Expressen: Assad är den enda som kan skapa fred i Syrien?!

Nedan följer ett utdrag ur en unik artikel i svenska press: En journalist som säger sanningens ord om Syrien. Och som dessutom varit och kanske är där som krigskorrespondent.

Jag har vissa invändningar och kommer att kort anföra två av dem i slutet av artikeln. Expressen: Magda Gad: Assad är den enda som kan skapa fred i Syrien. Läs gärna hela artikeln och se på de många bilderna.

Det finns ett fåtal övervägande sakliga bland hundratals tidigare artiklar i svenska etablerade media. Se under ”Relaterat”.

Assad är den enda som kan skapa fred i Syrien.

Att president Bashar al-Assad kommer gå som segrare ur kriget och sitta kvar med stöd av Ryssland och Iran har stått klart sedan länge.

Han är den enda som kan skapa fred, ta ansvar för IS-fångar och säkra gränserna.
Samtidigt verkade al-Assad alltid mot Muslimska brödraskapet och de organisationer som växt fram ur deras ideologi och vilja att ha sharialagar – som al-Qaida och IS.

Sverige gav bidrag till styrka som verkade som shariapolis
Bashar al-Assad har aldrig velat ha något sunniislamistiskt kalifat. Många som gick med i IS värvades under krigsstarten av just videos där al-Assads regeringsstyrkor stred mot beväpnade islamistiska grupperingar som har som mål att Syrien ska styras med sharia.

Den islamistiska oppositionen beväpnades och finansierades av USA med andra västländer och Gulfstater. Wall Street Journal har avslöjat att även Israel har bistått sunniislamistiska miliser.

Någon demokratisk beväpnad opposition till al-Assad finns inte.

Det närmaste man kan komma är alliansstyrkorna SDF, som i majoritet är kurder och vars väpnade grupper har sitt ursprung i Abdullah Öcalans PKK-ideologi.

USA:s två intressen i konflikten
Att beväpna något som från början växt fram ur ett kommunistiskt arbetarparti var en lång väg att gå för USA – dessutom var det politiskt svårt eftersom USA är allierade med Turkiet genom Nato och Turkiet klassar de väpnade kurderna som terrorister.

Att USA till slut ändå gjorde det var för att ha dem som fotsoldater i kriget mot IS i ar-Raqqah och Deir ez-Zor – områden som inte ens är kurdiska utan arabiska.

När Turkiet nu gick till attack mot kurdiska väpnade grupper med allierade i nordöstra Syrien drog USA sig ändå ur. De var aldrig i nordöstra Syrien för att långsiktigt samarbeta med kurdiska väpnade grupper i deras kamp för självständighet och Trump har hela tiden sagt att trupper ska tas hem.

Samtal om eventuell självständighet skulle i slutänden hursomhelst hållits mellan kurdiska politiska representanter och Bashar al-Assad.

Och det är till al-Assad som kurderna nu har vänt sig för att få hjälp mot de turkiska attackerna.

De som av väst valts ut som ”de goda” i kriget har alltså själva vänt sig till ”de onda” – al-Assad, Putin och Iran.

Omvärldens benämningar vänds upp och ner

Det som alltsomoftast inte beskrivits ingående är att det är just dessa arméer – syriska, ryska och Hizbollah – som gjort det största arbetet mot al-Qaida och IS i Syrien, precis som att det var irakiska regeringsstyrkor och shiamiliser som gjorde det stora arbetet i irakiska Mosul och sunnitriangeln.

För oss som har bott i regionen är den utveckling som nu skett inte överraskande.

Redan för två år sedan satt allt ifrån civila kurder, araber och kristna på golv och viskade till mig under strider, bombningar och de konstanta strömavbrotten att de ville ha tillbaka al-Assad.
Människor med dessa drömmar firar nu i städer i nordöstra Syrien för att al-Assads trupper har kommit.

De europeiska ledarna ses som svaga och opålitliga
För USA är det en ytterligare förlust i Mellanöstern, som nu nästan styrs helt av deras fiende Iran. För EU är det också en förlust och de europeiska ledarna ses också som svaga och opålitliga, med premiärministrar som ofta byts ut och med en ständigt skiftande politik.

Putin inte en ledare som ändrar åsikter efter opinionen.

Turkiet har med sina al-Qaida-affilierade milisgrupper visat att de står på islamisternas sida.

Vad det däremot kan bli är fred – men då krävs det att omvärlden backar ut ur Syrien och slutar kriga på syriernas mark.

* Och för de som hoppas på västerländsk demokrati i Syrien är loppet kört. Se Kommentar

* För västvärlden finns nu bara en allierad kvar förutom Israel – och det är KRG, det kurdiska självstyret i norra Irak. Se Kommentar

För de utländska krafter som är inblandade i kriget finns nu två alternativ – IS eller Bashar al-Assad.
När kriget bröt ut valde västblocket sunniextremistern och släppte fram IS. Vad ska de välja nu? (Slut på utdraget ur artikeln).

Kommentarer:
1. Magda Gad skriver ”Och för de som hoppas på västerländsk demokrati i Syrien är loppet kört.” År 2012 genomförde Syrien en ändring av konstitutionen. Har medfört att det finns ungefär lika många partier i Syriens parlament som i Sveriges riksdag. Vidare är Syrien en religiös stat med religionsfrihet, en sekulär stat liksom Sverige. Vidare arbetar sedan ett par år en nationell kommitté med mycket bred representation för att utarbeta en ny konstitution. Framgångsrika syriska fredssamtal i Sotji – samtal med delegat.
2. Magda Gad skriver också ”För västvärlden finns nu bara en allierad kvar förutom Israel – och det är KRG, det kurdiska självstyret i norra Irak.” Detta stämmer ju inte. Den naturliga allierade är väl Syrien som gjort större insatser än någon stat i kampen mot terrorismen i världen och mot USA, vars brutala, folkrättsvidriga krig i bland annat Mellanöstern. Men kanske är Magda Gad bara sarkastisk?

Jag kommer att maila min kritik till Magda Gad.

Relaterat.
Är opinionen på väg att svänga om kriget i Syrien?
”Hög tid att granska Sveriges Syrienbistånd”
Skånska Dagbladet i täten för sannare bild om Syrienkriget? 17/12 2016
Sveriges Radio ifrågasätter rapporteringen från Syrien!? Ny vitbok. 27/12 2016 (Efter befrielsen av Aleppo från terrorister).