Det militärindustriella, ”Big Pharma” komplexet

Doktor Romelsjö i farten

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som verkar vara aktuell i högsta grad, inte minst i dagens corona- och krigstider.

Det militärindustriella, ”Big Pharma” komplexet

Jag återpublicerar här en grundläggande artikel av Pål Steigan, som jag fått levererad och översatt av en läsare. Tusen tack! Det militærindustrielle farmasøytiske komplekset

Den är en andra artikeln om de stora ägarna. Här är den första artikeln: Artikel 1: De äger bankerna, vapenindustrin, varumärkena, medierna och teknikjättarna.

Se även under Relaterat.

Det var den fyrstjärniga generalen Dwight Eisenhower som först formulerade begreppet och beskrev situationen då han i sitt avskedsanförande till nationen den 17 januari 1961 varnade för det ”militärindustriella komplexet” som hade inflytande på alla områden i USA. ”Dess totala inflytande – ekonomiskt, politiskt, ja överallt – kan kännas i varje stad, varje statsbyggnad och på varje kontor i den federala regeringen.”
Se även föregående artikel: De äger banker, vapenindustri, varumärken, media- och teknikjättar.

Detta var något nytt i USA: s historia, men sedan 1961 har det blivit mycket tydligare. Två tredjedelar av alla Pentagons militära kontrakt placeras hos ”de stora sex”: Lockheed Martin, Northrop Grumman, Raytheon, General Dynamics, BAE Systems och Boeing. Alla de andra 28 000 företagen som producerar för krigsmaskinen är organiserade som underleverantörer till dem i ett femlagers pyramidsystem där varje företag försöker dränera på så mycket pengar som möjligt.

Ägare av militärindustrin.

Bland de största ägarna till alla ”stora sex” hittar vi de ”vanliga misstänkta”, investeringsfonderna BlackRock, Vanguard och State Street. Det vill säga; State Street är inte bland de största aktieägarna i General Dynamics och BAE Systems, men annars är bilden komplett. Den militära industrin är koncentrerad till en handfull företag och de har återigen gemensamma ägare. (En analys som också undersökte personalen i styrelser och representantskap och annat korsägande skulle visa att integrationen är ännu fullständigare.)

Ingen annan sektor i den amerikanska ekonomin slukar lika mycket av den federala budgeten som den militära industrin. Pentagons budget är över 50% av den budget som godkänts av kongressen.

Andra industrigiganter

Går vi till andra storindustrier förutom vapenindustrin, så är de fyra största i USA: Apple, General Motors, Ford och General Electric. De är alla leverantörer till krigsindustrin , men deras huvudverksamhet ligger på andra områden. Precis samma bild upprepar sig: ”de tre vanliga misstänkta» är stora ägare i alla fyra.

Big Pharma

Vid sidan av den militära industrin och teknikföretagen är läkemedelsindustrin bland de mäktigaste i världen. De var de pådrivarna bakom TISA, TTIP och liknande avtal eftersom de ville säkra sina patent över hela världen. här De fyra största
är Johnson & Johnson, Roche, Pfizer och Novartis. Tre av dessa företag följer det vanliga mönstret: De ”vanliga misstänkta” är bland deras största ägare. Undantaget som bekräftar regeln är Roche, som har en liten grupp schweiziska aktieägare som sina huvudägare. Men Novartis, som återigen har ”de tre” bland huvudägarna, är en stor aktieägare i företaget.

De stora läkemedelsföretagen försöker säkerställa ett globalt monopol på läkemedel, behandlingsmetoder, vacciner och patent. De bedriver en storskalig lobbyverksamhet i USA:s kongress, där de är den mest kraftfulla lobbygruppen, förutom i EU, FN och regeringar.
De har ett stort inflytande på internationell rätt.
De har med rätta kritiserats för att:
-hindra fattiga länder från att få billiga läkemedel;
-styra forskningsinstitutioner och kväsa kritiker;
-förhindra innovation.

Och naturligtvis har de stora läkemedelsföretagen också nära kopplingar till det militärindustriella komplexet.

De hävdar att de måste ha stora inkomster eftersom deras forskning är så dyr. Men i verkligheten handlar att säkerställa maximala vinster åt ägarna. När de dominerande företagen är så få och har så mycket kapital tillgängligt, ger det dem enorma möjligheter att göra just det. Och som vi visar, har deras ägare praktiskt taget monopolkontroll över medierna, så att de kan styra kritik som riktas mot dem och hur de behandlas.

(Alla våra siffror är hämtade från Morningstars databas, som i sin tur hämtar dem från amerikanska börser. Morningstars databas.)

För att summera:

Det är inte bara produktionen inom vapenindustrin och andra storindustrier och läkemedelsindustrin som är extremt koncentrerad. Kapitalet bakom dessa företag är ännu mer koncentrerat, och här återfinner vi de aktiva investeringsfonderna som har så stort ägande att de kan ställa verkliga krav på företagen.. (Slut på artikeln).

Relaterat.
Artikel 1: De äger bankerna, vapenindustrin, varumärkena, medierna och teknikjättarna.

Jag har publicerat andra artiklar som behandlar finanskapitalet och koncentrationen av ägandet under kapitalismens imperialistiska nuvarande stadium. Ulf Karlström och jag utgav 2013 boken ”USA som världspolis”, där upplagan på 500 ex. snabbt såldes slut. Våren 2016 gav vi ut en kortare uppdaterad version.
“USA som världspolis” – Årets Julklapp?!
Har USA avsagt sig titeln som “Världspolis”?
Hungern fortsätter att öka. Snabb minskning väntas med demokratisk ekonomi!
Världens rikaste har blivit rikare. Samlas i Davos för odemokratiska möten.
Är Ryssland imperialistiskt?