Det tredje dollarkriget

Denna artikel har skrivits av Georg Chabert i Trondheim och publicerats 23/2 på
https://steigan.no/2023/02/den-tredje-dollarkrigen/?utm_source=substack&utm_medium=email

Vi har tidigare publicerats artiklar av honom, bl.a. Ryssland och vi Det är inte första artikeln om dollar och valutafrågor. Se under ”Relaterat”.

_________________________________________________________________________

”Händelser är bara damm; de ger bara mening när de placeras in i historien.” För den franske historikern Fernand Braudel är det viktigt att förstå den sociala, ekonomiska och politiska kontexten, liksom de historiska, långa linjerna, vari händelserna tar form. Först då kan vi förstå händelsernas betydelse.

Dag efter dag gör media raka motsatsen och spelar uteslutande på känslor. Som om Ukrainakriget vore en gammal god västern, pekas de goda och de onda ut. Politikerna känner sig pressade att ta parti och mellan två Tik-Tok-snuttar trappar de upp konflikten ytterligare, och här står vi, på randen till tredje världskriget.

Medan vi väntar på kriget kan vi snarare se på det ukrainska ögonblicket som en möjlighet att uppfatta vad som händer med oss i väst och vart vi är på väg. Det finns all anledning att tro att det ukrainska kriget utgör den punkt från vilken morgondagens värld skapas.

Västvärldens begär efter privilegier och rikedom på andras bekostnad är en femhundra år gammal historia. Allt är tillåtet. På 1800-talet löste England sitt kroniska handelsunderskott gentemot Kina genom att illegalt sälja opium. När de kinesiska myndigheterna klagade över opiumets sociala kostnader gick den dåvarande världens främste härskare ut i krig mot Kina. Några år senare måste ytterligare ett krig för fri försäljning av opium till kineserna utkämpas och denna gång anslöt sig Frankrike.

Sedan andra världskriget har USA tagit över Englands roll som världens främsta härskare. Dess världsherravälde är lika våldsamt (minst 12 miljoner dödade i amerikanska krig sedan 1945) men mycket mer genomgripande än dess anglosaxiska föregångare. Eftersom det inte är baserat på kolonier, utan på den allestädes närvarande dollarn.

Tre datum:

1944 fastställde Bretton Woods-avtalet dollarn som referensvaluta, inlösbar i guld. 1971 tvingar kostnaderna för Vietnamkriget USA att upphäva guldmyntfoten och dollarn blir mindre attraktiv. 1979, för att öka efterfrågan på dollarn, undertecknar USA ett avtal med Saudiarabien som förbinder sig att sälja sin olja endast i amerikanska dollar. Vinsten från försäljningen ska placeras i amerikanska statsobligationer och i andrarangs-företag. I gengäld ger USA garantier för militär säkerhet till Saudiarabien. Snart handlar andra OPEC-länder endast i dollar, nu kända som ”petrodollar”.

Dollarn ger USA enorma privilegier – ”Privilège exorbitant”, orimligt privilegium, sa Frankrikes förre president Giscard d’Estaing 1964. För det första har USA blivit det enda landet med lagar som gäller över hela världen, eftersom världshandeln mestadels sker i dollar. Utländska företag som använder amerikansk valuta måste följa amerikanska regler och följa de amerikanska myndigheternas tillsyn och kontroll. Detta gör det möjligt att legitimera ekonomiskt och industrispionage, samt att med kolossala böter förhindra utvecklingen av konkurrenter.

Detta gäller även, och i allra högsta grad, USA:s allierade. I en rapport från 2018 skrev den franska underrättelsetjänsten DGSI: ”Ett brett utbud av lagar och juridiska mekanismer tillåter den amerikanska regeringen att utsätta utländska företag för deras krav på standarder, men också att kopiera deras kunnande för att förhindra konkurrens till amerikanska företag, kontrollera eller övervaka oönskade eller eftertraktade utländska företag, och på så sätt generera betydande ekonomiska vinster.” Den franska underrättelsetjänsten tillägger: ”Flera stora franska grupper har därför varit under utredning av det amerikanska justitiedepartementet de senaste åren: (Technip, Total, Alstom, Alcatel, BNP Paribas, Crédit Agricole, Société Générale). De förvärv eller sammanslagningar som följde kan för vissa av dem tolkas som ett resultat av destabilisering och försvagande manövrar som möjliggjorts genom implementeringen av dessa lagbestämmelser.” Som den ekonomiska historikern Michael Hudson påpekar är USA:s viktigaste motståndare (och närmaste konkurrenter) deras europeiska allierade.

För det andra kan USA skriva ut sin valuta utan att den backas upp av verkliga värden. Som Maria Zakharova, taleskvinna för den ryska utrikestjänsten, sa i januari, ”den amerikanska valutan är en bubbla som trycks, trots USA:s enorma offentliga skuld.” USA:s statsskuld har nu passerat 31 biljoner dollar – 31 000  000 000! – och växer exponentiellt dagligen. Varje gång USA närmade sig en ny skuldgräns har kongressen röstat för att höja skuldtaket. Skuldgränsen har höjts 78 gånger sedan 1960, det vill säga mer än en gång varje år. Den höjdes senast den 21 december 2021 till 31 381 biljoner dollar; i ett brev den 13 januari 2023 uppmanar finansminister Janet Yellen till ytterligare lyft. Om inte, ”kommer vi att få en finanspolitisk kris … utgifterna måste minska för att matcha skatteintäkterna.”

Statsskulden överstiger stort USA:s skatteintäkter, så att de värdepapper som emitterats av det amerikanska finansdepartementet har blivit värdelösa obligationer som återbetalas i värdelösa dollar. Den amerikanske ekonomen Barry Eichengreen, som skrev 2011 Exorbitant Privilege: The Rise and Fall of the Dollar and the Future of the International Monetary System, förklarar det så här: ”Det kostar bara några få cent att producera en $100-sedel, men varje annat land måste betala $100 med riktiga varor för att få en.”

I sin bok, som publicerades 2022, The Fate of Civilization, beskriver Michael Hudson detta som privilegiet att trolla fram pappersguld: ”Tänk dig att kunna gå till affären för att köpa mat, äta ute på restauranger, betala hyra och köpa bilar och möbler. helt enkelt genom att skriva ’jag är skyldig dig’ till säljarna. Det är precis vad USA drar nytta av sin utrikeshandel.”

I januari 2023 förklarade den tidigare grekiske finansministern Yanis Varoufakis det så här: ”Washington hittade den magiska formeln som inget annat imperium hade upptäckt tidigare. Hur man får rika utlänningar, rika regeringar och fattiga regeringar och världens fattiga att finansiera den amerikanska regeringen och nettoimporten till den amerikanska ekonomin.” Varoufakis – och Vladimir Putin, vid ett annat tillfälle – jämförde dollarn med en dammsugare som suger upp världens rikedomar.

På så sätt kan USA finansiera sitt militära världsherravälde, med 800 militärbaser runt om i världen, varav 4 baser i Norge (Rygge, Evenes, Sola, Ramsund). Det motsvarar 780 fler militärbaser än Ryssland och 799 fler än Kina. Michael Hudson igen: ”Det som upprätthåller denna militärmakt är USA:s kontroll över det internationella finansiella systemet, vilket gör det möjligt att spendera över en biljon dollar årligen på militära fältoperationer.”

I gengäld bygger förtroendet för den amerikanska dollarn till stor del just på USA:s militära världsherravälde. Förståeligt nog möts varje utmaning mot dollarns globala dominans som en krigsförklaring.

Det första dollarkriget

Sedan det första Gulfkriget på 1990-talet var Irak under FN-sanktioner och utgjorde inte på något sätt en säkerhetsrisk för USA, elva tusen kilometer bort. Men i oktober 2000 förklarade Iraks president Saddam Hussein att han inte längre var villig att sälja sin olja för amerikanska dollar. Försäljningen av Iraks energivaror skulle endast ske i euro. Saddam fick sälja mer än 3 miljarder fat råolja till ett värde av 26 miljarder euro. Amerikanska anklagelser mot Irak började hagla; det var visst och säkert, regimen utvecklade massförstörelsevapen. 2003 invaderades landet igen. Flera hundra tusen civila och fem tusen militärer dog. Saddam Hussein jagades av amerikanska specialstyrkor och avrättades den 30 december 2006.

Det andra dollarkriget

2009 var Muammar Gaddafi president för Afrikanska unionen. Han föreslog att skapa en valutaunion i Afrika. Exporten av olja och andra naturresurser skulle betalas i gulddinarer, en ny valuta som skulle baseras på guldreserver. Projektet möttes av intresse i många afrikanska länder. WikiLeaks avslöjade att en rådgivare kontinuerligt informerade Hillary Clinton om utvecklingen av Gaddafis projekt: ”Enligt konfidentiell information äger Gaddafi-regeringen 143 ton guld. Detta guld var avsett att skapa en panafrikansk valuta baserad på den libyska gulddinaren.”

Gaddafi ledde Libyen sedan 1969. 1988 anklagades Gaddafi för att personligen ha beordrat ett attentat mot ett amerikanskt plan vid Lockerbie i Skottland. 259 människor dog, men Gaddafi avrättades inte för det. Mordet mot dollarn kostade honom å andra sidan livet.

Tillfället att attackera landet kom med den ”arabiska våren”. Nato, inklusive Frankrike, Storbritannien – ”the Usual Suspects” – och Norge, bombade Libyen utan FN-mandat. Gaddafi och gulddinaren avrättades den 20 oktober 2011.

Det tredje dollarkriget

Sedan Putin kom till makten i november 1999 har Ryssland gradvis gjort sig kvitt amerikanska statsobligationer. Med mer än 176 miljarder dollar var landet en av de 10 största ägarna av amerikanska värdepapper (Norge ligger på 18:e plats). Idag har Ryssland nästan två miljarder i amerikanska skulder. Detta var en farlig signal till omvärlden. Under 2015 hade Kina mer än 1,27 biljoner dollar i amerikanska obligationer; beloppet är idag under 970 miljarder dollar, en minskning med 25 procent på 7 år. Saudiarabien, som har undertecknat ett militärt samarbetsavtal med Ryska federationen, handlar nu i kinesisk valuta med Kina.

Den 3 januari 2023 tillkännagav tidningen Financial Times ”uppgången av petroyuan” och ansåg att detta ”bör vara ett incitament för både USA och Europa att gå från fossila bränslen så snabbt de kan.” Inte nog med det, nu vill BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) gå förbi dollarn ”för att skapa ett rättvisare betalningssystem”, sa Sydafrikas utrikesminister nyligen.

Flera åtgärder mot dollarns dominans antas nästan dagligen i den icke-västliga världen, nu kallad den globala södern. Argentina och Brasilien vill ha en gemensam valuta för att undvika dollarn. Iran, Indien, Bolivia och Ryssland handlar nu med nationella valutor. BRICS-länderna har också etablerat ett alternativt banksystem (BRICS Bank och Asian Infrastructure Bank) som kommer att utmana det dollardominerade systemet som stöds av Internationella valutafonden och Världsbanken. När det händer kommer USA att tappa strupgreppet på den globala ekonomin och det maffialiknande systemet med att byta bubbelpengar mot värdefulla varor och tjänster kommer att upphöra.

Uppenbarligen måste Ryssland försvagas och Putin avlägsnas: ”För guds skull, den här mannen kan inte stanna vid makten”, som Biden sa. Men till skillnad från Irak och Libyen och som Kina, kan Ryssland inte attackeras direkt. Det skulle vara liktydigt med självmord. Därför måste ett proxykrig påkallas.

Händelserna som ledde fram till kriget i Ukraina – fem miljarder dollar spenderade sedan 2004 för att främja en anti-rysk vändning i Ukraina;

Victoria Nullands roll 2014 i det som nu kallas ”Maidan-revolutionen”;

brott mot Minskavtalen från 2014 och 2015 och Angela Merkels och François Hollands medgivanden om att avtalen undertecknades för att köpa tid för krigsförberedelser;

RAND Corporations rekommendation 2019 att utnyttja Rysslands ”största yttre sårbarhet” genom att ”tillhandahålla dödliga vapen till Ukraina”;

Vi kan nu lägga till västvärldens bojkott av fredssamtal i mars 2022, bekräftad av fredsmäklaren och den tidigare israeliska premiärministern Naftali Bennett – allt detta är fullt dokumenterat och tillgängligt för alla som vill se.

Rysslands så kallade ”Speciella militära operation” började i februari 2022. Den 5 januari 2023 bekräftade Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov det uppenbara: ”Vi utför Natos uppdrag.” Den 24 januari tillade Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock: ”Vi utkämpar ett krig mot Ryssland.”

Emmanuel Todd, fransk demograf och antropolog, som nyligen publicerade en brett diskuterad text i Japan, Det tredje världskriget har redan börjat, kommenterade att detta är ”globaliseringens apoteos”, det vill säga globaliseringens sista skede. Nu är det inte bara produktionen av konsumtionsvaror som västvärlden överlåter till andra, utan också dess krig. Skillnaden är att det som utnyttjas inte är en civil arbetskraft, utan en militär arbetsstyrka.

Redaktören: Läs gärna denna artikel av Emmanuel Todd ”Den ryska ekonomins motstånd driver USA:s imperialistiska system mot avgrunden”

Kriget rättfärdiggjorde upptrappningen av ett ekonomiskt och finansiellt krig, med omfattande sanktioner och beslagtagande av ryska valutareserver utomlands på över 350 miljarder dollar. ”Vi kommer att lamslå Rysslands ekonomiska utveckling på både kort och lång sikt”, förklarade Storbritanniens utrikesminister Liz Truss den 25 februari 2022. Den 1 mars 2022 lovade Frankrikes ekonomiminister Bruno Le Maire ”att föra ett totalt ekonomiskt och finansiellt krig mot Ryssland”, med det förmodade syftet ”att orsaka den ryska ekonomins kollaps.” Liksom på 1800-talet möter vi återigen på första raden de två ärkekolonialmakterna England och Frankrike.

De första sanktionerna infördes 2014, men sedan ökade Ryssland sin veteproduktion som steg från 40 miljoner till 153,8 miljoner ton 2022. Försäljningen av olja och gas ökade 2022 med 15 %. Rubeln steg 8 % mot dollarn och 18 % mot euron sedan krigets början. Enligt den senaste rapporten till Internationella valutafonden förväntas Rysslands ekonomiska tillväxt år 2024 överträffa den i USA och euroområdet. I September 2022 var New York Times mycket besviken: ”Ingenting har verkligen förändrats. I Moskva är kampen en värld borta!”

I väst har å andra sidan sanktionerna märkts väl av oss alla. Vår levnadsstandard har sjunkit avsevärt och den sociala oroligheten växer i flera stora städer i Europa. Detta beror på att EU och USA inte har tagit hänsyn till att världen förändras: 1980 med endast 9 länder (Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Danmark, Irland, Storbritannien) utgjorde den ekonomiska gemenskapens bruttonationalprodukt 30 % av världens BNP; idag, med tre gånger så många medlemsländer, har EU:s andel av världens BNP halverats till mindre än 15 %. USA å sin sida har ett handelsunderskott med praktiskt taget alla länder i världen. Inte nog med det, både i EU och USA har industrin till stor del förskjutits till den icke-västliga världen.

Ändå lät talen vid det senaste mötet i Davos som om Europa fortfarande var den allsmäktiga kolonialmakten. EU:s ”president” von der Leyen: ”Vi antog de tuffaste sanktionerna hittills, satte Rysslands ekonomi tillbaka tio år och berövar industrin nödvändig modern teknologi.” Men västvärlden kommer inte att ha monopol på vare sig civil eller militär teknik länge. Årligen registrerar Kina många fler patent än USA; Ryssland registrerar fler patent än Kanada, Tyskland, Australien, Frankrike, Storbritannien eller Italien. Med hälften av befolkningen i USA utbildar Ryssland årligen dubbelt så många ingenjörer.

Väst – ”det kollektiva väst”, som det nu benämns i Ryssland och Kina – har inte heller kunnat införliva det globala södern i sitt korståg. Intrycket är snarare att det globala södern förenas mot västvärlden. För, vissa har glömt, andra inte: ”Västerlandet vann världen, inte genom överlägsenhet av sina idéer eller värderingar eller religion, utan snarare genom sin överlägsenhet i att utöva organiserat våld. Människor i väst glömmer ofta detta faktum; den icke-västliga världen gör det aldrig”, skriver Samuel Huntington i Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. Som Ugandas utrikesminister sa nyligen: ”Vi blev koloniserade och förlät dem som koloniserade oss. Nu ber kolonisatörerna oss att vara fiender till Ryssland som aldrig koloniserade oss. Är det rättvist? Inte för oss: Deras fiender är deras fiender, våra vänner är våra vänner.”

Vi får hela tiden höra att ”Ryssland är isolerat”. Men FN:s omröstningar visar att 75 % av världen inte följer västvärldens bojkott av Ryssland. Den icke-västliga världen har fått bekräftelse på vad den sedan länge känt: när USA, ofta med hjälp av sina europeiska allierade, förstör land efter land, sker det med nästan total likgiltighet. Men när en icke-västlig makt attackerar ett europeiskt land, brakar helvetet löst. Den globala södern har också fått bekräftat att dess valutareserver i London, Paris eller New York kan tas i beslag när som helst, vilket har skett med Venezuela, Afghanistan och nu Ryssland (och Iran, ö.a.).

Ukrainakriget skildras som en kamp mellan ”demokrati” och ”autokrati”. Men på ett djupare plan är kriget också en konflikt om antropologiska värden. Den 5 december 2022, mitt under kriget, antog den ryska duman en ännu mer restriktiv lagstiftning om ”LGBT-propaganda”. Vi ler och känner oss överlägsna: Vi vet bättre, och vi kommer förmodligen visa den efterblivna tredje världen vilka värderingar de borde få ta till sig.

Men ur ett geopolitiskt perspektiv har vi fel: 75 % av jordklotet är fortfarande patrilineärt, med härkomst genom den manliga linjen, betonar Emmanuel Todd. Rysslands moraliska konservatism ses som betryggande för den icke-västliga världen, som har stora svårigheter att förstå västerländska debatter om transpersoners tillgång till kvinnotoaletter, påpekar Todd. Ugandas president uttrycker det så här: ”Vi kommer inte att följa människor som inte förstår vad de gör; dessa européer är inte normala, de lyssnar inte på vad vi har att säga.”

Hans utrikesminister tillade: ”De respekterar inte andra åsikter och de vill göra det onormala normalt och tvinga det på andra.” Den rysk-ortodoxa kyrkan ska nu bygga ett religiöst centrum i Uganda, samt skolor och sjukhus.

Ja, det är dollarns framtid som står på spel i Ukrainakriget. Finanstidningen Bloomberg varnade den 2 mars 2022: ”Kriget mellan Ryssland och Ukraina hotar dollarns dominans.” Den 29 januari meddelade den republikanska kongressledamoten Taylor Greene att den amerikanska dollarn kan upphöra att vara världens valuta till följd av den ukrainska konflikten.

Det är därför Ukrainakriget är avgörande för USA och dess europeiska allierade: Om Ryssland, med stöd av Kina, gör motstånd och motsätter sig de västerländska sanktionerna, kommer den amerikanska monetära och finansiella kontrollen av världen att kollapsa. Vi ser redan att Rysslands motståndskraft för USA närmare ett ekonomiskt stup. Dollarefterfrågan minskar, och världens gravitation vänder sig österut: Den femhundra år gamla historien om västvärldens ekonomiska och kulturella världsdominans går nu mot sitt slut.

USA har dock uppnått mycket med Ukrainakriget. USA:s vapenförsäljning nådde nya toppar: 35,8 miljarder dollar 2021; 51,9 miljarder dollar 2022. Nya Nato-kunder precis vid Rysslands gränser kommer att ge upphov till nyförsäljning av F35-stridsflygplan.

Relationerna mellan Ryssland och EU är som sämst, och USA:s grepp om sina europeiska allierade är därmed hårdare än någonsin. Genom att tvinga Tyskland att förse Ukraina med Leopard 2-stridsvagnar har USA underminerat årtionden av tysk försoningspolitik.

Krisen i Ukraina handlar i grunden inte om Ukraina. Det handlar inte heller bara om Ryssland utan också och till stor del om Tyskland. Utvecklingen av ekonomisk förbindelse med Ryssland som gav bättre handels- och investeringsmöjligheter än med USA måste stoppas.

Tysklands energiförsörjning har torpederats med ett särskilt förorenande sabotage av gasledningar vid Bornholm. Chansen att USA har gjort det – förmodligen med norsk hjälp, som Seymour Hersh hävdar – är mer än överväldigande. Redan 2014 betonade USA:s utrikesminister Condoleezza Rice den strategiska betydelsen av att styra om gas- och oljeförsörjningen till

Europa, från Ryssland till Amerika: ”På lång sikt vill vi förändra strukturen för EU:s energiberoende. Gör det mer beroende av den nordamerikanska energiplattformen.” Detta har nu gjorts och kommer att innebära en betydande ekonomisk försvagning av USA:s direkta konkurrenter, framför allt Tyskland, men även Frankrike. Enligt en studie från det tyska ekonomiska institutet (IW) kommer den tyska ekonomin att förlora uppskattningsvis 1 750 miljarder NOK eller 4,5 % av bruttonationalprodukten 2023 på grund av konflikten i Ukraina.

Om konsekvenserna för Frankrike kommenterade Emmanuel Todd den 22 januari: ”Frankrike har inget intresse av en amerikansk seger”; ”det skulle leda till förstörelsen av den franska militärindustrin och till ett försök att destabilisera Airbus-gruppen.”

När USA anser att avkastningen på investeringar i Ukrainakriget är tillräcklig kommer Kievregimen att lämnas åt sitt öde. Pat Buchanan, som en gång arbetade för Ronald Reagan, skrev den 22 november 2022 ”Vi amerikaner, med tanke på våra oumbärliga bidrag till den ukrainska krigsansträngningen, har rätt att berätta för Kiev när vi tror att risken för ytterligare strider överstiger alla potentiella vinster för oss; och om Kiev är fast besluten att kämpa vidare, har rätt att signalera att Ukraina kommer att få göra det utan mer amerikansk ammunition.”

I januari 2023 kom RAND Corporation med en ny rapport. Den här gången var rekommendationen att undvika en förlängning av Ukrainakriget:

”Kostnaderna och riskerna med ett långt krig i Ukraina är betydande och uppväger de möjliga fördelarna för USA av en förlängning av kriget.”

Nästa krig planeras redan. Financial Times rapporterar den 8 januari att enligt Japans högsta general för marinkåren förbereder USA och Japans väpnade styrkor för ett krig om Taiwan. CNN rapporterar den 9 januari att US Center for Strategic and International Studies har kört vad de hävdar är en av de mest omfattande krigsspels-simuleringarna som någonsin genomförts på ett krig om Taiwan. Den 23 januari läste vi i The Wall Street Journal att Taiwan ”är mycket viktigare för vår säkerhet och välstånd” och att ”alla stridsvagnar vi kan avvara bör gå till Taipei.”

Februari 2023: ”Min magkänsla säger mig att vi ska ut i krig 2025.” Chefen för US Air Mobility Command skickade sitt meddelande som ett memorandum till ledningen för det 110 000 man starka amerikanska flygvapnet, med den otvetydiga titeln: ”February 2023 Orders in Preparation for – The Next War”. Taiwankriget kommer då att överskugga nederlaget i Ukraina liksom Ukraina har överskuggat nederlaget i Afghanistan.

Relaterat
BRICS utvecklar ny global reservvaluta. Bra ide?
Michael Hudson om det ekonomiska läget. Vilka är trenderna och varför? Del V – valutafrågor.
Indiska företag byter ut dollar mot asiatiska valutor för att köpa ryskt kol
USA har inlett 251 militära interventioner sedan 1991 och 469 sedan 1798
USA:s krig har dödat mer än 20 miljoner i 37 länder 1945-2015, och miljoner i andra länder.