Får vi sämre och dyrare vård?

Får vi sämre och dyrare vård? Den frågan dyker åter upp som central då man läser två artiklar av och om Göran Dahlgren, gästprofessor i folkhälso- och sjukvårdsfrågor vid University of Liverpool och tidigare chef för socialdepartementets sjukvårdsenhet.

Den ena artikeln ”Stoppa privata operationer för att klara vårdskulden” är skriven tillsammans med Lisa Pelling på Dagens Arena och har publicerats på DN Debatt.

Utdrag ur den artikeln nedan:
* Pandemin har skapat en enorm vårdskuld. I fjol genomfördes 114 000 färre operationer och 2,7 miljoner färre fysiska läkarbesök i primärvården jämfört med 2019. Enligt Myndigheten för vårdanalys har personer med större vårdbehov påverkats mest.
Bland personer med långvariga hälsobesvär har nästan var fjärde (23 procent) varit med om att vård de efterfrågat eller tidigare erhållit tid för har ställts in eller skjutits upp. Motsvarande andel bland dem som inte har långvariga vårdbehov är en av tio.
* Vårdskulden ska betas av i enlighet med portalparagrafen i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Målet för vården vara ”en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen” och ”den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården” (HSL 3 kap 1 §).

* Det saknas därmed en strategi för att motverka den ökande ojämlikheten i tillgång till hälsa som DN rapporterat om. Ojämlikheten blixtbelystes under pandemin. Människor med låg inkomst, kort utbildning och med utländsk bakgrund löper större risk att bli smittade av covid-19, större risk att bli allvarligt sjuka och större risk att avlida.

* Inför transparenta köer. Privata vårdgivare har starka incitament att prioritera enkla ingrepp och lättbehandlade patienter eftersom de är lönsammast. I dag är det omöjligt att ur den löpande väntetidsstatistiken avläsa om grupper som äldre med stora vårdbehov gynnas eller missgynnas.

* Skapa ett nationellt vårdsöksystem.
* Även privatanställd vårdpersonal ska ingå i joursystemet.
* Prioritera screening till underförsörjda områden och grupper.
* Stryp finansieringen till icke-prioriterad vård. 2018 genomfördes exempelvis 13 400 åtgärder kopplade till artroskopisk kirurgi i knän för drygt 250 miljoner kronor – trots att sådana ingrepp står i strid med Socialstyrelsens riktlinjer.

* Förbjud gräddfiler. I dag kan privat drivna men offentligt finansierade vårdcentraler och mottagningar låta personer med privat sjukvårdsförsäkring gå före i kön. Detta strider mot hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf.
* 2018 genomfördes exempelvis 13 400 åtgärder kopplade till artroskopisk kirurgi i knän för drygt 250 miljoner kronor – trots att sådana ingrepp står i strid med Socialstyrelsens riktlinjer.

* Förbjud gräddfiler. I dag kan privat drivna men offentligt finansierade vårdcentraler och mottagningar låta personer med privat sjukvårdsförsäkring gå före i kön. Detta strider mot hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf.
* Förbättra tillgången på vårddata. Myndigheten för vårdanalys har i flera rapporter påtalat att det finns en brist på kvalificerade jämlikhetsanalyser i uppföljningen av hälso- och sjukvården. Det är oacceptabelt att det i dag inte går att kontrollera att principen om vård efter behov efterföljs.

Kommentar:
Förslagen är naturligtvis bra. I artikeln Göran Dahlgrens förslag för en bättre och mer jämlik vård ger Göran Dahlgren fyra bra förslag.
Han skriver först ”Dagens marknadsorienterade systemskifte inom sjukvården strider ofta mot hälso- och sjukvårdslagens övergripande mål om en god vård på lika villkor för hela befolkningen.Det är en slutsats i min nya bok ”När sjukvården blev en marknad – effekter och alternativ.” Denna bedömning bygger på olika myndigheters och forskares utvärderingar av bland annat vårdval och etableringsfrihet. För att bryta denna utveckling och främja en bättre och jämlikare vård redovisas i boken bland annat följande förslag:”

1. Inför etableringskontroll.
2. Avveckla lagen om obligatoriska vårdvalssystem i primärvården
Denna lag borde egentligen heta ”Lagen för tvångsprivatisering inom primärvården.” Skälet till detta namnbyte är att vårdvalet – namnet till trots – inte påverkar rätten att välja vårdgivare. Däremot innebär denna lag att alla privata vinstdrivna vårdgivare som uppfyller vissa generella krav får en icke tidsbegränsad – evig – förtur till offentlig finansiering av sin verksamhet. Vinstintressen blir därmed ett alltmer dominerande styrmedel.
3. Särskilj offentligt och privat finansierad vård.
4. Förstärk sjukvårdpolitikens demokratiska förankring.”

Tragiskt nog är det inget riksdagsparti som driver dessa väl underbyggda, demokratiska krav. Gång efter annan har det visat sig att en stor andel av befolkningen är emot privaiserad vård. Men detta strunar politikerna i, samtidigt som de prisar sig som demokratiska.

Vad bör göras?

Förbjud etableringskontroll! Avprivatisera som i Skottland förstås! Skottland: “Vi visar vårdens vettiga vägval”

Relaterat.
Vårdreformer i strid med vårdetiken.
Skottland: “Vi visar vårdens vettiga vägval”
Stora protester i vården mot att patienter dör i onödan pga sjukvårdskrisen!
DN Åsikt: ”Läkare som låter patienter gå före bryter mot etiken”
Professor Åke Andren-Sandberg om sina erfarenheter som privatpraktiker:”För sjukvårdsjätten Capio är vinst viktigare än patienter”
Vårdens nya överklass struntar i patienterna. Vakna politiker – se vad som sker med vår välfärd
Vi måste förhindra att fler läkare lämnar vården.
Läkemedelsindustrin dödar ibland.
Kapitalet, läkemedelsindustrin och mutade läkare orsakar kraftig ökning av heroinmissbruk och dödlighet.