Coronaviruset riskerar att avslöja en sjuk världsekonomi.

Jag publicerar utdrag ur en artikel 3/3 från Palo Alto av ekonomijournalisten Andreas Cervenka i Dagens Industri, och resonerar litet kring den. Viruset riskerar blotta sjukan i ekonomin. Har tidigare publicerat en artikel av honom: Dagen Industri: Världen borde hålla andan och inse vad som driver Silicon Valley.

Hans ingress: ”Marknadens oro efter corona-viruset påminner om veckorna efter Lehman-kraschen: det enda som är säkert är att inget är säkert. Killgissningar och rykten regerar. Skillnaden är att världsekonomins utgångsläge är sämre idag.”

Han stöter på en läkare i en av världens mest välbärgade städer som kallt konstaterar att virussmittan verkar ha cirkulerat i veckor i västra USA utan att upptäckas och att fallen snart kommer att räknas i tusentals. Många sjukhus är väldigt dåligt förberedda. Problemet förvärras av det amerikanska sjukvårdssystemet som gör att många papperslösa invandrare och människor utan sjukförsäkring inte vågar uppsöka vård och därmed riskera att bli testade för corona. Historier finns om personer som åkt till sjukhuset med hosta och kommit hem med en räkning på 30.000 kronor.

Coronaviruset riskerar att avslöja en sjuk världsekonomi.

I Silicon Valley är virus samtalsämnet nummer ett. Alla stora techbolag förbjuder tjänsteresor, Twitter uppmanar alla anställda att jobba hemifrån, Facebook och Google har ställt in stora konferenser och på riskkapitalmarknaden råder radiotystnad.

2008 visste ingen vilka banker och finansbolag som satt på dåliga subprime-lån. Samma sak tycks ske nu. Att hundratalet sjuka personer i USA ska få världens största ekonomi att bromsa in verkar ju galet. Ändå är det vad som sker. I land efter land tvärnitar aktiviteten.

Det är lika konstigt som att några hundra miljarder dollar i kreditförluster på amerikanska bolån kunde sänka hela världsekonomin.
Orsaken var förstås att krisen 2008 avslöjade flera decennier av synder: stigande skuldsättning, dåligt kapitaliserade banker och överhettade fastighetsmarknader. Bolånen var bara den utlösande faktorn.

Det påminner starkt om läget 2020. I skuggan av tio års börsuppgång och en ekonomi som är beroende av låga räntor är det väldigt många som blivit blinda för de problem som byggts upp.
Världens skulder har ökat dramatiskt, både i absoluta tal och som andel av ekonomin.

Den totala skulden i världen, hushåll, offentlig sektor och företag, utgör över 320 procent av BNP, nästan dubbelt upp jämfört med mitten på 2000-talet.

Många företag har utnyttjat de rekordlåga räntorna för att låna. Det är sant inte minst i Kina där det redan före virusbrottet fanns tecken på en kreditbubbla på väg att spricka med kraschande småbanker och inställda lånebetalningar.

Även i USA och på många andra håll har viljan att skuldsätta sig varit stor, den totala volymen företagsobligationer uppgick i slutet av 2019 till 13.500 miljarder dollar, nytt rekord.

Men det finns en avgörande skillnad jämfört med den kreditboom som fick sitt slut 2007:

Lånen är betydligt mer riskfyllda idag. I en rapport från organisationen OECD konstateras att 51 procent av alla utestående företagsobligationer har det lägsta kreditbetyget BBB. Det ska jämföras med 39 procent 2007. Även lån utan kreditbetyg, så kallade skräpobligationer är populära och stod för 25 procent av volymen 2019.
Enligt OECD ska lån för 4.400 miljarder dollar betalas tillbaka inom tre år, det motsvarar 32 procent av hela stocken jämfört med 25 procent för tio år sedan, skriver Bloomberg.

Det kan bli knivigt om en recession slår till.

OECD varnar för att konkurserna kommer bli fler vid en eventuell lågkonjunktur än vid tidigare kreditkriser.

Redan har Corona-pandemin fått marknaden för skräpobligationer att frysa.

Vad sker då härnäst?

Till skillnad från 2008 är det inte realistiskt att räkna med stora stimulanspaket från politikerna. Den genomsnittliga statsskulden i världen har stigit från 60 till 88 procent. Den amerikanska ekonomin beskrivs ofta som urstark men har samtidigt dopats med extremt stora budgetunderskott för en högkonjunktur. Om ekonomin saktar in kommer underskottet att skena iväg och det blir svårt att genomföra fler skattesänkningar.

Återstår centralbankerna, de institutioner som i över ett decennium hållit ekonomin under armarna.

Hoppet om en räddningsaktion lyfte New York-börsen med fem procent på måndagen.

Mycket kan sägas om minusräntor, men de biter knappast på virus.

Det är mycket möjligt att rädslan för corona-utbrottet är kraftigt överdriven. Den kan också vara ordentligt i underkant.

Men förhoppningsvis riktar krisen strålkastarna mot de många problem i världsekonomin som fortfarande behöver lösas. Och att det föder en insikt om att lösningen inte i all evighet kan stavas ännu lägre räntor.

Relaterat.
Sanningen och myten om USA:s ekonomiska utveckling under Trump.
Varför växer Kinas ekonomi mycket snabbare än USA:s?
Dagen Industri: Världen borde hålla andan och inse vad som driver Silicon Valley.
10 skäl att ifrågasätta kapitalismen.
Den stora globala skuldkrisen – vad väntar?
De ultrarika blev ännu rikare – så gödde Ingves – och Löven – eliten.
Det är det här de kallar för kapitalismen (del 2)
Hungern fortsätter att öka. Snabb minskning väntas med demokratisk ekonomi!
Hur farlig är coronavirusepidemin jämfört med influensa? Tjänar någon på masshysteri?
Hög dödlighet i Coronavirusinfektion? Hur mycket skrivs om hundratusentals dödsfall i influensa varje år?
4/2. Corona-viruset: Alltför mycket väsen?