Fruktansvärd intervju med Israels nye Sverigeambassadör

24
USA:s vicepresident är känd för positiv uppfattning av Isarels president, palestiniernas bödel.

Fruktansvärd intervju med Israels nye Sverigeambassadör

Den 22/9 sände P1 Morgon en skamlig intervju. Jag återger ur minnet vad ambassadören sa. Något enstaka ord kan jag minnas fel, men innebörden missade jag inte.

– De senaste 7 åren har det skett en förändring i situationen i Mellanöstern, och i relationen mellan Sverige-Israel i positiv anda.

– I Mellanöstern har Israels relationer till flera arabstater kommit att ändras och kampen mot terrorismen blivit viktig, liksom även inställningen till hotet från Iran.

– Frågor om stabiliteten i Mellanösterna har kommit i förgrunden, och inte konflikten mellan Israel-Palestina.

– Våra utrikesmininistrar har samtalat med varandra. Parterna konstaterade att det finns en gemensam syn i flera olika frågor. Det är positivt. Sveriges byte av utrikesmininster från Margot Wallström till Ann Lindhe har var avgörande (välgörande).

– Ambassadören sa att Ann Lindhe fullt ut erkände Israels rätt att skapa ett hemland för den judiska befolkningen. Intervjuaren var ynklig och frågade inte om den rätten även gällde för den palestinska befolkningen.

– Sveriges erkännande av Palestina var djupt olyckligt och förde inte den politiska lösningen i konflikten mellan Israel och Palestina närmare en lösning. Inga andra EU-stater följde heller Sverige exempel.

– Planer att satsa ekonomiskt i Gaza och andra palestinska områden pågår, i samtal med Palestinska myndigheten. En ekonomisk utveckling gynnar palestinierna.

– Konferensen mot antisemitism i Malmö 13 oktober är viktig. Förståelsen att anti-sionism är det samma som antisemitism skall tas upp.

– Intervjuaren frågade slutligen ambassadören om det blir två stater. Det ville diplomaten inte uttala sig om, utan började i stället igen betona den ekonomiska utvecklingen i palestinska områden som viktigare.

Så långt ett översiktligt referat av den relativt långa intervjun.

Det är rent pinsamt hur mjuk i ryggraden den SR-anställde programledaren var. Eller var det order uppifrån? Ta på silkeshandskar vid intervjun! Det var i alla avseenden – numera! – ett typiskt exempel på svenskt officiellt kryperi för ”mäktiga skurkar”. Staten Israel är i sig inte mäktig, men under USA:s vingars och andra vasallers beskydd, så kan Israel fortsätta med sin folkrättsbrottsliga politik.

Och EU tiger, och fortsätter att finansera apartheid-regimen genom tullättnader vid export.

Vilken som helst anständig person hade givetvis ställt frågor till ambassadören om ockupationen, bosättningarna, rivningen av palestinska hus, den etniska rensningen i östra Jerusalem med hjälp av domstolar, medan palestinier nekas rätten till sina fastigheter och hus (de många, gamla palestinska nycklarna!), eller allmänt frågor om Israels de facto apartheidpolitik gentemot palestinierna. Kraken till programledare fyllde sin uppgift som förvillare. ”Tiga och intet sagt” var devisen. Eller var han bara halvbildad?

Det senare föresvävar mig, då frågor om den förestående Malmökonferensen – Malmö International Forum on Holocaust Rememberance – onekligen vore på plats. Den drivande kraften bakom sammankomsten är International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA). Denna har systematiskt strävat att utvidga definitionen av antisemitism. Genom luddiga skrivningar försöker IHRA – dominerad av sionister eller representanter för organisationer mer eller mindre positiva till sionismen – stämpla kritik mot staten Israel som antisemitism. Det kan vara krav på bojkott av Israelvaror och tjänster (BDS-rörelsen), kritik mot sionismen, kritik mot staten Israel m m. Kort sagt, ett försök att snöpa det rättmätiga palestinska motståndet mot ockupationen, men även solidaritetsrörelsen med Palestina.

Den internationella kritiken mot IHRA:s definition har successivt vuxit. För den som vill fördjupa sig i frågan ges nedan en länk.

Föregående artikelKommer Donbass att bli ryskt?
Nästa artikelViktigt möte: Sveriges regering måste anta FN:s kärnvapenkonvention om förbud Nu!
Ulf Karlström
Ulf Karlström var för omkring 50 år sedan ordförande i DFFG, De Förenade FNL-Grupperna, en av Europas då starkaste antiimperialistiska rörelser. Han har varit med i styrelsen för Folkrörelsen Nej till EU. Han är filosofie doktor i limnologi och driver Macoma miljöutredningar. Ulf spelar teater och tävlar som historieberättare.

24 KOMMENTARER

  1. Fast är någon egentligen alls förvånad? Sedan många decennier kommer alltid de israeliska regeringscheferna ur militära led och knappast kända för sin politiska ”diplomati” och någon intellektuell tankemässigt detaljrikedom och eftertanke: all befogad som obefogad kritik är alltid emot hela Israel och dess religion. Det är ungefär som om israelisk kontrakritik mot de allt färre kritiska europeiska rösterna skulle vara ”anti-kristna”.

    Media i ”väst” kan idag inte kosta på sig att vara ovän med det officiella Israel: då blir det aldrig några intervjuer och kommentarer. Ibland dyker det till och med upp en ambassadör som bokstavligen river en konstutställning…

    Vad säger då det amerikanska National Endowment for Democracy? De borde väl verkligen kunna hjälpa ännu ett förtryckt folk i Palestina…eller är de inte förtrycka nog?

  2. Det är inte bara USA: nuvarande vicepresident som beundrar och hyllar Netanyahu. Hela USA:s politiska ledarskap lever i en dimma av kollektiv galenskap. Frihetens stamort på jorden börjar likna vraket efter USS Liberty. Försöken att skylla skadorna på Ryssland, Kina, araber eller någon annan kommer troligen att misslyckas den här gången också.

    https://youtu.be/2XXqMZY0xNw

    • Fast de yngre generationerna amerikaner börjar mer och mer skifta sympatier från Israel (oavsett vad de utför för våldsdåd) till hur verkligen palestinierna får leva. Det bådar faktiskt gott -det finns alltid ljus i mörkret.

      • Ja, vi får hoppas att det går år rätt håll. Men vi vet ju också hur människor deformeras på vägen till köttgrytorna.

  3. ”Hotet från Iran” kan bli allt reellare, men inte på det sätt som ambassadören föreställer sig. Det är Irans inflytande i regionen som ökar och alltfler arabstater inser detta. Den nya iranska regeringen struntar högaktningsfullt i moraliska pekpinnar från väst och orienterar sig mot den egna regionen i vid bemärkelse, ända till Kina.

    Sergei Lavrov fick frågan i veckan i FN huruvida det inte är dags för en enstatslösning. Det är inte realistiskt ansåg han. Men Sverigebekante författaren Israel Shamir är av annan åsikt och alltfler kända israeler med honom. En liten minoritet än så länge men man kan aldrig veta. För i sin glupskhet har Israel självt gjort en tvåstatslösning omöjlig, att backa är än mer orealistiskt. Så man skärper förtrycket tills det inte längre går och ramarna sprängs. En stat med lika rättigheter för alla.

    • Kommenterade utrikesminister Lavrov en ”enstatslösning” (som Du skriver) -eller menade Du en TVÅstatslösning.

      För jag har för mig att Ryssland förespråkar just TVÅstatslösningen (som är FN:s officiella linje), så det är oklart för mig just nu vad Lavrov ansåg som ’orealistiskt’.

      • Journalisten frågade om en enstatslösning börjat bli aktuell. Men Lavrov ansåg det vara orealistiskt och vidhöll tvåstatslösningen som varande Rysslands linje. Alltså helt som du säger. Den som vill kan förstås läsa in att Ryssland inte skulle avvisa en enstatslösning som oacceptabel utan bara som orealistisk.

        Initiativet måste nog komma inifrån. Men om det var historikern Ilan Pappé som nyligen sade att en tvåstatslösning tror ingen i Israel på allvar längre på. Det snacket tas fram bara för internationell publik. Annars gäller förtrycka och förhala som hittills.

        • Tack Jan, då förstod jag Lavrovs position. (Man får komma ihåg att Lavrov är gammal diplomat och uttrycker sig ofta försiktigt -klokt nog). Det intressanta är att Ryssland -till skillnad från amerikanerna- eftersträvar att ha goda politiska och diplomatiska relationer med alla länder i regionen. Sovjetunionen var klart propalestinskt och understödde i många decennier den arabnationella socialismen i Egypten, Palestina, Jemen och Irak(innan Saddam Hussein 1979 som ansågs alltför brutal).

    • Det finns ett annat alternativ som skulle säkra fred i MÖ och vidare i hela världen. Kolonisterna som har byggt apartheid israel kan packa och flytta till US of A(ipac) – Florida är deras favorit ställe numera. Vill de finns också Alaska eller Hawaii – alltså så långt borta som möjligt. Grönland skulle också passa utmärkt för ändamålet. Danmark skulle definitivt ställa upp.

  4. Sionism och anti-semitism är två grenar av samma rasistiska träd. En av de mest ärofulla ögonblicken i FN:s Generalförsamlings historia var anti-sionism-resolutionen 1975. En av de största skamfläckarna var då man upphävde den 1991.

    • 1. Falska semiter får inte åberopa antisemitism kortet.
      2. Palestinier, de äkta semiterna, är offer för 1900-talets och det 21:a århundradets värsta antisemitism.
      3. FN strök bort resolutionen om sionism är rasism, i december 2001

  5. Es necesario que israel ayude a desenredar el ”Katyn” Sueco. los asesinatos de dos grandes suecos.. El conde Bernardot y el exprimer ministro Sueco Olof Palme, ambos muy identificados con la paz en el medio oriente y por que se cumplan las resoluciones de la ONU,respetando los derechos del pueblo [Palestino. Entre otros motivos por los que fueron asesinados vilmente, sin que hasta la presente fecha se sepa quienes fueron sus verdaderos autores. Nunca han respondido los servicios secretos de Israel , de las inculpaciones que a lo largo de los años se les ha efectuado de haber participado en estos fatales acontecimientos. Jamás antisemitas pero sí anti sionistas.

    • Tack, har gjort en översättning med hjälp av Google Translate. Korrigera vid behov:
      Israel behöver hjälpa till att lösa svenska ”Katyn”. morden på två stora svenskar. Greve Bernardotte och tidigare svenska premiärministern Olof Palme, båda mycket relaterade till strävanden efter fred i Mellanöstern och med uppfyllandet av FN -resolutioner, med respekt för det palestinska folkets rättigheter. Man måste bättre veta varför de mördades och ta reda på vilka de verkliga mördarna var. De israeliska hemliga tjänsterna har aldrig svarat på anklagelserna som genom åren har gjorts för att ha deltagit i dessa händelser. Aldrig antisemitisk utan antionionistisk.

  6. Häromdagen här i veckan fick den amerikanska vice-presidenten Harris hett om öronen på ett universitet -fast efteråt: av landets israeliska censur- och våldslobbygrupper.

    På en publikfråga från en student vid ett universitet fick hon en fråga kring etnisk rensning och folkmord på temat Palestina/Israel och vicepresidenten Harris svarade rikt och positivt på frågan men hon GLÖMDE(?) ta avstånd från ordvalen ”etnisk rensning” och ”folkmord” som fick, till den unga studentpublikens glädje, kvarstå helt oemotsagda. Den unga och yngre politiska publiken i Amerika tycks inse verkliga fakta i Palestina och bli alltmer uppmärksam och solidariskt inställd mot våldet och förtrycket i Palestina -det är positivt!

    Jädrans vilken fart det blev på sionistorganisationerna i Amerikat!

    • Man måste få kritisera israeliska militära bombningar och soldaters nedskjutningar och rena mord på (obeväpnade) palestinska barn och ungdomar, decennium efter decennium, utan att bli kallad ”antisemit”.

      Sen när blev det behagligare och mer anständigt att dö för israeliska bomber och gevärskulor? Är de gjorda av ädla dyra metaller som tillfaller de palestinska barnens familjer? Har i så fall Israel glömt att informera oss om det?

      Jag tycker det snarare är humanism, etiskt och civiliserat att kritisera mord på palestinska barn. Om vi upphör med det -vad återstår då av OSS?

  7. Intressant nog är de yngre generationerna alltmer kritiska mot apartheidspolitiken i Israel och det ockuperade Palestina.
    Vi får hoppas dessa yngre och mer upplysta generationer bibehåller sina ståndpunkter i denna fråga!

    Som författarna brukar säga med (min tvist på det):

    NÄSTA ÅR I DEN PALESTINSKA HUVUDSTADEN AL QUDS-JERUSALEM!!

  8. I dagens EXPRESSEN KULTUR på internet (12 oktober 2021) kan läsaren ta del av den alltid kloke Göran Rosenbergs text om att ”Kritik mot Israel är inte antisemitism” där han också kritiskt belyser svensk överglidning till mer sionistiska begrepp där just nylig svensk utrikespolitisk kritik av israeliska bombningar av rent civila mål i det ockuperade Palestina kan kritiseras under de ”antisemitismdefinitioner” det offentliga politiska Sverige nu självt börjat nyttja sig av, eller åtminstone märkligt nog handlöst ställt sig bakom.

    Inte minst hamnade utrikesminister Margot Wallström själv i detta exakta definitionsfack bara för att hon hårt kritiserade israeliska bombattacker häromåret mot civila palestinska mål, som i sig är ett allvarligt krigsförbrytarbrott enligt Genèvekonventionen liksom Förenta Nationernas stadga.

    Då har något gått fel i den svenska intellektuella politiska tankeprocessen att det officiella politiska Sverige inte kan kritisera de allvarligaste politiska krigsbrotten som flygbombningar av civila mål, och dessa går inte att kritisera därför att de då enligt den nya politiska definitionen faller under ”antisemitismbegreppet”.

    Det borde väl snarare vara så att bombningarna är helt enkelt inte bara antipalestinska, utan också just faktiskt bör betecknas som allvarliga krigsförbrytelser enligt FN-stadgan och Genèvekonventionen.

    Men det passar säkert att också dessa två viktiga humanistiska dokument är, ja, ”antisemitiska”.

    Vi får snart upprätta en censurlista och klargöra vad vi kan skriva som inte är ”antisemitiskt”. Får man beställa en ”gasflaska” till sitt campingkök och får man beteckna en stjärna på natthimlen som ”gul” -eller måste de nu kallas med några nydanade ord som inte råkar falla in i den nu oändligt långa antisemitismlistan?

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here