Denna rapport ”Den ihålige mannen” har jag fått från Christine Vaple till årsdagen av revolutionen på Kuba 1 januari 1959.
Jag beklagar så att artikeln blivit liggande så länge.
Den ihålige mannen
Det senaste kapitlet i Trump vs Kuba är nästan komiskt. Efter mer än 140 sanktioner sedan 2017, med nästan inget kvar att ta ifrån kubanerna och utan att ha uppfyllt löftet om att disciplinera den kommunistiska ön, tar han farväl av Vita huset med den löjliga åtgärden att svartlista företaget som marknadsför /det kubanska/ kaffet Cubita.
Har det någonsin i historien funnits en ledare där skillnaden mellan den globala räckvidden av hans makt och det löjeväckande i hans person varit mer patetisk? Kanske någon romersk kejsare. Nero, till exempel, som förutom att vara en despot, manschauvinist och mordbrännare, lät mörda sin mor Agrippina, tros ha förgiftat sin styvbror Britannicus, avrättat sin första fru Claudia, och med en spark dödade sin andra och dessutom gravida fru, Poppaea. Men han lär ha spelat lyra, och i sin musikalitet överträffade han Trump, förutom det faktum att denne inte skulle ha fått för sig att beordra nedbränningen av Rom och samtidigt förbjuda försäljningen av vinäger som, blandad med honung, var en dryck lika populär under det första århundradet som kaffe är idag.
Vi kubaner är så less på Trump att vad han gör under sina sista veckor som president når oss som ett dämpat eko och med snudd på likgiltighet. Efter att ha förbjudit penningöverföringar, USA-medborgares resor, oljeleveranser, och efter förföljelsen av företag i tredje land och miljarder dollar i böter till banker som handlar med Kuba, har nästan ingen lagt någon vikt vid denna åtgärd mot kaffedistributören. Och de som fick reda på det la anekdoten till den långa raden av misslyckanden av denne jänkarnas Nero.
Här ger vardagen oss annat att tänka på. Den 1 januari tas den konvertibla peson (CUC) bort och Kuba inför en enhetlig valuta, en process som tagit sju år. Det kommer bara att finnas en officiell valuta, den kubanska peson (CUP), med en växlingskurs på 24 pesos per US-dollar, vilket har fått ryktena om en allvarlig devalvering av den nationella valutan att komma på skam. Åtgärden följs av en reform gällande löner, pensioner och subventioner för de mest utsatta.
President Miguel Díaz-Canel medger att slutet på den dubbla valutan inte blir ”den magiska lösningen på alla problem” i ekonomin, men ”kommer att möjliggöra mer solida framsteg” i ett läge präglat av internationell ekonomisk kris, covid-19 och effekterna av USAs blockad.
De som försöker ignorera den mäktiga grannens ensidiga sanktioner samt öppna och hemliga operationer mot ön, menar att det kubanska ekonomiska dramat endast beror på byråkratin och regeringens ineffektivitet, medan en ansedd kapitalistförespråkare som Patrick Chovanec, professor vid Columbia University, i tisdags påminde om att ”medicinskt och humanitärt bistånd inte ska nekas en befolkning på grund av politiska oenigheter, inte ens i krig.” ( Och den tidigare Bush-administrationens handelsminister Carlos Gutiérrez retweetade direkt: ”Det är det vi gjort mot Kuba i 60 år! Det är dags för en politisk kursändring.”)
Varubristen och osäkerheten har fått köerna och priserna på den svarta marknaden att skjuta i höjden, samtidigt som regeringen bekämpar spekulation och hamstring. Man medger att butikerna för utländsk valuta inte är populära, men de är en åtgärd för att till den interna ekonomin omdirigera de pengar som sipprade ut ur landet. Underverk åstadkoms för att varje familj ska få sina garanterade baslivsmedel, och myndigheterna försäkrar gång på gång att ”ingen kommer att lämnas skyddslös”.
Det svåraste år som kubaner upplevt på länge slutar dock med formidabla nyheter: ”Soberana 02”, landets vaccinkandidat mot covid-19, har redan nått fas två av kliniska prövningar och är det första läkemedlet av denna typ i Latinamerika att gå vidare till den fasen. Av de över 200 vaccinprojekt som pågåt i världen är ”Soberana” nr 30 i 14 länder som har fått tillstånd från tillsynsmyndigheterna att gå vidare till kliniska tester på människor.
Mitt i allt detta, föreställ er dramatiken för dem som försöker tolka de sista timmarna av USAs internationella politik under Trump och lägg märke till att företaget Kave Coffee fick presidentens fulla uppmärksamhet i denna sista ångestfyllda mandattid, pga deras synd att sälja Cubita-kaffe. Det är en förolämpning till och med mot Neros minne. Minns avslutningen på T.S. Eliots dikt ”The Hollow Men” (Ihåliga män):
Så här slutar världen
Så här slutar världen
Så här slutar världen
Inte med en smäll utan med ett kvidande.
Rosa Miriam Elizalde
La Jornada/Cubadebate 201224
Det är inte en enda oanständig man som ligger bakom, men ett helt oanständigt militärindustriellt komplex, som har korrumperat majoriteten av USA:s politikeradel att stödja imperialism och fascism. Deras värsta fiende är inte Greta Thunberg eller jakten på 0,01-0,02% CO2, tvärtom. Där ser de pengar att tjäna.
Det är istället läckor om den nakna sanningen, sanningen om deras folkmord, samt massdemonstrationer för världsfred, av folket för folket, d.v.s. ett anständigt folk, som de skulle ogilla mer än någonting annat.
Då skulle girigbukarna kvida, klaga, spotta och fräsa, samt skrika ut kontrollordet ”Kommunism!” Det hela bygger förmodligen på ett missförstånd. De tycks tro att de är lyckligare ju mer de äger när de dör, men det är förmodligen precis tvärt om. Det är dessutom lätt att prova på genom att ta av sig slipsen och göra en s.k. bug-out och se hur man mår av det efter några månader.
Kommunismen behöver kapitalismen men kapitalismen behöver inte kommunismen.
Det är ungefär vad sanktionerna är.
Själv betraktar jag kommunism som intellektuellt översitteri.
Som om jag inte visste mitt eget bästa.
Den ”historiska” kommunismen dog med Sovjetunionens fall.
Men jag tycker inte man bör göra kommunismen större än vad den var.
Historiskt var de kommunistiska idéerna endast en reaktion på en hänsynslös industrialisering med avsaknad av fördelningspolitik.
Den senare delen är numera uppfylld och då håller inte längre den kommunistiska doktrinen.
Agitationen har för länge sedan tystnad och ersatts av annan agitation som idag närmast kommer från motsatta sidan. Rebecka talar friskt ur Youtubevideorutan flera gånger om dagen inför tusentals lyssnare och förmodligen till statsministerns rena förskräckelse som istället menar den traditionen istället tillhör honom och den rörelse han representerar.
Även det enda politiska ungdomsförbundet som förespråkar kommunism, Ung vänster, har en Youtubekanal. Säkert sedan ett antal år.
Jag kollade igår där, 330 prenumeranter tror jag det var, och några hundra lyssnare på varje video.
Intressant att de sedan drömmer och talar varmt om ”massrörelser”.
Kommunisten och ”arbetaren” är en närmast tragisk historia.
Det är som en olyckligt kärlek.
Kommunisten trånar efter arbetaren och vill ”det bästa” men arbetaren vill inte ha kommunisten.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ung-vanster-vart-mal-ar-ett-kommunistiskt-samhalle
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/analys-kommunismen-riskerar-att-skada-dadgostar
Ung Vänster har alltså radikaliserats.
Men jag tror det skett på särskilda grunder.
Förmodligen har de fått ett medgivande att med ett sådant ”verktyg” vara delaktiga och bekämpa den framväxande konservatismen.
I krig och kärlek (samt politik) är alla medel tillåtna.
Även kommunism (som annars är bannlyst i det ”demokratiska” samhället).
Sovjetunionen var aldrig i närheten av kommunism, och påstod det inte heller. Kommunism är något mycket annorlunda. Jag återkommer i frågan.
Som jag ser det är det omöjligt att skapa ett hållbart samhälle utan kapitalism.
Den som påstår det är möjligt att utveckla ett effektivt och miljövänligt vindkraftverk i en planhushållning tror jag inte riktigt på.
En effektiv produktion är grundläggande.
Utan sådan försvinner alla förutsättningar.
Jag tror det flesta makthavare är medvetna om det.
Även Kubas politiska elit som nu öppnar för privat företagsamhet.
Men sin diktatur lär de inte släppa ifrån sig frivilligt.
Vad som är närmast att vänta kanske kan liknas vid en marknadsanpassad planhushållning även om det låter som en omöjlig kombination.
Ska bli intressant och höra dig förklara kommunism.
Det jag närmast förväntar är massor av tro och förhoppningar men mindre av förnuft.
Något i stil med Guds rike kanske, något som inte är av denna världen?
Ett samhälle bättre än något annat och som ingen hittills upplevt?
Kapitalism kan också skapa kolonialism, imperialism, världskrig och mindre krig samt ganska ohållbara samhällen. Krigen och imperialismen är en nödvändig följa av kapitalismen visar emipri och analys. Kampen om marknaden och resurser, tvånget till ökad vinst eller utslagning. Framstår alltmer som ett uttjänt system.
Feodalismen framstod som ganska stabil, åtminstone tidvis under århundraden.
Ett hållbart samhälle skapas inte genom kapitalism, det skapas genom att alla bidrar till att bygga det. Grunden till det är individuellt ägande och samverkan, inte kollektivt ägande oavsett om det sker i form av kapitalism eller kommunism. I kapitalismen äger och kontrollerar 1% oligarkerna allt, i kommunismen kontrollerar staten allt vilken styrs av makteliten. Ett multipolärt samhälle fungerar bäst, i alla fall av erfarenhet.
Den “historiska” kommunismen dog inte alls med Sovjetunionens fall. Den lever och frodas i dagens Sverige, trots under annat namn. Kommunismen går ut på att plundra de flitiga som sparat och byggt ett värde, och dela ut till sina egna supportrar. I Sverige kallas det jämställdhet, allas lika värde och utjämningspolitik.
Nej Karl kommunism är något annat. Har mycket gemensamt med oavlönat arbete i folkrörelser, med Linus, Open access, bilpooler etc.
Jag har tre gånger i livet levat med kommunismen, i Sovjet, DDR och Sverige, och om inte mitt förstånd bedrar mig totalt torde jag nog veta vad kommunismen är i praktiken, oavsett vad det kallas. Gemensamt arbete i folkrörelser är synnerligen välbetalt, den raka motsatsen till Open access, och några bilpooler kommer jag inte ihåg. Vad ”Linus” har med det att göra vet jag inte. Fortfarande ligger de gamla kommunistiska doktriner stenhårt fast i Sverige¨, utjämning, fördelning, alla lika värde osv. Höga marginalskatter, allehanda avgifter och skatter som är så designade att den som har och har lyckats i livet skall åderlåtas och medlen skall delas ut i form av bidrag och förmåner.
Jo men Karl, dessa stater var inte kommunistiska. De ansåg det inte själva och de stämmer inte med karakteristik av kommunism hos Marx och hans efterföljare. De styrande partierna hävdade att de strävade efter kommunism, vilket är en annan sak.
Det är alltså skillnaden mellan Marx teorier och hur Sovjet med flera satte dom i arbete och tillämpade teorierna. Det var hur teorierna tillämpades som formade innebörden av ordet ”Kommunism”. I alla fall i min värld och andra jag träffat. Jag har inte speciellt studerat Marx, men det jag har läst är så virrigt att det kan bli lite av vad som helt. Vi har samma teori/verklighet skillnad när vi talar om demokrati. Demokrati i teori avser att folket skall styra makten, verkligheten i länder som Sverige är att demokrati tillämpas så att det förhindrar nästan allt folkinflytande. Det är därför jag säger om kartan, teorin, och verkligheten är olika, då är det verkligheten som gäller, i alla fall i min värld.
Romelsjö menar förmodligen Linux.
Jag är positiv till opertativsystemet gratis-Linux, ett exempel på kommunism i vår kapitalistiska värld enligt Pål Steigan.
???? Linux är kommunistiskt. Nu får ni väl ändå ge er. Linux är ett Unix system som grundades 1991 av Linus Torvalds, som är född i Finland och nu amerikansk medborgare. Unix är från AT&T och även det amerikanskt och är från 70-talet. Linux utvecklades huvudsakligen av ett kollektiv, till största delen amerikanskt. Drivkraften var i huvudsak ett gemensamt hat mot Microsofts kontroll över marknaden och monopolism. Kina kom in i bilden på allvar med Kylin och Harmony, men det var 2019 och 2020. https://mychinaway.wordpress.com/2019/12/15/kina-dumpar-microsoft/
Återkommer i frågan…
Kritiken av Ung Vänster är trams. När de pratar om att slutmålet är det kommunistiska samhället så menar de Marx vision om ett fritt samhälle där stat, klasser och varubrist är utplånad. Kritikerna blandar avsiktligt ihop detta med de realsocialistiska länderna under ledning av kommunistiska partier. Dessa länder har aldrig en själva påstått att det nått det kommunistiska stadiet. Syftet är troligtvis att hitta ett sätt att koppla vänsterpartiet till kommunism och på så sätt legitimera en högerallians bestående av SD, Kd, M och kanske L. SDs historiska koppling till nazismen förminskas om V kan kopplas till kommunismen. L försöker desperat att distansiera sig från regeringsalliansen genom att hitta på motsättningar om migrationspolitiken, el och kärnkraft. Oavsett vad man tycker om detta spel så är det bara manipulationer i syfte att förvirra väljarna.
Kommunism fungerar inte för att människor är själviska och det finns alltid procenten som vill ha mycket mer än andra…Förr kallades dem adel numera kallar de sig oligarker m.m. I Sovjet bestod procenten av partibyråkrater som roffade åt sig så mycket de kunde av förmåner och pengar…Så det är den mänskliga naturen som gör att kommunism inte fungerar! Alltså är kommunister samtidigt utopister som inte vill se verkligheten som den är!
Jag återkommer angående det så missförstådda begrepp kommunism.
Efter att ha upplevat och deltagit i kommunismen skulle jag formulera det lite olika. Kommunism fungerar inte för att människor vill uppleva resultat och belöning proportionellt till sin insatser och ansträngningar. Den som vill ha mycket mer än andra skall kunna åstadkomma det med att anstränga sig mycket mer än andra. Kommunismens grund är att den som arbetar och producera dubbelt så mycket skall fråntas det extra han producerar som skall lämnas över till den som vill ha det bekvämt och arbeta hälften så mycket. Resultatet blir förstås att ingen vill anstränga sig och alla arbetar så lite som möjligt. Därför är inte kommunismen funktionell, inte på grund av själviskhet.
Som sagt de stater du levde i var inte kommunistiska.
Med hänsyn till ill dina kommentarer i denna tråd tvivlar jag starkt på att du bott i den sovjetiska ockupationszonen.
Det var mängder av människor som slet väldigt hårt på sitt arbete för att överleva. Ofta under vidriga förhållanden och alltid för en svältlön.
I kapitalismen är det en grupp som utnyttjar den andra. I socialismen/kommunismen är det tvärtom.
Nog var jag där alltid, och visst är det sant att många arbetade hårt, och trampade vatten, dom kom aldrig någon stans, men det gäller betydligt mera. Jag har träffat ungdomar som spenderat hela sin ungdom med att dricka och festa. Andra som jobbar nätterna för att finansiera studier och utbildning på dagarna och förkovra sig, lånar pengar och investerar i sin utbildning, liv och framtid. När dom kommer till 30 års-åldern, då vill festaren och drinkaren ha lika mycket betalt och leva på samma sätt som den som investerat i sitt liv, men utan att behöva anstränga sig. En annan sida, Jack Ma, fick inget jobb, blev engelsk lärare, han satsade, och lyckades, Kazuma Tateishi blev arbetslös vid 45 års ålder, startade ett företag, det blev Omron, Omsättning 8.279 miljarder USD idag. En man vars namn jag har glömt startade eget företag då han inte kunde hitta ett bra jobb. Företaget växte och fick hundratals anställda, och då upptäckte en reporter att mannen var analfabet, han kunde varken läsa eller skriva. Festaren och drinkaren som vill gå till jobbet klockan nio, gå hem kl 5, öla med kompisarna till läggdags och inte har ambitioner skapar sin egen värld, och lever i den världen så länge han själv bestämmer. Det är mer till livet än att bara ”slita”.
Sven, det är helt rätt att inget land uppnått kommunism. Många försök har gjort men någonstans på vägen stannar processen av och det går mer eller mindre snett. Jag håller med de medborgare i öst som menade att socialism/kommunism är en fin teori som inte fungerar i praktiken.
Sedan handlar det om hur ordet kommunism uppfattas snarare än vad den teoretiskt innebär. Lars Ohly fick erfara att människor inte uppfattar kommunism såsom han själv gjorde.
I klartext – att kalla sig kommunist eller att sträva efter kommunism ger inga röster i ett val. Speciellt inte i Sverige
Marx teorier skapades som en utopisk teori, förblev alltid en utopisk teori, en utopisk teori som aldrig fungerade i praktiken. Vad som i slutändan gav ordet ”kommunism” dess innebörd var hur teorin tillämpades i främst Sovjet. Ett toppstyrt, av en maktelit hårt toppstyrt diktatoriskt hierarkiskt hårt reglerat samhälle med övervakning, kontroller, bestraffning, och ideologisk styrning uppifrån, helt baserat på ideologi, drömmerier, diktatorisk autokratisk makt, inte pragmatik. Själv upplevde jag det, och det var något av en utopi, speciellt för alla som inte ville anstränga sig eller inte ville ta något ansvar, inte visa respekt, inte ville arbeta för att få det bättre. Ett parasitsamhälle i ocensurerade termer. Julia Caesar har studerat Marx bortom hans teorier och skriverier, och det är intressant att läsa om vilken person han verkligen var, personen som formade teorierna.
”Karl Marx – en av historiens största skitstövlar”
https://juliacaesar.blog/2018/03/29/karl-marx-en-av-historiens-storsta-skitstovlar/
Hon beskriver Marx som just en sådan person som inte tog ansvar, inte ville arbeta, inte visade respekt för andra, inte ens hans egen familj, parasiterade, och det utopiska samhälle han skapade i sina teorier och böcker var just det samhälle han själv gärna ville leva i, på toppen av pyramiden förstås. Andra kunde jobba, och han och gelikar med ”rätt” ideologiskt tänkande skulle leva väl på andras arbete och bekostnad, och matas med silversked. Marx, personen och hans egen slutna ideologiska värld han ville skapa för sig själv, är minst sagt talande för de teorier han skapade. Marx samvetslöst utnyttjade, bedrog och sög ut alla i sin omgivning. Det teoretiska samhälle ha skapade i sina böcker var avsett att möjliggöra och stödja den parasiteringen.
Jag å det starkaste rekommenderar att läsa Julia Caesars artikel.
Marx analyserade set aktuella samhället och ekonomin och dess historia. Han undvek att försöka beskriva framtiden, vilket olika ”utopistiska socialister” gjort. Det finns hos Marx inget försök till närmare beskrivning av socialistisk stat, men han bedömde att det behövdes en tids socialism med statsapparat efter kapitalismens fall före det mycket annorlunda kommunismen. Julia Caesars beskrivning av Marx är uppenbarligen falsk. Han arbetade hårt och publicerade mycket och hans skrifter har haft en väldig betydelse. Hans analys av kapitalismens sätt att fungera är svår att gå förbi.Marx hade stort inflytande i den samtida arbetsrrörelsen i Andra Internationalen.
Visst arbetade Marx hårt, men inte med något uppbyggligt, produktivt och pragmatiskt, misskötte sig allvarligt, och tog inget ansvar utan parasiterade på andra. Julia Caesars beskrivning är mycket träffande, har bra referenser och stämmer bra med andra beskrivningar av Marx liv och leverne som inte är skrivna eller kontrollerade av hans anhängare eller troende. Hon är dessutom kanske Sveriges mest erfarna journalist, även om så pensionerad, och dessutom helt oberoende. Marx skriverier låg definitivt till grund för den misslyckade kommunismen, som den kom att tillämpas och som gav ordet ”kommunism” idag dess innebörd och mening, etablerad med våld och död, och driven hårt och skoningslöst, ideologiskt hårt toppstyrd, med intensiv övervakning, angiverier, och där man tar från den som har och delar ut till den som inte har. Alltså hur Marx själv levde. Idéerna var utmärkta, medicinen perfekt, briljant total framgång, synd bara att patienten dog, som Sovjet eller Kina. Ingen socialistisk stat, men kultur och samhälle.
Vad jag själv finner mest intressant att hans livsstil och levnadssätt överensstämmer mycket bra med vad han producerade. Han var till exempel svårt alkoholiserad, kedjerökte, åt ohälsosamt, levde ohälsosamt, satt uppe på nätterna och sov oregelbundet, misskötte familj, hälsa och ekonomi. Det var hans egen önskade drömvärld han målar upp i sin fantasi som han skrev om. Själv skulle jag sätta honom i samma kategori om personer som Charles Manson – The Family, Jim Jones – The People’s Temple, David Koresh – Branch Davidians, Joseph Di Mambro – Order of the Solar Temple, eller Shoko Asahara – Aum Shinrikyo.
Även Kina idag refererar till Marx, men tillämpningen och tolkning är diametralt olika. Den som arbetar hårt och lyckas får behålla frukterna av sina ansträngningar, men förväntas hjälpa andra att nå samma mål. En i taget. Makt och ansvar, oförenliga, delegeras långt ner i samhället, ledningen skapar tillfällena, och alla skall ha samma möjligheter efter eget val. Det är det Kina kallar en multilateral och multipolär värld. Alla får bestämma över sitt eget liv och framtid, ingen tvingas till likställdhet, att ta ideologiska order uppifrån. Alla har möjligheten att arbeta sig till den nivå dom är komfortabla och nöjda med. Det är så många yngre nu flyttar västerut i Kina, tar en inkomst 10%, 20% eller 40% av vad dom tjänade i kuststaden, och lever bättre och lyckligare.
Det finns andra berättelser om Karl Marx liv, fast de verkar klart att han misskötte sin hälsa ”Marx tog aldrig hand om sin egen hälsa. Hans kärlek för väldigt kryddstark mat och vin kombinerat med ett rökande av cigarrer kan mycket väl bidragit till hans försämrade hälsa. Som inte hjälps av år av fattigdom. Under hans sista år i livet kunde han inte längre fortsätta sitt intellektuella arbete kontinuerligt.”
”Under större delen av sin tid i London levde Marx och hans familj i förfärlig fattigdom. Han hittade jobb som korrespondent för New York Daily Tribune, ett samarbete som pågick i tio år från 1852 till 1862. Marx lyckades aldrig få ihop en tillräcklig lön från journalistiken. Under första halvan av 1850-talet levde Marx familj under eländiga förhållanden i en trerummare i Sohokvarteret i London. Marx och Jenny hade redan fyra barn, och två till var på väg. Av alla dessa överlevde bara tre.”
”Familjen Marx hade sju barn, varav fyra dog i barndomen. Trots alla svårigheter var de en lycklig familj. Marx älskade sina döttrar något oerhört, och de älskade honom tillbaka. På sin fritid på kvällarna brukade han leka med dem och läsa ur klassikerna. Don Quixote var en särskild favorit, men de spelade även Shakespeares pjäser där Marx och hans barn läste de olika rollerna. ”Han var en unik, oöverträffad sagoberättare”, berättade hans dotter Eleanor.”
(https://www.marxist.se/karl-marx-manniskan-teoretikern-och-revolutionaren).
Det är mycket viktigare att studera vad Karl Marx skrivit än hans levnadssätt, där olika uppfattningar finns!
Jag har hunnit läsa en del ytterligare om Marx. En mycket intressant bild träder fram av en man men högt intellekt som var gravt misslyckad som person. En isolerad enstöring som aldrig fann en plats i den verkliga världen. Visst, hans skriverier är väldigt intressanta. Det framträder mer som en blogg och en spegelbild av hans eget inre och hur han skötte sitt eget liv, han skapar en drömvärld i text av sina idéer och teorier. Hans ”forskning” syftade till att rättfärdiga den drömvärlden. Han tålde ingen debatt eller avvikande mening och det sägs även ha gett sig på folk men knytnävarna som inte höll med honom. Han var involverad i en duell, och skadades. Vad han skrivit och hur han levde, med dålig mat, billig alkohol, tobak och droger, misskötte ekonomin, familjen, hälsan och relationerna till familjen och samhället och den omgivande världen speglas i hans skriverier som skildrar den fiktiva teoretiska sinnevärld han levde i. Privat ägande skulle avskaffas, nationsgränser försvinna, våld och revolutioner skulle åstadkomma detta. Han sparkades ut från sitt hemland, från Frankrike och Belgien och dog statslös i London. 11 personer kom till begravningen, inklusive familjen. Marx och Engels skrev i mars 1850 ett handlingsprogram för att införa Marx kommunism, vilket blev Lenins handbok för att genomföra den med Bolsjevik Revolutionen in Ryssland. Död, våld, förföljelser, förtryck och förstörelse har präglat den utvecklingen som följde. Lenin införde kommunismen, den drog vidare, spreds, muterade och blev nazismen, fascismen och socialdemokratin. Alla hårt ideologiskt toppstyrda diktaturer. Miljoner liv har gått till spillo efter att man läst, och följt, Marx teorier. Miljoner människor hade fått leva om han inte funnits. Kina har avskaffat kommunismen, men behållit vissa grundläggande drag, ”kapitalismen” i Kina, alla har rätt att äga och kontrollera sina tillgångar, är distribuerad, inte koncentrerar till staten som i kommunismen, eller ett fåtal privata personer som i USA. Sveriges väg är att tillåta privat ägande, men det står under kontroll av staten genom ett finmaskigt nät av lagar, regler, och byråkrater och en intensiv övervakning, som inte finns i till exempel Kina.
Bilden motsägs av hans aktivitet och stora inflytande i Andra International exempelvis. Eftersom hans skriverier var i stark opposition mot rådande förhållanden är det sannolikt att beskrivningen av honom är färgad av det, liksom beskrivningen av Kina är färgat av att det är motståndare till USA:s hegemoni och imperialism. Intressantas är vad han skriver.
Helt sant, Marx har haft ett massivt, för att inte säga dominerande, inflytande. Han var väldigt aktiv, men intressant nog höll han sällan tal, deltog inte i demonstrationer, och vägrade debattera, han till och med gav sig på opponenter med knytnävarna om dom inte backade. Helt sant, det fanns en hel del nedsättande skriverier om honom, han sparkades ju ut ur tre länder och blev statslös, men samtidigt än mer skrivet av revolutionärer som höjde hans teorier och metoder till skyarna. Man måste läsa båda sidor. Det är inget tvivel om att Marx skrev ”manualen” till det som blev Lenins och Stalins grymma utrensningar, grunden till Mao kommunismen, där omkring 30 miljoner förlorade livet, grunden till Fascismen och Nazismen. När nazisterna etablerade sig mellan 1919 till 1933 plagierade man bara allt material från Sovjet nästan exakt, affischer och text, bara översatte till tyska. Marx har mängder av olika tolkningar, ofta motstridiga, men grunden är att ta makten med våld, revolution, sedan konfiskera egendom (i Sverige kallat skatt) och fördela den och avskaffa äganderätten, allt i samhället måste till varje pris underordnas ideologierna. Ett starkt autokratiskt centralstyre och intensiv propaganda för att styra är nödvändigt. Med tanke på vad Marx kostat i människoliv och lidande vore det kanske bättre om han inte funnits, men historien går inte att ändra på, bara framtiden.
Marx skrev inte alls manualer för sådant!
Marx skrev tillsammans med Engels vad man kallade ”The Communist Manifesto” mellan december 1847 till januari 1848. Det dokumentet blev kommunismens ”bolagsordning” eller ”stiftelsehandling” och blev urkunden till världens kommunism och alla dess variationer som Leninism, Marxism, Stalinism, Trotskyism, Maoism, osv. Det blev kommunismens handlings manual eller handbok. Kommunismens ”Bibel” eller grundande dokument. Omnämnt här.
https://en.wikipedia.org/wiki/Karl_Marx
https://en.wikipedia.org/wiki/The_Communist_Manifesto
Ett manifest är en offentlig avsiktsförklaring av åsikter, mål eller motiv som utfärdats av en regering, suverän eller organisation. Enligt definition av ordböckerna.
https://en.wikipedia.org/wiki/Manifesto
Tyvärr har väl socialdemokraterna och centern mer kopplingar till nazismen och Hitler-Tyskland än SD som ju inte fanns på den tiden, om man läser sin historia! SD påstås ha grundats av nynazister men det är nog en stämpel som sosse-staten satt på dem för att de inte ville ha flera partier i riksdagen…Numera kallar sossarna även moderaterna och KD för nazister vilket naturligtvis är för att skrämmas för de känner att den egna makten är hotad.