Detta är en artikel av doktor Joseph Mercola på https://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2023/04/16/covid-doctor-lost-job-new-vision-health-care.aspx?ui=d0c785b5f33c3f5a4fa0a38c0917dd7d5ea7159929bf96c4e97262388cff8308&sd=20201106&cid_source=dnl&cid_medium=email&cid_content=art1ReadMore&cid=20230414_HL2&cid=DM1374713&bid=1772156615
Översikt över historien
- PR-företag och reklambyråholdingbolag är en central kugge i den globala propagandamaskinen. De säkerställer att samma budskap distribueras på många olika platser, på ett sammanhängande tidsbestämt sätt.
- Uppskattningsvis två tredjedelar till 80 % av innehållet som sänds och publiceras av företagsmedia kommer från PR-företag som de fyra som nämns nedan. Med andra ord är de flesta så kallade ”nyheter” i mainstreammedia propaganda.
- De fyra största reklamholdingbolagen i världen är Publicis Groupe, WPP, Omnicom Group och Interpublic Group, och alla är djupt sammanflätade med företagsmedia, det militärindustriella komplexet och beslutsfattare.
- En handfull privata investeringsföretag dominerar varje aspekt av våra liv och äger allt vi spenderar våra pengar på. De två största är Vanguard och BlackRock. Vanguard och/eller BlackRock är också bland de 10 största aktieägarna i de fyra största reklambyråns holdingbolag.
- 1% av världens rikaste människor tillhandahåller den ideologiska logiken som driver implementeringen av The Great Reset över hela världen. Termen akademin använder för att beskriva denna globalistiska kabal är ”The Transnational Capitalist Class” eller TCC.
I sin bok ” One Idea to Rule Them All, Reverse Engineering American Propaganda ” avslöjar Michelle Stiles hur den amerikanska allmänheten (och faktiskt den globala befolkningen som helhet) har blivit indoktrinerad och lurad av PR-företag som driver propagandakampanjerna från globalistisk elit.
PR-byrån skapar en global medieplan för en given kund. Det avgör vilka artiklar som ska skrivas och var de kommer att visas. Det bestäms sedan var och när annonser ska visas. Så även om läkemedelsföretag verkar ha ett ganska direkt inflytande över media, är det egentligen PR-företagen som utövar mest kontroll, särskilt när det kommer till organisationen av det hela.
De säkerställer att samma meddelande distribueras på många olika platser på ett sammanhängande tidsbestämt sätt. Som sådana är PR-företag en central kugge i den globala propagandamaskinen och måste förstås som det.
Det finns två termer för PR-företag: PR-företag och ” reklambyråholdingföretag” . Reklambyrås holdingbolag gör PR, men är främst reklambaserade.
En rysk matryoshka modell av världen
Som beskrivs i ” Vem äger världen?”, dominerar en handfull privata värdepappersföretag varje aspekt av våra liv och äger allt vi spenderar våra pengar på, från mat och dryck till kläder, resor, bostäder och nästan allt annat du kan tänka dig av.
Även om det verkar finnas hundratals konkurrerande varumärken på marknaden, som ryska matryoshka-dockor, äger större moderbolag flera mindre varumärken. I verkligheten ägs till exempel alla förpackade livsmedelsvarumärken av drygt ett dussin större moderbolag.
Dessa moderbolag ägs i sin tur av aktieägare och de största aktieägarna är desamma i alla: Vanguard och Blackrock. Dessa institutionella investerare äger också varandra. De är aktieägare i varandras bolag, vilket försvagar konkurrensbegreppet och stärker det globala monopolet ytterligare.
Fyra reklamholdingbolag dominerar medielandskapet
De fyra största reklamholdingbolagen i världen är för närvarande Publicis Groupe, WPP, Omnicom Group och Interpublic Group, och Stiles noterar att alla är ” djupt sammanflätade med företagsmedia, det militärindustriella komplexet och den politiska eliten” .
Varje byrå har i sin tur mindre dotterbolag och affiliates, vilket återigen ger oss en illusion av att det finns mycket fler aktörer än vad det egentligen finns. Och som med allt annat är Vanguard och/eller BlackRock bland de 10 största aktieägarna i dessa topp fyra annonsholdingbolag. De äger också stora medieföretag och de största läkemedelsföretagen .
”Uppskattningsvis två tredjedelar till 80 % av innehållet som sänds och publiceras av företagsmedia kommer från PR-företag” .
För tydlighetens skull listar Stiles i sin bok de tre största som WPP, Omnicom och Interpublic, men från och med november 2021 överträffade Publicis WPP när det gäller börsvärde och tog förstaplatsen som världens största reklamholdingbolag . WPP har dock fortfarande en större årlig inkomst. Som sagt, alla fyra har flera miljarder dollar årliga intäkter. År 2022:
- Londonbaserade WPP, som har agenturer i 112 länder, tjänade 17,847 miljarder dollar . Anmärkningsvärda kunder inkluderar Amazon, Microsoft, NBC, Healthline, World Economic Forum (WEF) och Pfizer.
- Publicis tjänade 14,957 miljarder dollar och betjänar kunder inom teknik-, läkemedels- och bankindustrin.
- New York City-baserade Omnicom tjänade 14,289 miljarder dollar från sina 200+ byråer, som betjänar mer än 5 000 varumärken, universitet, ideella organisationer och icke-statliga organisationer (NGOs).
- Interpublic Groups intäkter var 10,928 miljarder dollar, och dess kundkrets inkluderar US Army, ABC, Columbia Records, Unilever, US Bank, Facebook och ExxonMobil, för att bara nämna några.
Enligt Stiles kommer uppskattningsvis två tredjedelar till 80 % av innehållet som sänds och publiceras av företagsmedia från PR-företag. Med andra ord är de flesta så kallade ”nyheter” i mainstreammedia propaganda.
Anmärkningsvärt nog, när du lägger ihop intäkterna för dessa fyra största annonsholdingbolag är de fortfarande under 60 miljarder dollar, vilket verkar vara ett blygsamt pris att betala för att kontrollera upp till 80 % av det globala MSM-landskapet. Det är tydligt att det är väl använda pengar, ur globalisternas perspektiv.
Den transnationella kapitalistklassen
Som noterats av Stiles är termen akademin använder för att beskriva denna globalistiska kabal ” The Transnational Capitalist Class” eller TCC. ”De är den 1% av världens rikaste människor som tillhandahåller den ideologiska motiveringen som driver önskade åtgärder som ska vidtas över hela världen, i jakten på sina gemensamma intressen genom transnationella statliga organisationer”, skriver hon .
Hon fortsätter med att citera sociologen Peter Phillips bok ” Giants: The Global Power Elite ”, där Phillips beskriver dem:
”… det stora nätet av sammankoppling av de 17 gigantiska värdepappersföretagen som förvaltar över 43 biljoner dollar i kapital, som själva är korsinvesterade med varandra, de närmaste jättarna … och har andelar i de 1 500 största företagen över hela världen, vilket ger dem enorma makt i företagens styrelserum över hela planeten.
Ledare för dessa företag träffas vid olika policykonferenser under året för att nätverka, lägga strategier och slutföra rekommendationer i form av rapporter och informationsdokument som starkt påverkar världsomspännande geopolitik…
Om du fortfarande lever i den mörka medeltiden och tror att det inte finns någon sammanvävd global elit som kontrollerar och övermannar nationalstaternas suveränitet och dominerar det ideologiska landskapet, ta dig tid att läsa Phillips bok. Det är en reality check, lika uppfriskande som en kalldusch…
Philips profilerar 389 av världens mäktigaste aktörer inom kapitalismen … Det är ett mycket litet ekosystem, med sammanflätade kopplingar, ekonomisk överlappning, elitprestige och budskapskontroll där de befinner sig …
Det finns integrationer, korsintegrationer, partnerskap, överlappning av ledning och konstant uppbyggnad av nätverk bland de 1 %. Detta är tydligt. Än så länge är en uppenbar men förbisedd fråga: Om en djupt komplex geopolitisk och ideologisk väv redan har etablerats, vilka är vävarna och vad gör de? Vem är ansvarig för organisationen i så stor skala?
Människor som studerar sådant har många namn för vävarna: ’The Deep State’, ’The 1%’, ’The Elites’, ’GloboCap’, ’The Powers That Be’ eller helt enkelt ’Globalister’. Det är troligt att de sanna ledarna alltid kommer att förbli dolda, och ledarna som profileras i Phillips bok är mer eller mindre galjonsfigurer som frontar kontrollanterna bakom kulisserna.
Kom ihåg att vargar inte annonserar sig själva för allmänheten. Om det går fel skyddar deras anonymitet dem. I slutändan är det inte lika viktigt att känna till namnen som att förstå det systematiska vinnare-ta-allt-spelet de spelar.”
Men trots alla sina privata möten hade inte globalisterna kunnat bygga detta dolda monopol där de äger allt, om det inte vore för deras kontroll över media.
De gömde sin kontroll över media ganska bra under lång tid, men under COVID-19 avslöjade marschen av ord-för-ord-uppstötningar av nonsens och lätt bekräftade lögner att det utan tvekan fanns en top-down-organisation i samband med galenskapen.
Här verkar Publicis vara en topputmanare som den primära aktören som drar i trådarna, när de ser hur de arbetar med World Economic Forum, som leder uppmaningen till en ”återställning” av världsekonomin och en fullständig översyn av vårt sätt att liv.
Den amerikanska regeringen spenderar miljarder på propaganda
Medan privata intressen står i centrum för den globalistiska kabalen eller Deep State, är det ett misstag att tro att regeringar inte deltar i deras planer eller deras propaganda.
Som rapporterats av Stiles spenderade USA:s federala regering mellan 2007 och 2015 mer än 4 miljarder dollar på PR-tjänster, plus ytterligare 2,2 miljarder dollar på opinionsundersökningar, forskning och marknadsundersökningar utförda av konsulter. Varför behöver en regering ”av folket, för folket, av folket” all denna PR? Kort sagt: att indoktrinera allmänheten med globalisternas berättelser och åsikter.
”Att bygga förtroende tar tid eftersom karaktären bara avslöjas genom handling ”, konstaterar Stiles, och detta är välkänt för både bedragare och propagandister. Utan en viss nivå av förtroende kommer en bluff inte att fungera, och vi upptäcker nu att den globalistiska kabalen har ägnat decennier åt att iscensätta en bluff så stor att många fortfarande inte kan tro det. De har infiltrerat den akademiska världen, vetenskapen och nästan alla regeringsgrenar, och inte bara i USA.
I ett fungerande system skulle mainstreammedia ha uppmärksammat oss på spelplanen och avslöjat lögnare och bedrägerier längs vägen. Men det gjorde de inte, och anledningen till att de inte gjorde det är att mainstreammedia inte längre är fria att rapportera sanningen. Den har fångats av den globalistiska propagandamaskinen och dess primära funktion är att sända de berättelser som skapats av PR-företag på uppdrag av kabalen.
”Propaganda är en rik mans sport”, skriver Stiles. ”Föreställ dig att man med högar av pengar kunde köpa ”förtroende”, så att man kunde monopolisera idéer. Dina idéer i toppen av livsmedelskedjan säkerställer fortsatt marknadsdominans och ekonomiskt inflytande över ett manipulerat medborgare.
Du kommer att göra detta på olika sätt; skapa stiftelser som kommer att ”donera” stora summor pengar till organisationer du vill påverka, sponsra organisationer som påverkar nationella och globala ledare och genom att skapa ideella organisationer som kan marknadsföra ditt budskap samtidigt som de verkar självständigt.
Det här tar decennier, men du är en tålmodig person. Global ideologisk dominans bör trots allt inte ske över en natt. När tillräckligt många enheter finns eller har fångats, är den genomsnittliga medborgaren föremål för den finaste pseudoverklighet som pengar kan köpa.
Det är en djävulsk bedrift, korruptionen och övertagandet av den ideologiska fria marknaden. Dina idéer mättar landskapet, och dina hjälplösa offer kämpar för att triangulera ”sanningen”, fångade i ett bokstavligt spindelnät av sammankopplade och välfinansierade auktoritativa röster och enheter.
Skapandet av ett idésyndikat
Stiles går igenom de olika sätten globalisterna, teknokraterna och transhumanisterna lyckades skapa ett ” idésyndikat”, där deras idéer alltid hamnar på topp. Ett sätt har varit genom att fånga sociala influencers genom lockelsen av ”bidrag och löften om avtal, publikationer och prestige.”
Denna strategi har resulterat i att människor med låg integritet och moral har stått i centrum, av vilka de flesta i grunden är människor som är villiga att sälja ut, samtidigt som de kväver inflytandet från oberoende tänkare som inte kan köpas.
En annan mycket effektiv strategi är att ”kontrollera idéernas rike genom att överdådigt finansiera vissa teman och berättelser, samtidigt som man selektivt svälter andra som är planerade att dö ut”, skriver Stiles. Detta görs rutinmässigt genom välgörenhetsstiftelser. Genom ”välgörenhet” kan kabalen finansiera de idéer som TCC stödjer, samtidigt som de svälter ut motsatta idéer och ideal. Som noterat av Stiles:
”Det verkliga hotet från stiftelser ligger ”i deras förmåga att fylla krigskistorna i kampen om idéer”, välja vinnare och förlorare och korrumpera det fritt flödande ideologiska landskapet…
De idéer som är icke-konforma, okonventionella eller helt enkelt inte överensstämmer med den dominerande ideologi som förespråkas av stiftelsens förvaltare kommer att lämnas att vissna på vinstocken, med liten räckvidd eller makt att påverka.
Mycket av det som idag kallas ’sanning’ stöds av ’forskning’. ”Forskningen säger,” är essensen av förmodad objektivitet och ryggraden i ett överlägset argument som lämnar forskaren utan forskning, i stoftet. Logiken är följande: Alla värdiga idéer får finansiering för forskning; dina idéer har ingen stödjande forskning; därför är dina idéer underlägsna.
Som du lätt kan se har inte alla idéer lika möjligheter att gå vidare om finansieringsspaken är partisk. Med detta arrangemang på plats kan hela intellektuella flottiljer av specialiserad vetenskap skapas och användas för att styra socialpolitik, lagstiftning och rättsliga beslut genom att kontrollera kranarna som leder pengarna in i den akademiska världen…
Stiftelsens kontroll av pengar till akademin kan ses som ett strypgrepp på såbäddar eller ideologiska groningscentra, riktade mot idéskapare och deras försörjning.
Det tredje sättet att skapa ett syndikat av idéer är genom frontgrupper, tredjepartsorganisationer som påstår sig vara oberoende men som faktiskt är agenter för och för en viss agenda.
”Med tillräckligt med pengar har frontgrupper råd att planera designers sanning utanför löpande bandet för att stödja bokstavligen vilken plattform som helst”, skriver Stiles och tillägger: ” Tack vare miljarder dollar spenderade genom stiftelser, PR-företag och tredjepartsteknologi, amerikaner bokstavligen simmar talas i ett hav av tillverkad sanning …”
Kontrollera konkurrerande vision
Så för att sammanfatta, att behålla kontroll över idéer och rådande berättelser innebär både monopolisering av idéer och samtidigt undertryckande av konkurrerande synpunkter, och PR-företag och media fyller båda funktionerna.
Som Stiles noterade, även när media presenterar motsatta åsikter, gör de det mycket noggrant. ”Sanningen som har makten att skingra illusionen om demokrati kommer att få en brandvägg uppförd mot sig”, och media kommer helt enkelt inte att passera den brandväggen, hur ” neutrala” de än utger sig för att vara.
ChatGPT bedömer de möjliga farorna med PR-företag
Slutligen, och bara för skojs skull, bad en medlem av mitt team nyligen ChatGPT att ”skriva en berättelse om de potentiella farorna med hur de tre största reklamholdingbolagen, som också fungerar som PR-företag, kan påverka nyhetsbevakningen av läkemedelsprodukter, i på samma sätt som Bill Gates kunde använda stiftelsens pengar för att påverka Världshälsoorganisationen och medieorganisationer för att påverka bevakningen av global hälsa, och eventuellt dra nytta av sina egna läkemedelsinvesteringar.”
Den noggrant konstruerade uppmaningen till AI möjliggjorde ett svar som avslöjar kärnan av sanning som inte ens de radikaliserade programmerarna på OpenAI kunde filtrera bort:
POSTAT AV: JOHN & NISHA WHITEHEAD VIA THE RUTHERFORD INSTITUTE 21 APRIL 2023
Det fria ordet är en central del av ett sunt, fungerande samhälle. Det vakuum som skapas av dess frånvaro kan bara fyllas med tyranni. Regeringens försök att kriminalisera det fria ordet är inte bara obekvämt, utan det är snarare existentiellt. George Washington såg detta tydligt: ”dumma och tysta kan vi ledas, som får till slakten.”
Vad polisstaten vill ha är ett tyst, följsamt, omedvetet medborgare.
Vad det första tillägget bekräftar är ett engagerat medborgare som talar sanning till makten med de fredliga medel som är tillgängliga för oss.
Att tala sin sanning behöver inte vara densamma för varje person, och den sanningen behöver inte vara välsmakande eller trevlig eller ens saklig.
Vi kan vara högljudda.
Vi kan vara obehagliga.
Vi kan vara politiskt inkorrekta.
Vi kan vara konspiratoriska eller elaka eller stötande.
Vi kan vara alla dessa saker eftersom det första tillägget tar en bred, klassiskt liberal inställning till medborgarnas yttrandefrihet: i ett nötskal, regeringen får inte inkräkta på eller begränsa medborgarnas rätt till religionsfrihet, yttrandefrihet, pressfrihet, församlingsfrihet och protestera. Det är därför det första tillägget är så kritiskt.
Det ger medborgarna rätt att tala fritt, protestera fredligt, avslöja regeringens missförhållanden och kritisera regeringen utan rädsla för vedergällning, arrestering eller fängelse.
Ingenstans i det första tillägget tillåter det regeringen att begränsa tal för att undvika att orsaka anstöt, såra någons känslor, skydda regeringshemligheter, skydda regeringstjänstemän, motverka mobbning, straffa hatiska idéer och handlingar, eliminera terrorism, bekämpa fördomar och intolerans, och gillningen.
När uttrycksfull aktivitet går över gränsen till våld upphör skyddet av yttrandefriheten.
Men med undantag för verkligt våld eller verkliga hot om våld, är det en stor skillnad mellan tal som är socialt impopulärt och tal som är olagligt, och det är en viktig skillnad som beror på vårt engagemang för att säkerställa ett robust första tillägg.
Men i allt högre grad avskaffar domstolarna och regeringen den kritiska distinktionen och antar tankesättet att tal endast är tillåtet om det inte kränker, irriterar, irriterar, hotar någons sinnesfrid eller utmanar regeringens strupgrepp på makten.
”En handfull företag kontrollerar global propaganda” det stämmer ganska bra, men det skall tilläggas att de bolagen alla kontrolleras av USA. Det är därför USA är så rasande över TikTok och Weixin-WeChat, USA kontrollera dom inte, även om man inom USA har infiltrat dom inom USA med personer fån Pentagon, NSA, CIA och FBI.
Samtliga stora svenska media som Public Service, DN och Bonniers, Schibsted, etc mycket tydligt fungerar som amerikanska NGOs och amerikanska agenter. Det är bara att läsa innantill för att se det. Innehållet är tydligt beställningsjournalistik från USA, ett samarbete som för DNs del började på 50-talet med Herbert Tingsten. Avsikten är tydligt densamma som i Tredje Riket, att indoktrinera och styra åsikter och hur folk röstar i ”demokratier”.
Glöm inte att allt fler länder, med Kina i ledningen, alltmer ställer sig utanför denna massiva propaganda apparat.
Klart att Kina ställer sig utanför den fria världen den har ju full kontroll på sin befolkning genom massiv övervakning. Det behövs inte speciella kunskaper för att se Kinas propagandaapparat, en tur till Kina är tillräckligt.
När var du där senast?
Arbetade på Ximazhou varvet våren 2019 på en COSL rigg och bodde på Hilton i Shekou.
När var du där? Och var arbetade du?
Det hade varit OK om du i likhet med mig svarade på frågan.
”TT” (tidningarnas telegrambyrå) är just ett sådant svinaktigt statligt organ som gjort sig beroende av utländska Pr- byråer som förmedlar politiska lögner och amerikansk propaganda.
Det verkar inte som om många har förstått detta faktum.
I Tex- tv förkommer de under rubriken ”utrikes publicerad” medan tidningarna undertecknar det lögnaktiga propagandaskräpet med ”TT”. De anger knappast några trovärdiga källor som går att verifiera och kontrollera, utan hänvisar oftast till, enl källor här och där och enligt rapporter enligt den och den. Hjärntvätt dygnet runt således. TT är ju ingen ”källa” överhuvud taget. Ändå publiceras skiten i varenda statsfinansierad blaska varenda dag året runt.