Ingress: I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som verkar vara aktuell i högsta grad. DN är fortfarande en djupt osaklig och odemokratisk organisation. EU ställer direkt på på påståendet att Ryssland ligger bakom den påstådda förgiftningen mot Navalny, stödjer statskupperna mot folkvalda presidenter i Ukraina och Bolivia och förlänger de dödliga folkrättsvidriga sanktionerna mot Ryssland. Vilken vän av demokrati, folkrätt och rättvisa kan stödja något sådant?
13 november 2019 ”Jag skriver nu på kommande 5-6 bloggartiklar och lyssnar också på partiledardebatten i radio P1.
EU är verkligen ”på tapeten där – främst i form av avgifternas storlek tycks det, nu 25 år efter Sveriges medlemsskap i EU.
Med tillåtelse publicerar jag ett aktuellt uttalande av tongivande ledamöterna Bengt-Åke Berg, Eva-Britt Svensson, Jan-Erik Gustafsson och Per Hernmar
från ”Folkrörelsen Nej till EU.” Facebook: Folkrörelsen Nej till EU och Hemsida för FNEU
Det är dags för Svexit – låt oss rösta igen
Den 13 november är det precis 25 år sen svenska folket röstade om huruvida vi skulle ansluta oss till EU eller inte.
52,3 procent röstade ja, 46,8 procent nej. Vi gick med den 1 januari 1995. Dagen före midsommarafton 2016 röstade det brittiska folket med en liknande marginal för att lämna EU.
För trettio år sedan var Sverige ett av världens mest välmående länder; jämlikt och en förebild för många. Grunden för vår framgångsrika utveckling var folkstyret. För demokrati och därmed också makt måste alltid förvaltas lokalt, i vardagen, hos medborgare och förtroendevalda.
Men med 25 års EU-medlemskap har makt flyttas uppåt och bort, från folkvalda till tjänstemän, bankdirektörer och näringslivets lobbyister. Nu är Sverige en av EUs mest ojämlika länder.
EU har centraliserat makten. I Sverige går det ungefär 15 000 väljare/riksdagsledamot, i EU ungefär 400 000. Förr hade Sverige ett utvecklat kommunalt och landstingskommunalt självstyre, i dag styrs över hälften av dessa beslut från Bryssel.
EU har dragit undan makt från den demokratiska arenan. I Sverige kunde vilken riksdagsledamot som helst föreslå nya lagar som riksdagen sedan tog ställning till. I EU har tjänstemännen i kommissionen ensamrätt på att föreslå nya lagar.
EU har gjort nationella demokratiska val mer eller mindre verkningslösa. EU:s överordnade grundlag (Lissabonfördraget) fastslår vilken politik som skall föras. Vi får välja mellan vänster-, center- och högerpartier, men den enda politik som får föras är nyliberal ekonomisk politik, inskriven i grundlagen. Detta gör EU till en fundamentalistisk statsbildning.
EU har gradvis tagit över styrningen av samhällsekonomin från de folkvalda i riksdagen. I EU styrs penningpolitiken av tjänstemän, de förment opolitiska bankdirektörerna i ECB. Dessa är formellt förbjudna att lyssna på folkvalda. Genom den så kallade europeiska terminen överprövas medlemsstaternas statsbudgetar av EU:s tjänstemän i Bryssel. Därmed har skatter och prioriteringar i budgeten gjorts beroende av EU-byråkrater.
Inför folkomröstningen 1994 uttryckte företrädare för näringslivet att ett EU-medlemskap skulle bli ett stålbad för den offentliga sektorn. Så har det blivit. Offentlig service och infrastruktur har privatiserats och lagts ut på privata entreprenörer. Men den EU-drivna privatiseringspolitiken ifrågasätts nu av allt fler medborgare. Nu senast kan Apotekstjänst inte leverera sjukvårdsmaterial till sjukhusen, Läkemedelsverket har ingen kontroll över de privata företagens medicinleveranser, och regeringen enligt Januariöverenskommelsen privatiserar i stora delar Arbetsförmedlingen.
EU är konstruerad uppifrån och saknar förankring och legitimitet. Därför förs ingen politisk debatt om EU i Sverige, vilket en statlig SOU-utredning konstaterade strax för folkomröstningen om Brexit. Som ett allvarligt exempel håller EU sedan Ukrainakrisen 2014 på att militariseras i snabbt takt med bl.a. den Europeiska försvarsfonden och
PESCO. Den nye kommissionsordförande Ursula van der Leyen vill ha en EU-armé redan till 2025. Detta talas det tyst om.
EU är statsrättsligt och funktionellt anpassat till den marknadsliberala tillväxtmodellen. Denna är oförenlig med ett ändligt klot och kraven på ett rättvist miljöutrymme.
Allt har blivit värre än vad EU-eliten lovade för 25 år sedan. Inlåsta i EU undermineras vårt folkstyre. Det är dags för en ny folkomröstning om EU-medlemsskapet.
Antagligen är Jan-Erik Gustafsson mycket bättre på att bedöma frågan än de flesta av oss som ser EU som något negativt för Sverige. Men ändå; är ett svexit en fråga att lägga kraft på i Sverige idag? Är det något vanligt folk prioriterar jämfört med till exempel ökande svårigheter att få ut sin medicin?
I den här frågan föreligger 100% säkerhet. Miljöpartister, sossar och alla blå och gröna ”liberaler” kommer aldrig någonsin att låta oss rösta en gång till. För hur skulle det då gå med klimatet? Vi är med, halsarna är tvättade, bönerna bedda och lönekalkylerna gjorda. Nomenklaturan sitter där den sitter.
Ja, eu har varit skeptiska till att Telia tar över TV4. Varför? Jo, Telia är ju majoritets ägt av svenska staten misstänkts för att minska valfriheten. Dvs Eu anser att entreprenörer kan utsättas för otillbörlig konkurrens. Märkligt?
Ja titta på omsorg och skola! Terroristerentreprenörer driver friskolor, allt enlig EUs frihetlighet när det gäller marknaden. Att lagföra dem och utvisa dem är odemokratisk? Vart fan befinner vi oss?
Så klart skall vi rösta om en sveexit.
Att Sverige är neutralt och självständigt lagstiftande borde vara en självklarhet, de kulturella och historiska olikheterna i medlemsländerna är för stora för att hålla en bra balans i EU;s beslut och lagstiftning. Att ingå i en EU-arme` vore lika förödande pga. dessa olikheter.
Sveriges neutralitet har hållit oss utanför två världskrig.
”Redan innan svenska folket hade röstat om medlemskap i EU, så hade den svenska riksdagen fattat det första beslutet om att ta bort Sveriges grundlagsskydd som fri stat.”
https://bakomkulissernabiz.wordpress.com/2019/12/01/om-diktaturens-etablerande-1994/
Swexit ja tack!
Bara en fråga:
Har arbetarklassen och dom fattiga fått det bättre eller sämre efter att England lämnade EU?
Man kan knappast vänta sig att de får det bättre. Kapitalitsklassen är stark i England.