Försvarsgrenschefer: Vi kan skapa militärt problem för Ryssland – äventyrar Sveriges säkerhet

Hur är det med Sveriges neutralitet? I vems intressen framträder två försvarsgrenchefer så aggressivt mot Ryssland? DN: Försvarsgrenschefer: Vi kan skapa militärt problem för Ryssland. Ja, i Sveriges intressen söker man samförstånd även med Ryssland för att bevara freden. Denna publicering av bl.a. Lara Nasgarde på Facebook förtjänar att spridas. Den kom att publiceras första ganska obearbetad.

Kan verkligen Sverige skapa ett militärt problem för Ryssland eller vad får man för konsekvenser då?
”Riksdagen har beslutat om en historiskt stor satsning på försvaret. Ansvaret för att genomföra upprustningen ligger på cheferna för armén, marinen och flygvapnet.
– Vi har förmågan att skapa ett militärt problem även för en stor motståndare som Ryssland”, säger flygvapenchefen Carl-Johan Edström i en DN-intervju med Sveriges tre försvarsgrenschefer.
Försvarsbeslutet för åren 2021–2025 innebär kraftig ökning av anslagen till det militära försvaret. Det var Rysslands kraftiga upprustning och annekteringen av Krim som började förändra Sveriges försvarspolitik 2015.

/ Redaktör Romelsjö: Under senare år har Ryssland knappast rustat upp. Militärutgifterna uppgick till knappt 9 % av USA:s 2019. Ökningen för USA är nästan 18 % på 5 år. Rysslands utgifter har minskat med 6 % samma tid, och med drygt 23 % sedan 2013. Minskning av USA: s militära utgifter möter alltid motstånd; Ökning gör det aldrig./

Sedan dess har krigföringen i Ukraina fortsatt, relationerna mellan stormakterna försämrats och nya militära kraftmätningar genomförts i vårt närområde.
– Man måste se den totala bilden av vad som händer i Arktis, i Östersjön och i Svarta Havet. Det är ett tydligt ökat övningsmönster från rysk sida. Både när det gäller storleken på övningarna och att de är mer kvalificerade, säger flygvapenchefen Carl-Johan Edström.
DN:s intervju med försvarsgrenscheferna görs efter ett seminarium på temat ”Vem kontrollerar Östersjön?”, anordnat av Saab där de tre deltar (arméchefen på distans).
– Vi kommer aldrig att kunna stå utanför en konflikt i vårt närområde mellan Nato och Ryssland, då kommer vi att bli indragna. Det är vår stora uppgift: att planera, tänka och förbereda oss för det, säger marinchefen Ewa Skoog Haslum.
Försvarsbeslutet 2020 innebär nya krigsförband i alla försvarsgrenarna, främst armén som med återinförd värnplikt ska fördubblas på tio år.
Bara det faktum att vi har stridskrafter på Gotland ger ju mycket större problem för en eventuell motståndare
Vilka områden kan armén bli inblandat i under en konflikt?
– Bara det faktum att vi har stridskrafter på Gotland ger ju mycket större problem för en eventuell motståndare. Vår viktigaste uppgift är att vara utgångsgrupperade på strategiskt viktiga platser i vårt eget land – och öva ihop med Finland för att hjälpa dem också, svarar arméchefen Karl Engelbrektson.
Citaten återspeglar hur kalla krigets formel ”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig” övergetts. Numera ska försvaret ”enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet”. Detta enligt riksdagens beslut.

Därför övar försvarsgrenarna med USA och våra nordiska Nato-grannar på allt fler nivåer. Så sent som natten till lördagen tilläts en stor amerikanska arméstyrka korsa svenskt luftrum för att undsätta Nato-landet Estland i en övning. Och med Finland finns ett samarbete för incidenter, kriser och krig reglerat i svensk lag.
Försvaret ska förhindra krig genom att bygga en militär tröskel som får en potentiell angripare, i klartext Ryssland, att avstå. Och här utstrålar cheferna självförtroende:
– Armén, marinen och flygvapnet kan tillsammans sätta upp ett koncept för alla skeden: från ett tänkt väpnat angrepp, ett skede med förbekämpning, överskeppning och överflygning till en strid på svenskt territorium, säger flygvapenchefen Carl-Johan Edström och förklarar:
– Vi har förmågan att skapa ett militärt problem även för en stor motståndare som Ryssland där vi kan utnyttja motståndarens sårbarheter till vår egen fördel. Det är det vi ska bygga vidare på i övningar, i förmågeutveckling och det vi bygger tillväxt för, säger han.
För 20 år sedan hade vi tid – och inte så mycket pengar. Idag har vi fått pengar – men vi har absolut inte tiden
För att möjliggöra tillväxten ökar anslagen till det militära försvaret. Från 66 miljarder kronor i år till 89 miljarder år 2025.
Känner ni en hård press att leverera i och med att anslagen höjs?
– Absolut. Och så ska det vara. Det satsas helt fantastiska summor, svarar marinchefen Ewa Skoog Haslum som påpekar att detta också kräver nytänkande:
– För 20 år sedan hade vi tid – och inte så mycket pengar. Idag har vi fått pengar – men vi har absolut inte tiden. Det är en inställning som vi i Försvarsmakten, men även Försvarets materielverk och industrin måste förstå. Nu handlar det om att leverera kvalitet på mycket kortare tid.
– Viktigast är att vi säkerställer att vi får effekt, så det inte går till en ökad administration. Vi ska premiera ett ledarskap som vågar utmana strukturer, regler och metoder som vi byggt upp under perioden när vi inte haft ett riktigt hot mot oss, svarar Carl-Johan Edström.
Efter riksdagsvalet 2022 ska det 2023 bli en politisk kontrollstation. Den ska utvärdera upprustningen och om mer pengar behövs – vilket det redan finns signaler om.
– Jag är inte orolig. Historien visar att pengarna inte riktigt brukar räcka till det som alla förväntat sig. Men om vi tar tydliga steg i leveranser framåt, talar vad olika saker och ting kostat, och varför, då tror jag vi har en fortsatt hög trovärdighet i vårt arbete, säger Karl Engelbrektson.
Försvarsgrenschefer får större roll
Sveriges försvar leds av överbefälhavaren Micael Bydén och hans ledningsstab av viceamiral Jonas Haggren.
I högkvarteret finns också en Insatschef, generallöjtnant Michael Claesson och en Produktionschef generallöjtnant Johan Svensson.
De tre försvarsgrenscheferna har lägre grad och är: arméchefen generalmajor Karl Engelbrektson, flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström och marinchefen konteramiral Ewa Skoog Haslum.
I och med det sämre omvärldsläget och försvarets upprustning har försvarsgrenscheferna fått en allt viktigare roll.
De har egna, nyinrättade, staber i Enköping (armén), Uppsala (flygvapnet) och på Muskö (marinen).”

Relaterat

Allvarlig kritik av FOI och Folk och Försvar.
Kan vi lita på försvarsministern och SÄPO-chefen? Eller bör de avskedas?
Debatt i DN om Sveriges försvarspolitik.