Sverige deltar i farlig militarisering också av Arktis

Denna översatta artikel har jag utan vidare fått från en läsare som kallar sig Voron. Den utgör en sammanfattning av en artikel av Alex Gorka på Strategic Culture. Militarization of Arctic: Issue of Incredible Importance Not Given Due Attention to.

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som verkar vara aktuell i högsta grad. Sverige ska nämligen engagera sig i Arktis.
De nordiska länderna tar ansvar för utvecklingen i Arktis.

Artikeln.

Europa, Mellanöstern och Asien och Stillahavsområdet är inte de enda potentiella områdena för militära operationer. Den gradvisa eskaleringen av spänningen i Arktis är ett dolt faktum.

Arktis anses ha dolda naturillgångar till ett värde av mer än 22 biljoner dollar under isen, inklusive 90 miljarder fat olja och 47 miljarder kubikmeter naturgas. Olika länder, bland annat Ryssland och USA har krav på områden i Arktis. Det är bara naturligt för stater att ha tvister så länge de hanteras på grundval av internationell rätt och genom förhandlingar. Men den gradvisa eskalering av spänningar i Arktis är ett faktum.
Amerikanska militärer tränar för att bekämpa Ryssland i regionen. Amerikanska attackubåtar håller övningar. I mars deltog mer än 1.500 militärer från fler än 20 enheter i övningen Arctic Edge 2018.
USA:s kustbevakning vill ”beväpna” sina isbrytarfartyg som används för att rensa vägar genom de frusna haven. USA har stationerat F-22 och F-35 Stealth Fighters i Alaska. Utbyggnaden ger USA luftöverlägsenhet över hela norra halvklotet.
Amerikanska ubåt-lanserade ballistiska missiler avfyrade från vattnet i närheten av Norge skulle lämna den ryska militären mindre än 15 minuter för att avgöra om ett inkommande objekt var ett hot om inte, varifrån det kom och hur man ska svara. Arktis är det enda läget för att möjliggöra att underjordiska lanserade Tomahawks kan slå ut de ryska interkontinentala ballistiska missilerna (ICBM) i Orenburg, Krasnoyarsk och i Uralbergen.

Enligt de danska regeringens riktlinjer för försvaret 2018-2023 kommer det att bli en ökning av försvaret med 20 procent under de närmaste sex åren. Arktis nämns som ett område med ökad aktivitet och militär närvaro.
Norge ska investera i ”strategiska möjligheter”, till exempel den nya F-35 stealth fighter, ubåtar och P-8 maritima patrullflygplan.
Kanada har en arktisk flotta. Förra året presenterade Ottawa en plan för att öka sina försvarskostnader med 70 procent (eller mer än 30 miljarder dollar) under det närmaste årtiondet – mycket av det går till nya krigsskepp och stridsflygplan. En territoriell tvist om Lomonosov Ridge finns mellan Ryssland och Kanada. Den sträcker sig 1.800 km från Nya Sibiriska öarna över Arktis till kanadensiska Ellesmere Island. Kanada genomför militära övningar i området.

Den gradvisa militariseringen av regionen är en realitet. Det finns två alternativ här. En är att låta en gnista kunna tända en stor eld i Arktis. Den andra är att starta en verklig dialog för att ta itu med säkerhetsproblem i regionen. Fem av arktiska rådets åtta ledamöter är en del av Nato med Sverige och Finland är Alliansens privilegierade partner. Det gör frågan till en del av förhållandet mellan Ryssland och Nato.

Händelserna i samband med det amerikanska beslutet att lämna INF-fördraget, Syrien, de illegala sanktionerna och annat viktigt får inte förmörka denna fråga av yttersta vikt. Samarbete är det enda sättet att upprätthålla säkerhet och regional ordning. Det är dags för Arktiska rådet att bli ett säkerhetsfokuserat forum.