Haiti: Nej till USA-intervention efter mordet på presidenten

Svensk-kubanska bidrar med en intressant artikel om presidentvalet i Haiti: Nej till USA-intervention efter presidentmordet. Tillför för mig ny information, åtminstone för mig.

Haiti: Nej till USA-intervention efter mordet på presidenten

Tidigt på morgonen 7 juli mördades presidenten – som hade gjort sig till diktator – Jovenel Moïse i sitt hem i huvudstaden Port-au-Prince. Många detaljer kring mordet är oklara men det politiska tomrummet kommer med all sannolikhet att resultera i en våldsam kamp över nationens väg framöver.

Biden-administrationens initiala reaktion var oroväckande nog att USA överväger att fördjupa sin inblandning i Haiti, eventuellt med en militär insats. Biden säger att ”USA står redo att hjälpa till”. Och landets UD att ”USA är redo att svara på förfrågningar från Haitiska myndigheter.”

Ännu en ockupation av USA, eller annan inblandning i landets affärer, skulle vara en katastrof. I över ett århundrade har USA:s militär hjälpt storföretag att plundra Haiti, utfört invasioner, stött kupper och hotat alla som kämpar för landets frihet och oberoende. Även om USA använder ett mjukt språk är målet alltid detsamma.

Mordet kommer vid en tidpunkt av enormt politiskt, socialt och ekonomiskt kaos. De allt sämre levnadsvillkoren och en groteskt inkompetent regerings svar på Covid-pandemin har utlämnat de haitiska massorna helt utan ekonomiskt och socialt stöd. Redan idag lever närmare 60 procent av befolkningen i extrem fattigdom. Moïse-administrationens misslyckande att korrigera orsakerna till denna fattigdom har förvärrat problemet med kidnappningar för lösensummor från människor som kämpar för att överleva. Förtrycket från den nationella polisen har bara gjort situationen ännu mer osäker och instabil för haitierna.

Detta, i kombination med ett hänsynslöst agerande för att förlänga sin mandatperiod, har orsakat massprotester mot Moïse. Under de senaste månaderna har motståndet lett till en historisk våg av demonstrationer som hotade att avsätta hans regering och öppnade för möjligheten att en ny politisk kraft, utanför USA:s kontroll, skulle komma till makten.

Det är oklart vilken effekt mordet på Moïse kommer att ha på den folkliga rörelsen, vars klagomål sträcker sig långt utöver Moïses egna brott.

Mordet sker bara en dag efter att Moïse utnämnt neurokirurgen Ariel Henry till premiärminister som, enligt den haitiska konstitutionen, intar makten om Moïse faller ifrån. Henry, som stödde USA-kuppen 2004 som tvingade den anti-imperialistiske presidenten Jean Bertrand-Aristide bort från Haiti, skulle bli den 6:e premiärministern under Moïses fyraåriga mandatperiod.

Moïse, som saknar stöd bland fattiga och arbetande haitier, har regerat med dekret efter att han avsatte parlamentet i januari 2020. Han har också vägrat att avgå som president, som konstitutionen föreskriver, efter att hans mandatperiod gick ut 7 februari.

Politiskt och finansiellt stöd från USA har varit avgörande för att han har kunnat sitta kvar vid makten fram till nu.

Som svar på det politiska vacuumet är hotet om en USA-intervention för att ”stabilisera” landet genom en ockupation överhängande. Det är viktigt att förstå att USA inte agerar för att det bryr sig om de haitiska massorna, utan för att vidmakthålla USA:s makt över Haiti.

Som historiens första svarta republik har Haiti utsatts för övergrepp efter övergrepp från USA och andra imperialistiska regeringar som hindrat landet från att bli demokratiskt och suveränt som prioriterar behoven och välbefinnandet för de fattiga och arbetande. Under denna kritiska tid för landets framtid är det viktigare än någonsin att folk i USA stöder kravet från det folkliga motståndet som kräver ett slut på USA:s och alla andra främmande makters inblandning och intervention.

Källa: Liberation News (Haiti) 210707

Haiti: No to U.S. intervention in wake of Jovenel Moïse assassination

Relaterat.
Västs krokodiltårar över mordet på Haitis korrupta ledare avslöjar verkligheten i livet som en amerikansk vasallstat
Hur USA stryper Haiti i försöken att tvinga på Venezuela regimskifte