Färsk intervju med Venezuelas vice utrikesminister Yvan Gil i Stockholm – ”Stöd dialog och fred”

Venezuelas vice utrikesminister: ”Det handlar inte om Maduro utan om internationell rätt”.

Francisco Contreras, ordförande för Solidaritetshuset i Stockholm, träffade Venezuelas vice utrikesminister Yvan Gil på blixtbesök i Stockholm för att vädja om internationellt stöd mot kuppen: ”Vi menar inte att Sverige måste stödja den bolivarianska regeringen, men åtminstone inta en ståndpunkt som främjar dialog och avvisar användningen av våld”.

Intervjun

Venezuelas vice utrikesminister Yvan Gil är på språng. Han har hunnit besöka sju europeiska länder på väldigt kort tid. Han besöker Stockholm en enda dag, lördag den 23 februari. Dagen då USA och högeroppositionen ska försöka ta sig in i Venezuela via Colombia med lastbilar med vad de kallar ”humanitär hjälp”.

– Vi hade ett möte idag med den svenska regeringen inom ramen för den Internationella kontaktgruppen som leds av EU. Den svenska regeringen ville höra vår version av konflikten, vilket jag uppskattar. Hittills har många länder tagit ställning enbart på vad oppositionen har sagt.

”Vi menar inte att Sverige måste stödja den bolivarianska regeringen, men åtminstone inta en ståndpunkt som främjar dialog och avvisar användningen av våld”, säger Gil, vice utrikesminister med ansvar för relationerna med Europa.

På vice utrikesministerns mobil kommer det oavbrutet nyheter och meddelanden från Venezuela. På fredagen anordnades en konsert med internationellt kända artister i den colombianska staden Cucuta vid gränsen där lastbilarna ska köra in dagen efter till Venezuela. Initiativtagaren till den så kallade Venezuela Live Aid är ägaren av flygbolaget Virgin, Richard Bronson.

– ”Det var en väldigt konstig konsert som krävde en invasion av Venezuela. Något vi aldrig sett förut. Det har varit konserter för fred, för att samla in pengar till barn i Afrika, men aldrig en konsert för krig. Det är första gången i världshistorien”.

Konserten verkar ha varit en uppvärmning inför vad USA kallar dagen D när Venezuela ska ”befrias”. Redan på morgonen kommer det rapporter om konfrontationer vid gränsen. Den självutnämnde presidenten Juan Guaidó har illegalt tagit sig till Cucuta och välkomnas som hjälte på konserten tillsammans med Chiles och Paraguays högerpresidenter.

– ”Vi kommer få se shower av alla slag men de kommer inte att ha någon inverkan på det venezuelanska livet eller den politiska processen. Vår granne, den colombianska regeringen, med Uribe och nickedockan Ivan Duque, är specialister på att montera ”falska framgångar” (falsos positivos)”, säger Yvan Gil med klar hänvisning till de colombianska militärernas utomrättsliga avrättningar av tusentals fattiga ungdomar som sedan kläddes i gerillauniformer för att armén skulle få bonus för framgångar i kriget mot gerillan.

Planen var att lastbilarna med mat och mediciner från USAID den 23 februari skulle färdas över gränserna i Colombia, Brasilien och Aruba. Konvojen med nödsändningarna skulle välkomnas av folkmassorna och skapa en emotionell effekt med förhoppning att göra landet oregerligt för Maduro och leda till ett regimskifte. Planen misslyckades, men det vet vi ännu inte när jag intervjuar vice utrikesministern.

– Venezuela befinner sig i ett lugnt läge. Staten fortsätter att fungera fullt ut, under ledning av president Nicolas Maduro. Vi är dock utsatta för en extrem psykologisk terrorkampanj. Genom sociala medier, genom tidningar, radio och TV som dagligen förmedlar vilseledande information om situationen i Venezuela i syfte att splittra landets institutioner och det venezolanska folket, för att skapa politiskt kaos som kan leda till ett regimskifte. Men det kommer inte hända. Just idag 23 februari är det en månad sedan det institutionella upproret startade och hittills är det ett totalt fiasko. Detta bortom alla medieshower, kampanjer och desinformation.

Konfrontationen med USA har eskalerat sedan Juan Guaidó, tidigare oppositionell studentledare och i januari vald till ordförande för Nationalförsamlingen, självutnämnde sig till Venezuelas president på ett torg i Caracas.

– Efter 2017 med våldsamma protester hade landet en lugn period. Men under 2019 har USA öppet tagit befälet över konfrontationerna med Venezuela. Donald Trump själv, vicepresident Mike Pence, senatorn Marco Rubio, statssekreteraren Mike Pompeo och säkerhetsrådgivaren Mike Bolton, alla ger de öppet order till oppositionen att inleda ett institutionellt uppror. En ledamot i nationalförsamlingen utropar sig till president och USA utövar påtryckningar så att 52 regeringar i världen erkänner Guaidó. En från diplomatisk synvinkel oöverträffad handling, menar den venezolanske viceutrikesministern.

– Det finns två möjliga scenarier. En dialog där två parter påbörjar en förhandling. Och som resulterar i en politisk överenskommelse som möjliggör en samexistens mellan de olika politiska krafterna i Venezuela. Det är den enda rimliga, sammanhängande och naturliga vägen.

Det andra alternativet är en konfrontation med en utländsk makt. Inte med en nationell gruppering. Det sista är inte troligt eftersom det venezolanska folket inte stöder en nationell konfrontation. Ett inbördeskrig är helt uteslutet. Däremot är ett hypotetiskt scenario att USA utövar sin militära styrka. Det är antingen vägen till dialog eller att världen låter supermakten USA intervenera Venezuela.

Till skillnad från 2014 och 2017 har inte oppositionen lyckats mobilisera till stora protester i landet. De avvisar all dialog med regeringen som inte innebär att Maduro avsätts. Det som oppositionen har är vad som kallas den externa fronten, agerandet från USA och högerregeringarna i Latinamerika, och hoten om en militär intervention.

– Det kan inte vara rimligt att de ska tvinga en regering att fatta beslut under hot av en invasion. Hotet om en militär invasion är inte förtäckt, utan direkt, och varje dag sedan den 23 januari. Det sker militära mobiliseringar i Karibien. De säger att alla alternativ finns på bordet. Jag tror att Europa och världen måste motsätta sig denna ståndpunkt.

– ”Jag har meddelat den svenska regeringen och andra europeiska länder att vi är beredda att omedelbart sätta igång en nationell dialog”. De länder jag besökt vill stödja detta initiativ och de är också beredda att stå emot påtryckningarna från Washington som inte vill ha en dialog. Vi har även vänt oss till politiska krafter som är emot den bolivarianska revolutionen med en inbjudan till dialog. Att sätta oss ner och leta efter olika alternativ inom ramarna för den bolivarianska konstitutionen.

Sverige och majoriteten av EU-länderna erkänner Juan Guaidó som landets president. Men det ser inte Yvan Gil som ett hinder för att EU ska medverka i en fredlig lösning av konflikten.

– Att erkänna eller inte Venezuelas president är enbart det venezolanska folkets sak. Det angår inte andra regeringar eller multilaterala organisationer att erkänna eller inte ett folkligt mandat. 68 procent av väljarna röstade den 20 maj 2018 på president Nicolas Maduro i fria och demokratiska val. Det är därför helt oväsentligt huruvida en regering i Europa vill erkänna det venezolanska folkets vilja eller inte.

Viceministern hann träffa både solidaritetsrörelsen och politiska partier under sitt korta besök i Stockholm. Han är medveten om kritiken från vänsterkrafter i Europa mot den sittande presidenten och den bolivarianska revolutionen.

– Vi är tacksamma för att den internationella solidariteten har vaknat till. Vi ber inte att den ska försvara vår regering. Jag tror dock att det är tid för definitioner.
Och det handlar inte om att stödja Nicolas Maduro eller inte. Utan att värna om internationell rätt. Så det är inte en vänsterfråga. Det är en problemställning för hela mänskligheten. Om Venezuela störtas kommer det att skapa ett mycket negativt prejudikat.

Yvan Gil menar att vänstern i Latinamerika och i Europa har en viktig roll att uppmärksamma detta och kräva respekt för internationella relationer. Och att konflikter ska lösas via dialog.

– Det är vad vi ber om, inte om stöd till Nicolas Maduro och vår politik. Det sista anstår oss venezolaner själva att försvara. Av 25 val som genomförts på 20 år har vi vunnit 23. Vänstern måste ställa sig på den internationella rättens sida och att lösningar på politiska skillnader måste ske genom dialog och val, säger Gil

Han fortsätter:
– Vi attackeras av Trump-administrationen som har lämnat UNESCO, Klimatavtalet och Nedrustningsavtalet om landbaserade medeldistansrobotar (INF). Trump-administrationen ogillar FN och föraktar Latinamerikanismen.

Den venezolanske utrikesministern Jorge Arreaza meddelade i går (fredag den 22 februari) att 60 länder i FN har skapat ett block för att försvara internationell rätt som ett sätt för att stå emot händelser som kan skapa ett farligt prejudikat inte bara för Venezuela, utan också för resten av världen. Vi vill bygga en front som driver respekten för internationell rätt och principen om icke-inblandning, avslutar viceutrikesministern.