Grundlagsändringen kan göra det svårare att granska allierade inom Nato

Detta är en artikel jag ramlande över. Den är skriven av Daniel Wiklander som är redaktör och ansvarig utgivare för Föreningen grävande journalisters tidskrift Scoop samt fristående gästkrönikör i Altinget. Juristen Ingemar Folke har behandlat bl.a. juridiska aspekter på detta lagförslag, som innebär en diffus inskränkning av yttrandefriheten.Utlandsspioneri föreslås för riksdagen
Den som röjer uppgifter som kan skada förhållandet till annan stat eller mellanfolklig organisation kan komma att dömas för spioneri. Kan drabba grävande journalister, grävande nättidning och bloggar. Kan leda till självcensur särskilt som skrivningar i lagförslaget är diffusa.
Bra att känna till

___________________________________________________________________

Grundlagsändringen kan göra det svårare att granska allierade inom Nato

Parallellt med att stubintråden som tändes med grundlagsändringen brinner ut, går Sveriges resa mot Natoanslutning nu i allt snabbare takt. Vi kommer i så fall att ha 31 allierade vars väpnade styrkor svenska medier gör klokast i att inte granska närmare, om de vill undvika åtal.

Varje inskränkning av gränserna för vad medier får göra är en inskränkning av journalistikens oberoende. Ibland behöver detta dock ställas mot andra värden i samhället. Men det är en vettig ordning att försöka hålla skrivningarna i lagarna som har som syfte att garantera friheten för medierna, och även markera dess gränser, så tillåtande som möjligt och låta publicister se till att dessa andra värden respekteras.

Tryckfrihetsförordningen, TF, och Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, är grundlagar och ändras vanligen med två riksdagsbeslut med val emellan. Tanken är att väljarna ska ha en chans att rösta bort den majoritet som så att säga tände stubinen på bomben som i ett senare skede riskerar att detonera.

Utlandsspioneri
Den 6 april i år beslutade en överväldigande riksdagsmajoritet att det senaste förslaget till ändring av TF och YGL ska upp för en andra beslutsomgång efter valet. Konkret handlar det om att medier som röjer uppgifter vilka inte specificeras närmare men som kan skada Sveriges förhållande ”till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation” riskerar göra sig skyldiga till brott – utlandsspioneri. Dessutom utvidgas begreppet ”främmande makt” till ”främmande makt eller liknande sammanslutning”. Islamistiska Al-shabab i Somalia är ett exempel som ges i utredningen i frågan, SOU 2017:70. Terrorsekten IS kunde vara en annan.

I samma utredning nämns risken att sådan främmande makt eller liknande sammanslutning skulle kunna ”använda grundlagsskyddade medier för att röja hemliga uppgifter”. Och visst: det sker ett och annat under skydd av TF och YGL som lagarna aldrig var tänkta att skydda. Men än har just detta inte skett, vilket gör det tveksamt att använda det som argument för inskränkning av tryck- och yttrandefriheten.

Röjt källskydd
De båda remissinstanserna Journalistförbundet och Föreningen grävande journalister motsätter sig ändringarna, och det på goda grunder: ”Liknande sammanslutning” kan träffa betydligt bredare än bara Al-shabab.

Svenska journalister som bevittnar krigsbrott av ett allierat lands väpnade styrkor måste räkna med att det kan bedömas som utlandsspioneri att rapportera om det.

Det som snart nog är svensk lag har en skrivning om att utgivaren kan frias om uppgiften ”med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig”. Åtalade utgivare som hävdar detta kommer säkert i vissa fall att nå framgång. Men i själva brottsutredningen riskerar inte bara källskyddet som rör den misstänkt brottsliga publiceringen utan även annat att röjas.

Klokt att inte granska
Parallellt med att stubintråden som tändes den 6 april brinner ut går Sveriges resa mot Natoanslutning nu i allt snabbare takt. Kanske är vi redan medlemmar när ändringarna i TF/YGL träder i kraft.

Vi kommer i så fall att ha 31 allierade vars väpnade styrkor svenska medier gör klokast i att inte granska närmare, om de vill undvika åtal.

Jag tror inte resultatet blir ett annat än sist när frågan tas upp igen efter valet. Men varje riksdagsledamot har rätt att trycka på vilken knapp de vill i en votering. De skulle kunna låta etiken vara vägledande.