Denna artikel av Tom Coburg har först publicerats av The Canary. The Canary Den har översatts och kortas ned något av mig.
Domstol i USA hävdar att Assange inte handlat brottsligt med dokumenten från Demokratiska partiet inför presidentvalet.
Domare i USA kastar grus i USA-maskineriet för att få Assange utlämnad till USA. Domaren John G. Koetl fastställde (”ruled”) att WikiLeaks hade full rätt att publicera den demokratiska nationella kongressen (DNC) e-postmeddelanden. Domen är mycket betydelsefull eftersom den kan påverka USA: s utlämningsförfarande mot WikiLeaks grundare Julian Assange, liksom pågående fängelsevistelsen för visselblåsaren Chelsea Manning.
Domaren menar att om WikiLeaks skulle kunna hållas ansvarigt för att publicera dokumenten från det Demokratiska partiet gällande presidentvalet som rör DNC: s politiska ekonomiska och valstrategier bara för att DNC märker dem ”hemliga” så kan alla medier åtalas för det.
Första ändringsförslaget (The First Amendment) till USA:s konstitution förhindrar detta och tillåter publicering av material av allmänt intresse trots brister i hur materialet erhölls så länge publicisten i fråga inte deltog i någon felaktighet i att få materialet. Domaren tillade att det inte är kriminellt att begära eller ”välkomna” stulna dokument. En person har rätt att publicera stulna dokument som begärts från en källa så länge personen inte deltog i stölden.
Jen Robinson, medlem av Assanges juridiska team, beskrev domarens beslut som en ”viktig vinst för yttrandefrihet” Före beslutet deltog American Civil Liberties Union (ACLU) i en briefing till domstolen. ACLU sammanfattade några av de rättsliga prejudikaten som från detta. Denna rättsliga princip, som tydligast formulerades i 2001 års högsta domstolsbeslut i målet Bartnicki mot Vopper, är ett starkt skydd för pressen. Det är särskilt viktigt för nationella säkerhetsreporter, som ofta förlitar sig på information som olagligt förvärvades av en källa.
* I själva verket hänvisar denna princip till till tidigare uppmärksammade domstolsbeslut gällande Pentagon Papers, som skyddade rätten att publicera uppgifter från en hemlig regeringsrapport om missledande uppgifter från tiden för Vietnamkrigets uppkomst. Domaren hänvisar också i briefingen till avslöjanden av CIA: s tortyrprogram för Bush-eran, som delvis baserades på läckor från visselblåsare i regeringen.
* Man kan peka på avslöjanden av NSA:s övervakningsprogram -för vilka flera tidningar vann Pulitzer-priser 2005 och 2014. I briefingen i domstolen hänvisade man också till att mycket av rapporteringen om Watergate kom från anonyma källor som avslöjade regeringshemligheter.
* Mark Felt, FBI: s biträdande direktör och den mest berömda Watergate-källan (smeknamnet ”Deep Throat”), vidtog omfattande åtgärder för att dölja sin kommunikation med pressen eftersom hans läckor var under aktiv utredning.
* Vidare skickade en anonym källa mer än 2,6 terabyte med krypterad information till en tysk tidning och en amerikansk organisation för undersökande journalistik. Dessa interna filer, som är kända som ”Panama Papers”, beskrev arbetet av en panamansk advokatbyrå för att undvika skatt för rika kunder över hela världen. Offentliggörandet av handlingarna ledde till offentlig debatt och flera förslag till lagändring.
ACLU drog slutsatsen att en dom mot WikiLeaks som begränsade First Amendment kan äventyra den väletablerade rättsliga ramen för yttrandefrihet och möjligheten att ge allmänheten nödvändig information för att protestera mot missförhållanden. Domarens beslut kan därför få stora konsekvenser för USA: s utlämningsförfarande mot Assange.
Detta hjälper verkligen till att påminna domstolarna i Storbritannien om att skyddet i det första ändringsskyddet är mycket omfattande.
[…] https://www.globalpolitics.se/domstol-i-usa-havdar-att-assange-inte-handlat-brottsligt-med-dokumente… […]
Amerikanska myndigheter verkar vara medvetna om detta hinder. Därför fängslades bl.a. Chelsea Manning på nytt för att man försöker driva frågan på så sätt att Assange skulle ha aktivt bidragit till dataintrång. MS-medierna å sin sida har påpekat att Assange inte är någon journalist. Det är emellertid inget argument eftersom konstitutionstillägget inte ställer något sådant krav.
Det mesta tyder på att åklagaren förbereder sig på att försöka bevisa att Assange inte bara publicerat utan även gjort intrång. Manning har dock vägrat att hjälpa till att stödja denna argumentationslinje.