Källa: https://thecradle.co/Article/analysis/19949
Artikeln har upphittats på The Cradle och översatts av en läsare. Tack!
Författare är Matthew Ehret
Matthew Ehret är journalist, Senior Fellow/välmeriterad forskare/ vid American University of Moscow och BRI Expert for Tactical Talk. Han är en regelbunden författare på flera politiska/kulturella webbplatser inklusive Los Angeles Review of Books: China Channel, Strategic Culture och Oriental Review. Han har också skrivit tre böcker i serien the Untold History of Canada.
__________________________________________________________________
USA:s frenesi för att kväva integrationen mellan Europa och Asien
Den 12 december 2022 var United States Agency for International Development (USAID) värd för en konferens om framtiden för Eurasiens Mellersta Korridor, den handlade om ett utvecklingsprojekt för transport- och energiinfrastruktur som sträcker sig från det resursrika Kaspiska havet till Europa.
Vid mötet ägnade ledande atlantiska tjänstemän särskild uppmärksamhet åt hur man snärjer detta strategiska globala transportnav som håller på utvecklas utanför deras kontroll.
Värdet av Mellersta Korridoren har ökat avsevärt under det senaste året på grund av två huvudfaktorer. För det första det ryska militära ingripandet i Ukraina, och för det andra brådskan av ”avkolning” [ dvs minska koldioxidutsläpp till atmosfären öa] i de nationer som fortfarande sitter fast i den atlantiska inflytelsesfären.
Karta över Mellersta Korridoren
Mellersta Korridoren får sitt namn av Kinas Belt and Road Initiative (BRI), som lanserades 2013. Den består av tre utvecklingskorridorer, utformade för att främja handel och inter-civilisatorisk kommers på öst-västlig basis. Dessa korridorer är den Norra Korridoren, den Södra Korridoren och den Mellersta Korridoren. [The Northern Corridor, the Southern Corridor and the Middle Corridor]
Karta över BRI Korridorerna
De tre artärerna på den nya sidenvägen
Den Södra Korridoren: Denna korridor är mindre utvecklad men ändå viktig och omfattar byggandet av sammanhängande järnvägsförbindelser från Kina till Pakistan, Afghanistan, Iran, Irak, Syrien, Libanon och eventuellt Turkiet, innan de når Europa via hamnar i Libanon och Syrien, och via landbaserade förbindelser i Turkiet.
Denna färdväg har potential att främja hållbar fred och återuppbyggnad i västasiatiska länder, och kan möjligen utvidgas för att integrera och industrialisera staterna vid Persiska viken, genom storskaliga höghastighetsjärnvägs-projekt, som den 2000 km långa Persiska viken-Röda havet höghastighetsjärnvägen, och att påskynda utvecklingsmöjligheterna för det strategiska Afrikas horn.
Även om denna väg innebär det kortaste avståndet uppstår svårigheter och extra kostnader med den komplexa processen vid övergång från landvägar till sjövägar via hamnar i Kaspiska havet.
Under de senaste månaderna har nationerna längs Mellersta Korridoren arbetat för att harmonisera sina intressen och samordna sina ansträngningar för att utnyttja, bearbeta och transportera energiresurserna i Kaspiska havet (som innehåller de fjärde största naturgasreserverna i världen).
Den 30 mars 2022 undertecknades ett fyrpartsavtal mellan Turkiet, Azerbajdzjan, Kazakstan och Georgien för att påskynda byggandet av järnvägssystemet Baku-Tbilisi-Kars, gasledningen Baku-Tbilisi-Ceyhan och Trans Anatolian National Gas pipeline (TANAP), som redan är i drift. TANAP är en del av den större Södra Gaskorridoren, som omfattar sju länder och består av 3500 km rörledningar till ett värde av 35 miljarder dollar.
Karta Gasledningar från Ryssland och södra Kaukasus till Europa, via Turkiet (Photo Credit: The Cradle)
Några av nyckelprojekten som ingår i den Södra Gaskorridoren:
Betydelsen av INSTC
Utöver dessa tre öst-västliga korridorer har den mycket efterlängtade Ryssland-Azerbajdzjan-Armenien-Iran-Indien Internationella Nord-Sydliga Transportkorridoren (INSTC) också sett en betydande tillväxt under de senaste åren, med en ytterligare östlig förlängning som nu sträcker sig från Ryssland till Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan, Iran och Indien.
Karta över INSTC (Foto: The Cradle)
När varor från Ryssland når Iran via antingen de västra eller östra grenarna av INSTC, kan de levereras till marknader i Indien, Sydasien och Östafrika genom hamnarna Chabahar och Bandar Abbas i Indiska oceanen.
” The Green Belt Initiative”
Efter USA:s president Joe Bidens installation i januari 2020, introducerades ett nytt koncept kallat ” Build Back Better ” från högbetalda kommersiella organs korridorer. Den ofta upprepade termen var tvetydigt definierad, men den omfamnades av teknokratiska ledare i atlantistiska stater, inklusive Kanadas Justin Trudeau, Storbritanniens Boris Johnson och EU:s Ursula von der Leyen. Konceptet ändrades senare till ”Build Back Better for the World” (B3W).
I mars 2021 presenterade Biden och Boris Johnson ett nytt program kallat ”Green Belt Initiative”, som de beskrev som ett svar på Kinas Belt and Road Initiative. På den detaljerade frågan om hur man skulle finansiera investeringarna på de 3 biljoner dollar som krävdes för att förverkliga den ”gröna övergången” till en värld som är beroende av solpaneler och vindkraftverk, gavs inget konkret svar.
Inom ramen för B3W-varumärket hyllades ”Global Green New Deal ” ofta som ett inbjudande och svävande koncept som Bank of Englands f d guvernör Mark Carney förkunnade som en 130 biljoner dollars (”130 trillion dollars) renässans in i en tidsålder efter kolväte-åldern.
I september 2021 tillkännagav EU:s Ursula von der Leyen ” Global Green Gateway ” som Europas svar på BRI. Men detta initiativ fick kritik för att ha ignorerat de hundratusentals ingenjörer som utbildats i Afrika, av Kina, under det senaste decenniet, och för att det projicerade Europas historiska rovlånepraxis på Kina.
Von der Leyen sa: ”Vi vill skapa länkar och inte beroenden… Det är inte vettigt för Europa att bygga vägar mellan en kinesiskägd koppargruva och en kinesiskägd hamn.”
Trots detta misslyckades Global Green Gateway med att föreslå ett livskraftig utlåningssystem eller personal till det, och tynade snart bort , på liknande sätt som Build Back Better och Global Green New Deals hade gjort innan dess.
Som svar släppte Vita huset sin senaste omprofilering av B3W i form av ett G7-ledd program nu med titeln ” The Partnership for Global Infrastructure and Investment ”.
Målet med detta program var att ge fattiga nationer ett alternativ till Kinas påstådda rovlåneambitioner. Hitintills har emellertid få nationer som erbjöds denna ”livflotte” visat något större intresse.
Även om många av de dussintals motorvägs-, järnvägs- och gasprojekt som presenteras i 3SI är objektivt fördelaktiga för deltagande nationer och hela Eurasien, så är verkligheten den, att de aktörer från Nato- och Atlantiska rådet som främjar den storslagna utformningen bara gör det utifrån en geopolitisk agenda som är anti-Eurasien.
Under ett 3SI-toppmöte den månaden lät utrikesministrarna i Polen och Rumänien publicera ett gemensamt uttalande där de sa:
”3SI är en del av vårt svar på behovet av att utveckla energi, transport och digital infrastruktur som kommer att vara mer klimatvänligt, helt i linje med Parisavtalets mål och The European Green Deal.”
3SI-fonden, som skapades 2019 för att få stöd från den privata sektorn (som förväntas stå för huvuddelen av finansieringen för dessa gröna new deal-projekt), är fortfarande långt ifrån att uppnå ens en bråkdel av sina mål.
Den 7 december 2022 släppte Världsbanken en rapport med titeln ” Azerbajdzjan: Towards Green Growth” (“Mot grön tillväxt”) där författarna uppgav att:
”Global omställning mot en ekonomisk modell med låga utsläpp erbjuder möjligheter för Azerbajdzjan att vara globalt och regionalt konkurrenskraftigt. För att göra det bästa av det måste Azerbajdzjan fokusera på att minska koldioxidutsläppen och diversifiera [bredda öa] ekonomin, stärka innovation och utveckling av naturligt och mänskligt kapital.”
Fem dagar senare betonades på nytt Världsbankens agenda av USAID vid en konferens som sponsrades av Azerbajdzjan-USA:s handelskammare, Vita huset och Azerbajdzjans ambassad.
När Ian Rawlinson CCO:s ord vid APM Terminals i Poti, Georgien, talade kunde man höra att han var en av dem som ville skära av Ryssland och Kina från navet i Mellersta Östern :
”Det [Georgien] har alltid betraktats som en satellitregion i Ryssland. Regionen är dock mycket västerländsk. Det finns många västerländska företag som har acklimateiserat sig i Centralasien, och det finns ett starkt flyt för västerländska produkter… APM anser Centralasien vara den sista som kan regionen, och ha den största potentialen när det gäller logistik. Eftersom det är instängt, dvs saknar kust, kan det endast nås med järnväg. Kazakstan exporterar till exempel 60 miljoner ton last till Europa. Mycket av det rör sig fortfarande genom Ryssland, men det kan ändras till Mellersta Korridoren. Detta gäller även för östgående last till Kazakstan.”
Genom att ignorera det faktum att Mellersta korridoren inte skulle existera utan i första hand Kinas ledning, uppmanas dessa nationer att se sig själva som slutet och början på ett nytt pro-atlantistiskt exklusivt centrum.
Den eurasiska integrationen går framåt
Den 20 december lät Ryssland, Iran, Turkmenistan och Kazakstan publicera ett gemensamt uttalande som erbjuder alla offentliga och privata intressen över hela världen 20 procent rabatt på alla fraktkostnader för varor som rör sig längs den östra grenen av INSTC.
Denna rabatt skulle gälla för alla varor som transporteras över den Mellersta Korridoren (som involverar förbindelsen Ryssland-Kazakstan-Kina), såväl som den östra INSTC (inkluderande Ryssland, Turkmenistan, Uzbekistan, Kirgizistan och Kina), och även den sydöstra INSTC med Ryssland, Iran, Västasien, Östafrika, Indien och Sydasien.
Förra veckan rapporterades det att handeln mellan Georgien, Ryssland, Kina och Turkiet ökade med 32 procent (från januari till september) jämfört med samma period 2021, och att Georgien också åtnjuter fördelarna av att ha undertecknat ett viktigt frihandelsavtal med Samväldet av oberoende stater (CIS), som inkluderar Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Kazakstan, Moldavien, Ryssland, Tadzjikistan, Uzbekistan och Turkiet.
Om Europa vill överleva de kommande decennierna måste ett ledarskap uppstå som rycker undan det påträngande trycket från det angloamerikanska etablissemanget, som försöker stoppa det potentiella europeiskt-ryska-kinesiska ekonomiska samarbetet till varje pris, även om det innebär det medvetna mordet på miljontals europeiska medborgare genom införandet av konstlad energibrist, livsmedelsbrist och krig.
De åsikter som uttrycks i den här artikeln återspeglar inte nödvändigtvis The Cradles.
Den eurasiska superkontinenten är mångfaldens framtida politiska och ekonomiska nav i världen. Kostnaden som världen och regionala makter måste betala för en sådan utdelning är att undvika den fientliga blockpolitiken och gå över till det sunda spelet med konvergenser.
Den geografiska mångfalden på kontinenten är så enorm att den omfattar rev och regnskogar i Fjärran Östern, slätter och våtmarker i södra Asien, höga berg i Himalaya, vidsträckta stäpper i Centralasien och södra Caucasus, karga öknar på den arabiska halvön och minusgrader i Europa.
Den kulturella och religiösa mångfalden i denna landmassa är så energisk att dess pluralistiska nyanser och färger praktiskt taget förstorar hela det mänskliga tänkandets oändlighet.
Kina, Ryssland och USA – har planer för den eurasiska korridoren, var och en efter sina intressen.
Det som återstår är att utforska den gemensamma grunden mellan dessa världsmakter för ett gemensamt och kollektivt bästa för att göra Eurasien till verklighet i fredens och mänsklighetes tecken.
Kanske översättningsfel?
”Mark Carney förkunnade som en 130 biljoner dollars renässans” kanske skall vara …130 miljarder dollar …?
Engelskans ”billion” översättes till svenska som ”miljard”, detta översättes ofta fel.
Redaktören kanske bara kan korrigera efter kontroll?
Står faktiskt ”130 trillion dollars” i artikel i The Cradle.
Som artikeln säger, USA arbetar fanatiskt för att stoppa integration, handeln, och samarbete mellan Europa och Asien, främst Kina. Problemet USA har är att det händer och framskrider snabbt. Europa har inget val om dom vill undvika att sova och duscha kallt och äta kall hundmat till middag. Energi, teknologi, råmaterial, kunskap, kultur, och framtid kommer nu från öster. De symtomen är vad även ser i fallet Ukraina. USA är helt desperat. Att USA beordrade sprängningen av Nordstream, vilket alla vet men få vågar säga, har fått den rakt motsatta effekten som USA avsåg.
Det märks inte minst på USA propagandan i media och aktiviteten av USAs och CIAs arméer av internet troll och bots. Bara idag (230110) hade DI, som annars är en av de mer moderata, två nästan komiskt virriga och motsägelsefulla artiklar som kunde vara direkt kopierade ur Tredje Rikets rasist propaganda.
—Vi måste ta vara på Kinas öppnande
—Slagläge för Singapore efter Kinas misstag
Tror skribenterna verkligen att Kina bara kommer att sitta still och passivt gapa och svälja vad Sverige vill att dom betalar för. Nu är det dags att sluta med rasist dreven och skapa goda förbindelser. I alla fall om svenskarna vill göra affärer och sälja något.