Ulf Karlström har berikat bloggen med många artiklar i skilda ämnen. Han senaste artikel om klimatet behandlade meteorologiprofessor Lennart Bengtssons uppmärksammade bok Hur skall vi bedöma hastigheten i klimatförändringen? – en svår fråga, med svåra konsekvenser om vi tar fel.
Har Svensk Näringsliv satt ned foten i klimatfrågan?
Lördagsintervjun i P1 16 november med Svensk Näringslivs (SN) nye VD Jan-Olov Jacke bjöd på intressanta nyheter. Det tycks som SN har svängt rejält i klimatfrågan. VD:n förklarade att ”vi är för Parisavtalet, helt och hållet. Fossila bränslen skall avvecklas och samhället elektrifieras”. Vidare menade han att SN tidigare varit otydlig i frågan, och ”det kan vi vara självkritiska inför”, men nu är vår linje i klimatpolitiken en annan och tydlig. Flera av våra medlemsföretag driver på, och ligger i framkanten med energiomställning. SN beräknar att elförbrukningen kommer att öka med 45 % inom cirka 15 år. På en fråga från intervjuaren Monika Sarinen om SN nu sluter upp bakom M-KD-kravet på nybyggnad av kärnkraft i Sverige valde Jan-Olov Jacke att ligga lågt. ”Vi håller på med utredningar, och återkommer med förslag om insatser för energiproduktion”, men säkert kommer vindkraften att ingå i en kommande produktionsmix, förklarade han.
Några dagar tidigarde uttalade sig (L):s ekonomiska talesperson, tillika medlem i partistyrelsen, Mats Persson, i en intervju (SvD 14/11): ”Nu ska vi bli ett liberalt grönt parti, ett borgerligt parti som också är för kärnkraft… Kan vi bygga förtroende i skola, klimat och integration kommer vi att växa redan i nästa val.”
Är detta tillfälliga utspel? Nej, jag tror inte det. Jag har tidigare på Globalpolitics.se 14/6 skrivit om Jacob Nordangårds bok ”Rockefeller – en klimatsmart historia” (Stiftelsen Pharos 2019). Skriften dokumenterar föredömligt Rockefellerklanens långvariga engagemang i s k uthållig ekonomi och miljö, trots att familjens förmögenhet grundas på oljebolag. Åtminstone delar av klanen håller på att släppa banden till oljan. Är detta också ett tidens tecken? Varför stödjer Rockefellerfamiljen klimat- och miljöinitiativ?
Betraktar vi kärnkraften så kan man faktiskt se två motpoler, åtminstone på sikt. Förneka klimatpåverkan från fossila bränslen och håll fast vid kol och olja, eller gör som Svenskt Näringsliv: Bejaka Parisavtalet om klimatet och satsa på kärnkraft, med stora åthävor om ”hållbar ekonomi/kapitalism”
Även folk med kopplingar till miljörörelser och miljötankesmedjor som t ex den skicklige skribenten George Monbiot, med den tidiga boken ”Heat. How to stop the planet burning” (Allen Lane, 2006) har tippat över, och är för kärnkraft. Det är väl en dröm för kapitalister att få understödjande eld från personer som Monbiot?
Socialistiska grupper och tidskrifter som t ex Monthly Review i USA var tidigt ute med propåer om former av ekosocialism, eller artiklar att endast ett socialistiskt samhälle kan läsa klimatfrågan. Den fossila energin var som en helt nödvändig drog för kapitalismen; man klarar sig inte utan den!
Jag har av och till hävdat att en kapitalist struntar i vad han producerar – bruksvärdet är mer eller mindre ointressant för honom, det är bytesvärdet som gäller.
Redaktören Wikipedia skriver ”En distinktion som traditionellt har gjorts är mellan bruksvärde och bytesvärde. En varas bruksvärde är det värde som den har i egenskap av att vara användbar; dess bytesvärde är det värde som den har i egenskap av att kunna bytas (säljas) mot andra varor eller pengar.” Wikipedia.
På 1950-talet sjöng Ulf Peder Olrog; Med mördande reklam man sälja allt, kom och köp, kom och köp konserverad gröt! Så länge den kapitalistiska ackumulationsregimen upprätthålles finns inget tvingade skäl varför kol och olja skall behållas. En elektrifiering av samhället, med kärnkraft som bas, kommer att kunna sälja mycket skit och onödiga prylar. Och då gäller business as usual.
Nu vet vi inte hur långt SN:s utfästelser bär. Det återstår att se. Det är möjligt att det måste rinna mycket vatten till under broarna? Vi kan ju se på Tyskland, vilka proklamerade avveckling av kärnkraften, efter japanska Fukushima.
Bruksvärdet kan inte mätas, och kan bara bedömas individuellt. Det har aldrig existerat något universellt bruksvärde för en vara. För en vegan har biff värdet noll. Marginalnytta kallas det mått som tillför debatten något av värde.
Det är inte kapitalismen, utan industrialismen som är och förblir baserad på fossil energi. Oavsett ägandeform och politiskt styre. Däremot kan politiskt styre underlätta eller hindra industriell verksamhet, med långtgående effekter på intäkter, löner, levnadsstandard och samhällsutveckling.
Sverige är unikt på många sätt. Ett av dem är vår energimix, konstruerad av tidigare mindre bortskämda generationer. Inte bara tog de tillvara tillfällen och möjligheter med öppet sinne, de vidareutvecklade befintlig teknik. Det är givetvis det lämpliga förhållningssättet till kärnkraft. Den lokalsvenska modernitetens tankeförbud är självdestruktivt. ”Vi kunde inte se det komma”.
Jodå, det kunde vi. Höga elpriser och skatt på skatten är dagens reaktionära giv.
Vaddå höga elpriser? Sverige har unikt låga elpriser för industrin och genomsnittliga priser för hushåll.
https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/images/e/e5/Electricity_prices_for_non-household_consumers%2C_second_half_2017_%28EUR_per_kWh%29.png
https://3.bp.blogspot.com/-p4z_9UWxiN0/XCN1k49mzEI/AAAAAAAA11I/bJHe9lB_SygQNv6MuCuXO55iSSsITC4HQCLcBGAs/s1600/1.png
Enligt stapeln för Sweden kilowattpriset vara två tredjedelar av det totala energipriset inklusive skatter och avgifter.
Det stämmer inte enligt min uppfattning.
Den lilla kostnaden är kilowattpriset. Den stora kostnaden är överföring, skatter och avgifter. Lätt till också moms på skatten.
Kilowattpriset gjordes förhandlingsbart vid avregleringarna. Men eftersom den kostnaden är den minsta har den också mindre betydelse.
Därför kunde energibolagen välkomna avregleringarna. Det vi förlorar på hästarna tar vi ígen på karusellen var strategin. Men för konsumenten såg det bra ut som kunde förhandla om priset.
Ett skådespel för gallerierna som i slutändan alltid är de som måste betala priset.
Håller helt med Ulf K att det är bytesvärdet som är intressant för kapitalisterna. Det innebär i sin tur att ständigt ökande konsumtion är viktigt. Miljön kommer alltid i andra hand och el löser inte alla miljö/klimatproblem. Hur produceras elen, hur produceras batterierna och för den delen alla andra varor. En hög konsumtion av varor med kort livslängd frestar på miljön. Totalt allt måste ingå i kretslopp men mindre av varor underlättar detta.
Industrisamhället kommer att använda olja så länge den är det billigaste alternativet och om inte vi i väst gör det så kommer detta att ske någon annanstans.
Javisst är det så. De förnybara resurserna skulle inte räcka till åt dagens folkmängd. Kläderna du har på dig är förmodligen ytterst gjorda av den fossila oljan som pumpas upp från jordens inre. Kläder av naturmaterial som ull och lin tillhör inte längre arbetarklassen utan måste numera betraktas som borgerlig lyxkonsumtion.
Farfar,
din användning av industrisamhället för att beskriva kapitalismen lämnar mycket övrigt att önska. Jag tror att man lätt går vilse i politiken med den användningen. Industrisamhället bryter först fram i England i början av 1800-talet och gäller fortfarande, även om mycket av industriproduktionen flyttats utomlands, med låga löner och högt mervärde om det senare realiseras i ”västvärlden”.
Om du nu skall ersätta ditt industrisamhälle med något annat, vad skall det då vara? Det som föregick industriproduktionen? Bondesamhället och manufakturen? Lycka till, men du blir rätt ensam där.
Om kappvändaren George Monbiot (f.d. zoolog som skriver i The Gardian):
– Vad gäller miljögurun George Monbiot och kärnkraften hänvisade jag den 20 mars på Nyttlistan (FMKK) till följande länkar:
https://www.monbiot.com/2011/03/16/atomised
* https://sv.wikipedia.org/wiki/Fukushima-olyckan
Fukushima 11 mars, Monbiot 16 mars.
Fem dagar för att ”utvärdera” – från andra sidan av jordklotet – utfallet av de då *pågående händelserna i Japan!
Efter denna häpnande bedrift kan ”experten” George Monbiot och hans faktaresistent anhang (som jag har döpt till Monbiotpartister) i bland andra Kd, M, Mp, S, Sd och V inte längre betraktas som seriösa vad gäller kärnkraft.
En påminnelse om hur det har fuskasts med allt möjligt i branschen (reaktorkärlen på Mitsubishi, vissa viktiga delar i FRAMATOME/Le Creusot, jordbävningshistorik gällande Fukushima och Rhône-dalen, osv) fick vi helt nyligen (11-11-2019) när ett jordskalv på 5,4 fick sitt epicentrum mittemellan kkv i Cruas och Tricastin, som båda konstruerades på basis av ett känt skalv på Richter 4,7 – alltså 5,2 med standard säkerhetsmarginal – fast vulkanologen https://sv.wikipedia.org/wiki/Haroun_Tazieff Haroun Tazieff hade påpekat att kraftigare skalv hade dokumenterats i regionen (graderade efter Mercalli-skalan, dock).
{Påminnelse: Richterskalan är logaritmisk.}
Nu står ett antal reaktorer stilla i väntan på att tillbörliga inspektioner blir slutförda och att behöriga instanser ger tillstånd för återstart, preliminärt i december.
Med tanke på att blott 30 hus hade förstörts i Le Teil den 11/11 men 300 familjer hade blivit hemlösa i fredags, och att 400 byggnader hade då konstaterats skadade i Montélimar, torde det inte vara omöjligt att inspektionerna kan komma att upptäcka dolda skador på kkv.
Det finns fler reaktorer i Rhône-dalen som kan bli berörda av reviderade seismisk historisk data.
Sen finns elefanten i rummet, alltså kärnvapen och det avfall som förekommer i alla led av atomverksamheten, inte minst i dess egentlig raison d’être, alltså vapen.
– https://www.counterpunch.org/2018/03/20/cancer-george-monbiot-and-nuclear-weapons-test-fallout
Cancer, George Monbiot and Nuclear Weapons Test Fallout
by CHRIS BUSBY, MARCH 20, 2018