Det är inte läge att prata med Jack Sullivan

Av MK Bhadrakumar 20 juli https://www.indianpunchline.com/this-isnt-the-time-to-engage-sullivan-in-a-conversation/https://www.indianpunchline.com/this-isnt-the-time-to-engage-sullivan-in-a-conversation/

Tänk om den [indiske] nationella säkerhetsrådgivaren Ajit Doval hade skjutit upp att ringa sin motsvarighet i Vita huset, Jack Sullivan, i 24 timmar. Samtalet var tänkt som ett ”smart drag” i kölvattnet av en tirad från USA:s ambassadör i Delhi med anledning av Indiens ”cyniska” strategiska autonomi.

En dag senare slog blixten ner i USA:s politiska resa genom historien, och landet kastades ur kurs. För den som inte är helt blind måste det länge ha stått klart att skonaren tar in vatten och att det inte är någon brådska [för oss] att ingå avtal.

Doval borde snarare ha slitit ut en sida ur utrikesminister S. Jaishankars avtalsbok. Han borde ha läst om värdet av Buddhas tystnad. Buddhister tror att vi med tystnad lugnar själen och får insikt, att vi med tystnad närmar oss förståelse av sakers (och oss själva) sanna väsen. Änglarna i himlen sägs ha blivit rädda den dagen i maj, när det var fullmåne och Buddha blev upplyst. Efter det pratade han inte på en hel vecka, inte ett ord sa han.

Jaishankar å sin sida gick vidare, där gräset är grönare, till BIMSTEC – Bay of Bengal Initiative for Multi-Sectoral Technical and Economic Cooperation.

Doval, å andra sidan, föll i kloakerna: ”nära samarbete med Sullivan för att främja relationer mellan Indien och USA baserat på gemensamma värderingar och samordnade strategiska säkerhetsintressen”.

Den indiska officiella utskriften tillade: ”De gick också med på att samarbeta för att ta itu med globala utmaningar för fred och säkerhet och att utöka det omfattande globala strategiska partnerskapet. ( Omfattande globalt och strategiskt partnerskap)”. Vidare diskuterade de Quad-mötet [USA, Australien, Indien och Japan] som ska hållas i slutet av denna månad.

Doval verkar inte ha insett att Sullivan runt om i världen förknippas med något olycksbådande. Sullivan lever i det förflutna. Precis som Merlins slut [i legenden om Arthur och det runda bordet] förebådades av en nedstigande komet, är det dåliga nyheter när Sullivan dyker upp vid horisonten. Detta är bara en av aspekterna av det här fallet.

Doval ringde Sullivan bara fyra dagar efter att den kinesiske utrikesministern Wang Yi skickade ett intressant meddelande till honom där han konstaterade att relationen mellan Kina och Indien är mycket viktigare än deras gemensamma gräns, och att den är av allt större global betydelse. Wang Yi är också ansvarig för samtalen med Indien om gränsfrågor. Han uttryckte att han ville att de gemensamt skulle ta itu med problemen i gränsområdena.

Dovals brutala diplomati med Sullivan var minst sagt besvärlig. BRICS-toppmötet äger rum i Kazan den 22-24 oktober. Modi har informerat Putin om att han själv har för avsikt att delta där, så varför var det så bråttom inne i barnstorming-sessionen för att tjafsa om det ovälkomna uttalandet från USA:s ambassadör Eric Garcetti (att Ryssland inte skulle hjälpa Indien om kineserna invaderar vårt land ). Det är den andra aspekten av det här.

Varför ska vi vara rädda för att interagera med Kina? Normalisering kan leda till ökad handel, investeringar och överföring av kinesisk teknologi, vilket i sin tur skulle innebära jobb under annars dystra omständigheter. Det är den tredje aspekten.

Viktigast: Sen. JD Vance från Ohio, Donald Trumps nyligen utropade nr 2, citerades idag på Twitter X. Han förespråkade en smartare utrikespolitik för USA: ”Den kinesiska utrikespolitiken är att bygga vägar och broar och att tillhandahålla mat för de fattiga.” Senatorn speglade förmodligen en syn som Trump själv menar är en del av kärnan i den Jeffersonska ideologin.

Jefferson ansåg att den federala regeringen borde vara extremt ”sparsam och enkel”. Som president minskade han den federala regeringens storlek och mandat genom att avskaffa skatter, krympa militären och flottan och betala ner statsskulden. Han gjorde detta i enlighet med sin tolkning av grundlagen.

Den rådande uppfattningen är dock att Trump kommer att bli tuff mot Kina. Den uppfattningen stämmer överens med Trumps ”America First”-position, men det betyder inte nödvändigtvis att han kommer att följa i Bidens fotspår genom att föra upp spänningar över Taiwan eller omringa Kina militärt med hjälp av Nato.

Vance-citatet kan tyda på att Trump har en tredje väg i åtanke. Trump har trots allt lite tid att sätta sin prägel på framtiden, bara 4 år.

Saken är den att Trump 2 kommer att bli något helt nytt den här gången, eftersom han nu är härdad och har mycket mer erfarenhet av hur han kan spela på USA:s politiska system för att främja en agenda. Han överlevde den giftiga flodvågen av rykten om att han samarbetade med Ryssland – annars satt igång av säkerhetsmyndigheterna för att han skulle fastna i ett politiskt träsk. Syftet var att hindra honom från att skala ner USA:s ambitioner i förhållande till ett redan överansträngt imperium, genom att minska försvarsbudgeten och avstå från olönsamma operationer utomlands.

Låt i alla fall sägas att resultatet av att han mirakulöst och med bara några millimeter undvek att bli mördad i lördags kan bli att han efter en eventuell valseger den 5 november tänker börja redan från dag 1. Därför är han i färd med att sätta ihop ett team av likasinnade medhjälpare. Senator Vance är överst på den listan.

Jag råder våra Delhi-mandariner att köpa senator Vances upprörande memoar,  Hillbilly Elegy , för att få en uppfattning om vad Trump kan hitta på. Det är en känsligt skriven bok författad av någon från insidan, någon som sett krisen. Han beskriver förlusten av jobb för icke-akademiker, upplösningen av kärnfamiljer på grund av våld, alkoholism, fattigdom och trauma.

När jag ska jämföra den djupt rörande Hillbillly Elegy , skulle det vara bäst med Fiona Hills bok, There is Nothing for you Here . Fiona Hill är en välkänd Rysslandsexpert. Hon beskriver resan från fattigdom i norra Englands vissnande hörn, där gruvorna lades ner under Thatcher, där små och medelstora företag hostar och krattar och hur förtvivlan etsas in i många ansikten.

Fiona Hill åkte till Moskva för att studera. Därifrån gick hon till Harvard. Hon fick amerikanskt medborgarskap och har arbetat för tre av USA:s presidenter. Det är värt att notera att Vance också övervann alla odds genom att genomföra en utbildning på Yale Universitys juristskola.

Det är intressant att Hill har skrivit att det moderna Ryssland borde vara en varning för USA. ”Ryssland är Amerikas framtidsanda [ https://no.wikipedia.org/wiki/En_julefortelling } Sovjetunionens upplösning är förvisso ett spöke som varnar för den fruktansvärda framtid som kan vänta USA, men den kan också ge oss en ledtråd om hur vi kan hantera krisen”.

Poängen är att när Trump valde Vance som sin nummer 2 säger det oss något om valkampanjens strategi, men också kanske – som en BBC-kommentator uttryckte det – ”hur han tänker om att styra landet om han återvänder till Vita huset ”.

Hillbilly Elegy berättar om Vances arbetaruppväxt, om hur den satte sin prägel på hans politik och världsbild. Vances åsikter sammanfaller med Trumps ideologi om handel, immigration och utrikespolitik. Vance har varit extremt kritisk till landets fortsatta stöd till Ukraina.

Vi borde inte bli förvånade om Trump dammar av något han en gång trodde på, nämligen att USA, Ryssland och Kina kan samarbeta som en trojka.

Internationell politik går in i en gråzon och kommer att vara kvar där resten av året. För länder med hög insats – Ryssland, Kina, Ukraina, Israel, Saudiarabien eller NATO-allierade – skulle det smarta vara att ta reda på vad man kan förvänta sig av ett Trump-presidentskap. Det här är verkligen inte läge att engagera Sullivan i konversation.