Lehtirova vindkraftspark med sina 40 turbiner i Norrbottens län, är en av de anläggningar som år efter år gått med förlust. Foto: Bilbo Lantto
Detta är en artikel som publicerats av red.PSt på steigan.no
En omfattande genomgång av vindkraftsbranschen i Sverige har avslöjat allvarliga lönsamhetsproblem. Enligt utredningen, som sträcker sig från 2017 till 2022, lider majoriteten av vindkraftsparkerna av finansiell instabilitet. Resultaten, avslöjade av Christian Sandström, biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, och Christian Steinbeck, veteran inom ekonomisk analys, visar att branschen har samlat på sig förluster på totalt 13,5 miljarder kronor, rapporterar
Epoch Times.
Analysen har identifierat att nästan hälften av alla vindkraftverk tillhör företag som varit i konkurs under perioden. Detta beskrivs av Sandström som en ”akut blodtransfusion” som bara fungerar så länge externa medel tillförs.
Trots ekonomiskt stöd genom elcertifikat, som stod för 15–25 % av omsättningen åren 2018–2020, visar branschen fortfarande betydande förluster.
Tomas Hallberg på branschorganisationen Svensk Vindenergi håller inte med om att situationen är alarmerande och påpekar att eventuella förluster bärs av investerarna, inte skattebetalarna.
Han tror att företag som investerat i vindkraft hoppas på stigande elpriser i framtiden, vilket kan öka lönsamheten.
Det finns dock frågetecken kring denna strategi, som när Leif Östling och flera andra fullständigt krossade strategin för hela vindkraftsbranschen.
”Vindkraft en garanterad förlustaffär”
”När det blåser kan alla vindkraftverk leverera el och då sjunker priset till sin lägsta nivå. När det inte blåser går elpriset upp, men då kan inte vindkraften leverera. Vindkraft är med andra ord en garanterat förlorande verksamhet, som blir mer och mer garanterad ju mer vindkraft vi bygger, och konkurs är ett garanterat resultat.”
Vissa vindkraftsföretag, framför allt i södra regioner som Skåne, Halland och Blekinge, har visat lönsamhet. Förlusterna är särskilt stora i de norra delarna av landet där vindkraften är som mest omfattande.
En av Skandinaviens största vindkraftsparker hotas av konkurs
Överturingen i Ånge kommun, med en effekt på 235 megawatt, är en av Skandinaviens största vindkraftsparker, byggd av markägaren SCA med 56 vindkraftverk från Siemens. Nu har parken placerats i ekonomisk rekonstruktion i Svea hovrätt och riskerar att gå i konkurs.
Kommentar i steigan.no: Vem bär förlusten när vindkraften går i konkurs?
När de företag som tjänat på vindkraftsbingon går i konkurs är det kommunerna, befolkningen och markägarna som står kvar med ”skägget i brevlådan”. Markägarna kan åläggas att sanera ruinerna efter anläggningarna, vilket de aldrig kommer att få möjlighet till. Det kommer inte kommunerna att kunna göra heller och då står befolkningen med förstörda parker i det som en gång var vacker natur.
Den norska regeringen skriver:
Under driftperioden ska koncessionshavaren avsätta ekonomiska medel för att täcka nedläggningskostnaderna. Vid avstängning ska landskapet så långt det är möjligt återställas till sitt naturliga tillstånd.
Hur ska detta återställas till sitt naturliga tillstånd?
Det är totalt orealistiskt att återställa landskapen till sitt naturliga tillstånd, och vem är ansvarig om företaget går i konkurs?
Red Romelsjö: SvT rapporterade 9/9: ”Regeringen vill skapa ett nytt stöd för landbaserad vindkraft.
En miljard kronor i höstbudgeten ska gå till ökad energiförsörjning och för att främja grön omställning” Mångmiljonstöd till kommuner som säger ja till ny vindkraft Däremot vill regeringen inte garanterad dn svenska satsningen på havsbaserad vindkraftpark i samarbete med Danmark och Tyskland.