Bild: ELD FRÅN LUFTVÄRNSKANONER NÄRA S:T ISAKSKATEDRALEN UNDER FÖRSVARET AV LENINGRAD 1941. (BORIS KUDOYAROV I THE EASTERN FRONT IN PHOTOGRAPHS AV JOHN ERICKSON, WIKIMEDIA COMMONS, PUBLIC DOMAIN)
Ingress: Rolf Nilsson har hittat och översatt artikeln. Han skriver ”När man läser den här artikeln går tankarna till att det faktiskt var Sovjetunionen som befriade oss från Hitlertyskland och nazismen, Tyskland var knäckt innan USA och UK gick in i Normandie.
Jag tänker också på att den här dagen varje år uppmärksammas för att minnas Förintelsen. Självklart skall vi minnas det, men vi har aldrig haft någon minnesdag för de 27 miljoner Sovjeter som dog i kriget mot nazismen medan USA och UK tittade på och hoppades att Hitler och Stalin skulle förgöra varandra. Däribland Leningradborna. Dubbelmoral! Självklart tänker Bhadrakuar också på att folket i Gaza nu utsätts för samma politik som Leningradborna för 80 år sedan. Utplåning genom svält sjukdomar och umbäranden. Alla sjukhus bombade, vattnet avstängt, Sanitär katastrof.
Historien går igen.”
Denna artikel av den pensionerade indiske diplomaten B.M. Bhadrakumar publicerades först på Indianpunchline och sedan 26/1 på https://consortiumnews.com/2024/01/26/an-anniversary-the-west-would-rather-forget/ . Han var Indiens ambassadör i Uzbekistan och Turkiet.
M.K. Bhadrakumar tar upp den nutida relevansen av nazisternas försök att utrota ryssarna genom påtvingad svält under belägringen av Leningrad.
_________________________________________
En epokgörande årsdag från den moderna historiens annaler på lördagen förblir ett levande minne för det ryska folket. Belägringen av Leningrad, förmodligen den mest fruktansvärda händelsen under andra världskriget, som varade i 900 dagar, bröts slutligen av den sovjetiska Röda armén den 27 januari 1944, för 80 år sedan.
Belägringen uthärdades av mer än 3 miljoner människor, varav nästan hälften dog, de flesta under de första sex månaderna då temperaturen sjönk till 30° under nollstrecket.
Det var en apokalyptisk händelse. Civila dog av svält, sjukdomar och kyla. Ändå var det en heroisk seger. Leningradborna försökte aldrig kapitulera trots att matransonerna reducerades till några brödskivor blandade med sågspån och invånarna åt lim, råttor – och till och med varandra – medan staden saknade vatten, elektricitet, bränsle eller transporter och dagligen utsattes för beskjutning.
Det var den 22 juni 1941 som de tyska arméerna korsade den ryska gränsen. Inom sex veckor var Wehrmachts armégrupp Nord, Tredje rikets väpnade styrkor, inom 50 kilometer från Leningrad i ett fantastiskt blixtkrig och hade avancerat 650 kilometer djupt in på sovjetiskt territorium.
En månad senare hade tyskarna nästan helt omringat staden, och endast en riskfylld väg över Ladoga-sjön i öster förband Leningrad med resten av Ryssland. Men tyskarna kom inte längre. Och 900 dagar senare började deras reträtt.
Den episka belägringen av Leningrad var den längsta som en stad hade utstått sedan biblisk tid, och på samma sätt blev medborgarna hjältar – konstnärer, musiker, författare, soldater och sjömän som envist motstod att järnet trängde in i deras själar.
Bild: BELÄGRINGEN AV LENINGRAD, 1942. (AV BORIS KUDOJAROV/RIA NOVOSTI ARKIV. LISENS: CC BY SA 3.0)
Förstenade av tanken på att kapitulera till Sovjetunionen föredrog nazisterna att lägga ner vapnen inför de västallierade styrkorna, men general Dwight Eisenhower,högste befälhavare för den allierade expeditionskåren i Europa, beordrade att Röda armén skulle få äran att segra.
Häri ligger en av de största paradoxerna när det gäller krig och fred i modern tid. I dag har årsdagen av belägringen av Leningrad med största säkerhet blivit en händelse som USA och många av dess europeiska allierade helst inte vill minnas. Men dess aktuella betydelse får inte förringas.
Död genom svält
Nazisternas ledning hade som mål att utrota hela Leningrads befolkning genom påtvingad svält. Död genom svält var en avsiktlig handling från det tyska rikets sida.
Enligt Joseph Goebbels hade Adolf Hitler ”för avsikt att låta städer som Moskva och Sankt Petersburg utplånas”. Detta var ”nödvändigt”, skrev han i juli 1941, ”för om vi vill dela upp Ryssland i dess enskilda delar” skulle det ”inte längre ha något andligt, politiskt eller ekonomiskt centrum”.
Hitler själv förklarade i september 1941: ”Vi har inget intresse av att behålla ens en del av storstadens befolkning i detta existentiella krig.” Allt tal om att staden skulle kapitulera måste ”avvisas, eftersom problemet med att behålla och föda befolkningen inte kan lösas av oss.”
Bild: HITLER MED FINLANDS MARSKALK CARL GUSTAV MANNERHEIM OCH PRESIDENT RISTO RYTI I IMATRA, NÄRA GRÄNSEN TILL RYSSLAND, 1942. (KALLE SJÖBLOM, DIGITALISERAD AV MUSEIVERKET, WIKIMEDIA COMMONS, PUBLIC DOMAIN)
Enkelt uttryckt lämnades befolkningen i Leningrad att svälta ihjäl – precis som de miljontals sovjetiska krigsfångar som hölls fångna av Wehrmacht. Historikern Jörg Ganzenmüller skrev senare att denna form av massmord var kostnadseffektiv för Berlin, eftersom det var ”folkmord genom att helt enkelt inte göra någonting”.
”Folkmord genom att inte göra någonting.” Dessa skrämmande ord är lika tillämpliga idag på västs ”sanktioner från helvetet” med en bakomliggande agenda att ”radera” Ryssland och karva ut fem nya stater från dess enorma landmassa med fantastiska resurser som kan underkuvas av den industriella världen.
Ironins moder är att Tyskland än idag går i spetsen för strategin ”folkmord genom att inte göra någonting” för att försvaga och tvinga den ryska federationen på knä.
Bidenadministrationen förlitade sig på att en trojka bestående av tre tyska politiker skulle göra det tunga jobbet i det misslyckade försöket att utplåna Ryssland – EU:s högsta byråkrat i Bryssel, Ursula von der Layen, den tyske förbundskanslern Olaf Schulz och utrikesminister Annalena Baerbock.
George Santayana, den spansk-amerikanske filosofen, essäisten, poeten och romanförfattaren, sa en gång: ”De som inte kan minnas det förflutna är dömda att upprepa det.” Det är så högerextremismen frodas.
Bild: ISRAELISKA GENERALSTABENS MÖTE DEN OKT. 8, 2023. (IDF TALESMANS ENHET, WIKIMEDIA COMMONS, CC BY-SA 3.0)
I Tyskland och på andra håll börjar yngre generationer bli likgiltiga för fascismens historia. Idén om ett fjärde rike har gått in i en aldrig tidigare skådad storhetstid och upplever för närvarande en ny fas av normalisering i Europa. Den tumultartade politiska omvälvningen i hela västvärlden utgör bakgrunden idag.
Författaren till The Fourth Reich: The Spectre of Nazism from World War II to the Present, historikern och professorn i historia och judendomsvetenskap, Gavriel Rosenfeld, har skrivit att ”Det enda sättet att dämpa det fjärde rikets sirenrop är att veta dess fulla historia. Även om det blir allt svårare i vår nuvarande värld av falska ”fakta” och avsiktlig desinformation att skapa en konsensus om historisk sanning, har vi inget annat alternativ än att fullfölja den.”
Berättigandet av politiskt våld är klassiskt fascistiskt. Förra veckan såg vi ett hisnande spektakel vid Internationella domstolen (ICJ) i Haag som påminde oss om att vi nu befinner oss i fascismens rättsliga fas.
Om nazisterna använde judeo-bolsjevismen som sin konstruerade fiende, gör Israel samma sak genom att frammana Hamas spöke. Fascismen livnär sig på en berättelse om förmodad nationell förnedring av interna fiender.
Samtidigt, det som glöms bort är att det har funnits en växande fascistisk social och politisk rörelse i Israel i decennier. Liksom andra fascistiska rörelser är den full av interna motsättningar, men denna rörelse har nu en klassiskt auktoritär ledare i premiärminister Benjamin Netanyahu, som har format och förvärrat den, och är fast besluten att den under sin tid i politiken kommer att normaliseras.
Sannolikheten är stor att ICJ inom loppet av några dagar kommer att ge någon slags interimistisk order/föreläggande till Israel för att avsluta våldet mot de olyckliga palestinierna i Gaza. Men den fascistiska rörelsen som Netanyahu nu leder gick före honom och kommer att överleva honom.
Dessa är krafter som livnär sig på ideologier med djupa rötter i judisk historia. De kanske försvarar ett fiktivt ärofullt och dygdigt nationellt förflutet, men det skulle vara ett allvarligt misstag att tro att de i slutändan inte kan vinna.
Ryssarna lär sig denna inhemska sanning den hårda vägen i Ukraina, där ”avnazifiering” visar sig vara den svagaste länken i deras speciella militära operation, med tanke på dess geopolitiska förtöjningar som kan spåras till Tysklands hängivenhet med de ukrainska nynazistgrupperna i Kiev i förspelet till kuppen 2014, som USA glatt ärvde och inte ville släppa taget om.
***
M.K. Bhadrakumar är en före detta diplomat. Åsikterna är hans personliga.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Indian Punchline.
Jag har inget att invända mot Bhadrakumar’s beskrivning, men med en indisk diplomat förknippar jag även Storbritanniens kolonisering av Indien och Storbritanniens brutala välde där. Och den svält Storbritannien iscensatte med samma rasistiska människosyn sim i själva verket Adolf Hitler såg upp till och inspirerades av.
Lämplig källa:
Manuel Sarkisyanz bok ’From imperialism to fascism
Why Hitler’s India was to be Russia’
Citat där av JAWAHARLAL NEHRU: ”Fascism and Imperialism were Blood Brothers”
Intressant förord av SUBRATA MUKHERJEE professor of Political Science, University of Delhi
Där han bla pekar på Hegel’s ideologiska betydelse. Denne uteslöt icke-Europeer från kategorin av ’World historical People’
På omslagets insida kan man läsa
Contents of this book include
It was said unto you, unless you become like the english;
Inspirer’s of Hitlers ”Iron law of existence”;
England as the model for Hitler’s ”Folk Community”;
Benjamin Disraeli;
The Briton’s Training for Overlordship;
Training New Führers by imitating England;
Houston Steward Chamberlain; [Anm han kan sägas ha valt ut Hitler som ariernas Messias januari 1924 och kallas John The Baptist som en tänkt parallallel med Johannes Döparen och Jesus ]
Racism Action;
The drive for ’Eastland’, with Britisk India as an Alibi;
A model for Hitler’s Geopolitician How not to Lose a Domination;
A Britains’s Home-grown Fascism;
….
Socialister påminner gärna om Tyskland som de aldrig ser som offer men skyddar genom ointresse Storbritannien som inte bara var en imperialistisk förtryckare utan dessutom låg bakom både fascism och kommunism som man manipulerade till makten i konkurrerande nationer.
Det borgar för att imperialisterna kan driva igenom fler regimförändringar.
Således bör ni även uppmana er själva att göra som den indiske diplomaten föreslår beträffande Tyskland – inte låta historien bli glömd heller beträffande Storbritannien. Och eftersom deras eliter har stort inflytande över historieskrivningen krävs det mer ansträngning av er socialister.
Från inledningen av den Irländska upplagan av Sarkisyansk bok som bär titeln Hitler’s English Inspirers
”There is only one sane and logical thing to be done with a really inferior race, and that is to exterminate it”
-H. G. Wells
”the Anglo-Saxon is the only extirpating [som utrotar] race on earth. Up to the commencement of the now inevitable destruction of the Red Indians…, of the Moris and of the [aborigine] Australians, no numerous race has ever been blotted out by an invader”.
”Naked barbarians [are]… safe only from extermination because the European cannot dwell permanently in the climate of their land [India]”. – Sir Charles Dilke
”England and Germany have a common position… Here we still have much to learn.”
”I admire the English people: In colonizing, it has achieved the immeasurable.”
”Russias space is our India, and, as the Englishman rules with a handful of forces, so we shall rule this our colonial space…”
”Germany used to motivate her claims to colonies with … her desire to spread German cultures… It was nonsense: It would never have occurred to an Englishman to motivate colonies… otherwise than with the very realistic and sober advantages which they… bring…. That… natives might have felt better with us than they did under the English would… be far from speaking for our kind of colonisation policy but surely for that of the English instead..”
-Adolf Hitler [Hitler säger där alltså att om de koloniserade skulle trivas bättre under oss än under britterna vore britternas typ av kolonialism att föredra]
”…One of the Nazis’ fundamental objectives was… to emulate the ’ruthlessness’ of the British Empire in dealing with Eastern Europe”: ”One is bound to recall Hitler’s and his general admiration for … Britain’s essential ’ruthlessness’… In 1937 young Germans [were to] study Anglo-Saxon history to overcome their moral scruples… The Nazi leaders were not in any way discountenaced by Britains’s imperial record. THey were hoping to equal it.” And, to achieve this goal, ”maintaining the difference between the master race and the subject races seemed to [Hitler] to be at the heart of the British imperial ethos and the secret of its success… Here, surely, is the nexus between race and empire which came to dominate Hitler’s thinking…, his striking insistence that the Third Reich should copy in Russia British rule in India”
– Gerwin Strobl, lecturer, Cardiff University
Den 27 januari är också en märksedag, uppmärksammad i svensk TV, som dagen då Auschwitz befriades.
Vad man inte nämner är vilka som befriade lägret. Det var Röda améns första ukrainska front som
befriade Auschwitz, den front som min frus farbror kämpade i. Först under Vatutin, senare under
Konev hela vägen till Berlin.
Naturlgtvis är belägringen av Leningrad värd att uppmärksammas. Jag har gamla vänner i Leningrad
vars äldre släktingar svat ihjäl.
Oj Mats Larsson, du försvarar väl inte den nynazistiska regimen i Ukraina nu? Din frus farbror skulle ju bli jätteledsen om han hörde det i sin himmel, för jag antar att han är död nu. Han verkade ha stått på rätt sida, då när nazistkollaboratören Bandera var på tapeten i Ukraina, han som idag betraktas som frihetshjälte i Ukraina.
Jag tänker på den där videon häromåret, med den gamle rysktalande ukrainske mannen med medaljer på bröstet, var han inte 95 år, han som hade gått med Röda armén till Berlin, och som nu sa att inget skulle hindra honom från att gå och rösta för att Donbass skulle tillhöra Ryssland. Han sa också att han kände igen dom som är nazister i Ukraina idag, han menade att dom var barnbarn till nazisterna på den tiden när han var med i Röda Armén.
Dina gamla vänner, vars släktingar som svalt ihjäl vad tänker dom om dig, dom som visste att nazismen betydde ond bråd död för 1 miljon ryssar i Leningrad?
Mats Larsson, på Eva-Karin Bartlets sida kunde man se den lille mannen med alla sina medaljer, omgiven av två ryska SMO-soldater,: Eva Karin skrev ”Han kan berätta om rädslan för nazisterna i Ukraina, han säger att det är Banderas krigares barnbarn som nu är i de nazistiska förbanden ex. Svoboda, Azovbataljonen och Right Sector. Han kan berätta hur de slängde judar, kommunister, romer och andra motståndsmän i gruvschakt i Donetsk och hällde klor på för att kropparna skulle förtvina fortare. De slängde ned levande och skjutna människor ca 100 personer /dag så 75000 personer under den tid de härjade där.750 dagar.” Han sa också, ”jag ska gå om så bomber och kulor viner runt omkring mig för att rösta på mitt moderland Ryssland…. inte ens Nato kan stoppa mig.”
Tyvärr har Youtube censurerat länken, men jag sparade bilden för jag tyckte han var så underbart fin den lille mannen, så kanske kan redaktören Romelsjö lägga ut den? .