I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett-två år sedan och idag” återpubliceras denna artikel. Tyvärr är frågan lika aktuell idag…
Yngre läkarkollegan Nils Littorin skriver i Proletären: Vänstern har opererat bort verkligheten Jag återger artikeln nedan men har satt dit ett frågetecken.
Efter artikeln finns länkar till andra artiklar i ämnet?
Vad tycker du?
Vänstern har opererat bort verkligheten
Vad hände med att stå upp för det man tror på?
Före detta kulturchefen på Aftonbladet Åsa Linderborg slutade nyligen att kalla sig vänster. Jag förstår henne.
Vänstern har gått från att vara en samhällsförändrande kraft till en konservativ sekt.
Verkligheten därutanför är alltför bister, så den har man opererat bort. Fakta som talar emot den egna världsbilden ses som fascistiska hotbilder.
Ta frågan om migrationen. Under hela efterkrigstiden förespråkade fackföreningsrörelsen en restriktiv invandring för att undvika lönedumpning och ghettoisering av bostadsområdena. Såväl den reformistiska som den mer revolutionära vänstern var för bara några decennier sedan medvetna om detta materiella faktum: om vi tar emot fler än vi har bostäder och jobb till så kommer de fundament som folkhemmet byggdes på att raseras.
I riksdagsmotion 1979/80:1030 skriver Olof Palme och Ingvar Carlsson: ”Jämlikhet mellan invandrare och svenskar förutsätter, som vi tidigare framhållit, att invandringen anpassas till samhällets möjligheter att ge invandrarna arbete och social trygghet… En invandring som helt styrs av marknadskrafterna skulle vara till skada för löntagarna såväl i Sverige som i utvandringsländerna”.
Den som idag försöker sig på en sådan realism kommer att stämplas som kättare. Anklagelser om att ”sprida SD-propaganda” lär dugga tätt. Så intellektuellt rörigt har det blivit att man inte ens har begreppen klara för sig. Alla som migrerar hit kallas för ”flyktingar”.
Men enligt FN är bara 7 procent av de 2,3 miljoner som givits uppehållstillstånd 1980-2017 kvot- och konventionsflyktingar.
Mina föräldrars generation slogs för att politiska flyktingar från Chile och vapenvägrande Vietnamsoldater från USA skulle få en fristad i Sverige. Superdiplomaten Harald Edelstam räddade ensam livet på ett stort antal kommunister undan Pinochets junta. Men dagens vänster gör ingen skillnad på ekonomiska migranter, reaktionära islamister och verkliga flyktingar. Alla tas emot med öppna armar i ett gigantiskt välgörenhetsprojekt.
Eller ta EU-medlemskapet. Samma Jonas Sjöstedt som personifierade EU-motståndet på 1990-talet och som nästan fixade ett Nej 1994, vill idag stanna kvar och ”förändra EU inifrån”. Som om Nej-sidans flygblad, broschyrer och böcker aldrig tryckts. Som om 25 års erfarenhet av öppna gränser och lagstadgad nyliberalism inte visat att vi hade rätt, på varje punkt.
Brexit borde fått vänstern att väcka liv i det folkliga EU-motståndet, och inte överlämna det till brunhögern. Vad hände med att stå upp för det man tror på?
Bland de politiska frågorna rankas Pride och HBTQ högt. En kamp för rättslösa homosexuella i 1970-talets USA har förvandlats till ett kommersiellt, nyliberalt jippo med Volvo och Scandic som sponsorer. Förr i tiden bekämpades storföretagens makt.
* Att tongivande organisationer bakom Pride vill legalisera såväl sexhandel som surrogatmödraskap har passerat vänsterns radar obemärkt förbi.
Fotfästet i arbetarklassen har lossnat och demonstrationstågen fylls på med andra samhällsgrupper. Slagord, banderoller och politiska krav byts ut. Verkligheten kringskärs för att passa den nya, liberala kartan. Det är fler än Linderborg som känner sig vilsna.
Relaterat.
Åsa Linderborg: “Jag kallar mig inte längre för vänster utan för socialist”. Vad menar hon?
Två vänsterdebattörer går åt olika håll – vem går vilse?
Vad göra – krisen förvärras och ”vänstern” tycks maktlös?
Kampen mot USA-imperialismen – vilka kan vi liera oss med?
Vad vilja reformisterna?
Varför kan V inte rösta Nej?
Blir Vänsterpartiet dörrmatta åt högerpolitiken?
[…] via Har Vänstern opererat bort verkligheten? — Global Politics […]
Tack Nils Littorin för en text som vågar tala klarspråk. ”Vänstern” är inte längre vänster och deras tidning Flamman ännu mindre. Vänsterpartiets förvirrade huvuden har censurerat Marx och ser inte längre det svenska samhällets verkliga problem. Att arbetarnas löner pressas ned och att välfärdssamhället nu är borta. Invandrare arbetar ibland för fyrtio kronor i timmen. Vem kämpar nu för dem och för alla löntagare? Vänstern har uppenbarligen helt fallit för borgarnas massiva propagandaflod. Som täcker nästan allt av text som ges ut. Och alla dagstidningar och därtill SVT. Vi blir ju alla förblindade av propagandan men ”vänstern” borde veta bättre.
Ulla Johansson
Ja, jo, Nej! Du saftar i ordentligt men gör många felaktiga antaganden. Och tyvärr, socialdemokraterna har inte varit någon föregångare i asylfrågor. I många år var det de och moderaterna som i samklang var reaktionärerna i flyktingpolitiken, och ännu glider soc.dem hit och dit på åsiktsisen. Sen är det ju faktiskt så att Utlänningslagen som alla som får stanna utom arbetsinvandrare och europeer prövas emot – inte heller gör någon skillnad på islamister eller vanliga dödliga. Ekonomiska flyktingar får däremot inte stanna hur bekymmersamt de än har det i hemlandet. Det gäller faktiskt inte alls hur människor är utan om de har rätt att få stanna enligt lag och internationella konventioner. Detta kommer lätt bort i den allmänna debatten. Jo visst, alla ”vet” att de flesta är ekonomiska flyktingar men ingen kan ange var de får uppgiften ifrån. De undersökningar som gjorts visar tvärtom att 30-40 % utsatts för tortyr. Att de får stanna i onödan är ett s k löst antagande, som vi i tider av fake news kanske bör se upp med. Men nej, nu handlade artikeln om en svartmålning av vänsterpartiet som det också finns skäl att bemöta. Jag känner mig dock lugn i att vänstern har samma uppfattning som jag om flyktingpolitiken.
Brita Hännestrand, flyktingläkare
Är migranter vänsterns kärnfråga? – Nä!
Samma process har skett över hela Europa. Varje land kan uppvisa specifika faser och detaljer men på det hela taget är det en gemensam erfarenhet. Vilket innebär att enskilda felbedömningar, även om intressanta, inte kan vara avgörande. Ekonomin har strukturerats om. Den traditionella industrin som varit arbetarrörelsens bas har krympt och sysselsätter allt färre personer. I stället har en bred tjänstesektor utvecklats där de medverkande inte ser på sig själva och sin roll på samma sätt som den traditionella arbetarklassen även om de objektivt sett delar dess ställning.
Hur svårt det är att åstadkomma en vändning kan vi se exempel på i Grekland. En rörelse som ser sig som vänster får en jordskredsseger i valet men fegar ur direkt och förmår inte förvalta sitt mandat. Den grekiske ekonomen Costas Lapavitsas berättar om detta bl.a. i sin bok The Left Case… Den franske sociologen Christophe Guilluy begrundar den nya sociala struktureringen som har gett upphov till de Gula västarnas rörelse i boken ”Twilight of the Elites”.
Förra veckan sade den tyska vänsterns förgrundsfigur Sahra Wagenknecht att de förlorat kontakten med de traditionella väljarna och blivit ett parti för medelklassen, eller rentav övre medelklassen tror jag hon sade. Som ett resultat har nyhögern tagit deras röster. Ett fenomen som sker över hela Europa. Hur illa än den amerikanska slängen ”kulturmarxister” skorrar i örat ligger det något i den. Vänstern sysslar alltmer med pseudoproblem sådana kultureliten upplever dem. Och likt forna tiders väckelserörelser manar de fram scenarier om världens undergång om deras program inte omedelbart omfattas – och främst inte av dem själva men av de lägre sociala klasserna som skall bekosta programmen.
Tillnyktring efterlyses men lär inte komma frivilligt. Det visar den grekiska krisen. Det skall först till en ordentlig ekonomisk smäll innan den nyliberala ekonomiska politiken och dess överbyggnad flumretoriken läggs åt sidan och en ny ekonomisk politik tvingar sig fram och får både förespråkare och anhängare. Europa kan inte kopiera Kina vad gäller investeringar för framtiden och styrning av ekonomin men en europeisk lösning måste kunna ge nya svar på dessa frågor.
Skribenten blandar fulllkomligt obesvärat ihop arbetskraftsinvandrare, som uttryckligen tagits hit i den egenskapen, med sontana invandrare från länder i Östeuropa, t ex de baltiska EU-länderna och Ukraina, där de inte får arbete och inte kan försörja sig och därför söker jobb i t ex Sverige, och flyktingar överhuvudtaget.
Med andra ord pratar han strunt.
Den organiserade arbetarrörelsens kamp har handlat om den organiserade arbetskraftsinvandringen och kravet att invandrad arbetskraft ska ha samma lön och andra förmåner som sina svenska kolleger. Vilket i sak skulle innebära en begränsad arbetskraftsinvandring, eftersom arbetsköparnas motiv för invandrad arbetskraft är önskan att sänka lönekostnaderna. Samtidigt ligger det i arbetarrörelsens intresse att organisera så många arbetskraftsinvandrare som möjligt i facket, vilket arbetsköparna gjort sitt bästa att försvåra och förhnindra.
Men oavsett detta så innebär flykting- och annan spontan invandring i det rådande hårda världsläget att konkurrensen om jobb och löner naturligtvis ökar trycket på den inhemska arbetskraften. Precis som hänt många gånger under industrialismens historia. Exempelvis när kvinnorna i arbetarklassen började gå ut på arbetsmarknaden i industrialismens barndom och med sina usla löner konkurrerade om jobben med sina manliga kolleger. Min farmor var jämte min morfar invandrad piga respektive dräng från landet till Norrköping. De fick tre barn av vilka två dog tidigt. Hon jobbade i textilindustrin, som var en kvinnlig arbetskraftsdomän, men i flera yrken konkurrerade kvinnlig underbetald arbetskraft direkt med sina manliga kolleger som försökte hålla dem ute och inte släppte in dem i sina fackföreningar. Vilket i längden visade sig kontraproduktivt.
Kontraprouktiv och dessutom omöjlig är också strävan att i längden hindra flyktingar och andra invandrare som drivs av en nödsituation att komma till Sverige och Västeuropa. Det leder som vi just nu bevittnar, till att hela samhället ändrar karaktär. Rasistiska och nynazistiska stämningar ges utrymme och tar makten över politik och ekonomi. Det är en mycket farlig utveckling som i grunden hotar inte bara arbetarklassens intressen utan själva demokratin. Det är viktigt att dra lärdom av de historiska erfarenheterna.
För några månader sedan gick jag med i Västerpartiet. Sent i livet. Snart 75 år. Efter att ha läst några utskick tror jag dock att jag hamnat fel. Partiets ganska självklara hjärtefrågor; ägandet av produktionsmedlen, kampen mot internationella finansherrar, eliminerandet av inkomstklyftorna, kamp mot USAs och NATOs aggressioner mot bl.a. Venezuela, Ryssland och Kuba är ju helt borta.
Det är inte konstigt att arbetarklassen lika gärna väljer SD. De hävdar ju ändå rätten till hemkänsla i sitt eget land, folkhemnet – även om deras analys inte är av den briljantaste sorten…
För några månader sedan gick jag med i Västerpartiet. Sent i livet. Snart 75 år. Efter att ha läst några utskick tror jag dock att jag hamnat fel. Partiets ganska självklara hjärtefrågor; ägandet av produktionsmedlen, kampen mot internationella finansherrar, eliminerandet av inkomstklyftorna, kamp mot USAs och NATOs aggressioner mot bl.a. Venezuela, Ryssland och Kuba är ju helt borta.
Det är inte konstigt att arbetarklassen lika gärna väljer SD. De hävdar ju ändå rätten till hemkänsla i sitt eget land, folkhemmet – även om deras analys inte är av den briljantaste sorten…
Efter att ha varit oorganiserad hela livet gick jag med i V strax efter att Reinfeldt vunnit valet. En hel del duktiga och trevliga människor fanns det där, men politiken? En sak som fick mig att ge upp var årsberättelsen för Stockholmsdistriktet: pappersluntan ägnades till 50% av en genomgång av partiets deltagande i Prideparaden. Väldigt detaljerat, som att folk borde dansa mer och se gladare ut på lastbilsflaket. – Första maj avfärdades däremot väldigt kort och med en avsnäsning av den facklige talaren i Kungsträdgården. – Suck.
Till alla feminister bland kommentarerna. Som jag påpekat vid ett flertal tillfällen tidigare. Migrationspolitiken är mer en könsfråga än klassfråga. Den som inte inser det vill inte förstå.
Jag tror att en betydande del av förklaringen ligger i att den största delen migranter som kommit hit är unga män. Man får ha förståelse för det kan vara lockande.
En fråga till er som kommenterar artikeln, varför tror ni att så många arbetare röstar på SD…. Det vore intressant att höra hur ni resonerar i frågan.
Den lilla enkla människan är i första han konservativ. Konservativ därför konservatismen står för trygghet. Det beprövade, det vi är bekanta med. Progressiviteten, nytänkandet, har däremot sina rötter i borgerligheten. Studier, universitet och det urbana levernet. Tänk på att det inte är i storstäder vi hittar Sverigedemokraterna. De finns istället främst på landsorten och i glesbygd.
Jag tror partiet Socialdemokraterna gjorde ett strategiskt misstag då de för några år sedan kungjorde inte någon del av Sverige skulle lämnas utanför migrationsvågen. Det var i samband med det Sverigedemokraterna började växa sig starka. Socialdemokraterna visade inte någon som helst återhållsamhet men verkligheten kom senare tvinga dem det. Idag är det faktiskt Sverigedemokraterna som passivt sätter agendan för migrationspolitiken trots de är utestängda från allt samarbete. Men jag tror inte det krävs alltför stor rörlighet i väljarkåren för att tvinga Socialdemokraterna till eftergifter även där. Det kan kosta att vara regeringsparti. Det är ingen ovanlig erfarenhet.
Jag tror att vänstern amputerat hjärnan! Hittar ingen rationell förklaring till vurmandet för imigration och islam som leder till den horribla brottslighet som härjar i Sverige! Ekonomin håller på att haverera under tyngden av alla lycksökare som ska födas med skattepengar…Det är väl därför pengarna aldrig räcker utan nya skattehöjningar aviseras dagligen till världens mest skattetyngda folk.
Så trött jag blir! Fördomar och okunnighet haglar i det här kommentarsfältet. Tala om amputerade hjärnor! Det finns ett växande och berättigat missnöje med alla inskränkningar i välfärden som allra brutalast drabbar de fattiga kommunerna med minskande befolkning i norr- och mellan-Sverige. Samtidigt växer förtroendeklyftan mellan politikerna i toppen och medborgarna i gemen som ser att eliten från vänster till höger inte längre lyssnar på sina väljare utan driver en destruktiv skattesänkningspolitik som dränerar välfärden och flyttar pengarna från fattig till rik. Aldrig tidigigare har överklassen åtnjutit skattefinansierat tjänstefolksbidrag. Bara ett typiskt exempel på dagens skattereformer. Under sina åtta år vid makten sänkte Alliansen skatterna med ca tusen miljarder främst för överklassen. Och skattesänkningarna fortsätter. Inkomstklyftorna växer kraftigt i vårt land, mer än i andra jämförbara länder.
Men de amputerade hjärnorna ända ut på vänsterkanten blundar för överklassens klasspolitik och accepterar brunhögerns argumentation att det är invandringen som slukar välfärden och är skuld till alla samhällets orättvisor.
Och visst, det är en enkel och lättköpt förklaring, men man kunde kanske förvänta sig litet mer av människor som borde ha lärt sig nåt av sina erfarenheter av vänsterrörelsens historia. Istället för att vi gemensamt bekämpar den politiska högerns (inklusive SD!) klasspolitik, splittras människorna upp i närande och tärande, mer respektive mindre värda, ljushyade och mörkhyade, med en korrekt ”svensk” kultur kontra en farlig och främmande utländsk kultur. En inskränkt, intolerant syn på människor som über- respektive untermenschen växer sig allt starkare. Som jag skrev i mitt tidigare inlägg hotar den här människosyynen inte bara invandrarna utan också alla fattiga infödda svenskar, ja hela arbetarklassens mest grundläggande intressen och själva demokratin.
Därtill kommer den kapitalistiska marknadens obevekliga och växande klimathot, som gör att det rådande ekonomiska systemet snarast måste avskaffas och ersättas med ett ekologiskt hållbart ekonomiskt system – socialism? Mänskligheten har helt enkelt inte längre råd med alla destruktiva krafter som brunhögerns indelning av människor i mer och mindre värda och klimatförnekarnas sabotage mot det livsnödvändiga arbetet för att rädda jordens klimat.
Det är väl åtminstone nio människor som dödats i Sverige av personer som fått utvisningsbeslut på sig men som ändå hållit sig kvar? Känner du ingen ruelse för det? Om man räknar all annan kriminalitet som inte borde finnas i landet men som verkar vara svår att få ut måste ju mängden dödade och skadade, rånade och misshandlade, vara mycket större. Det finns ett mänskligt pris för en så kallad generös flyktingpolitik som inte kan ignoreras – och SD och liknande grupper gör det verkligen inte – som kostar så mycket att det borde kännas smärtsamt för de flesta. Får man verkligen göra så här mot det här landet, det som åtminstone formellt är vårt land?
Det socialkonservativa tar småfolkets parti det går inte att komma ifrån. Läs nedan inlägg från Samhällsnytt så ser du själv. Fråga dig själv istället vad vänstern gör åt det här. Tydligen måste man tillhöra ”eliten” för att åtnjuta det skydd som svenska staten gav åt alla svenska medborgare utomlands tidigare. Som jag ser det är det ren diskriminering av arbetarklassen som svenska staten nu börjat ägna sig åt.
https://samnytt.se/rakna-inte-med-svensk-konsular-hjalp-utomlands/
@Britta Ring
Jag håller delvis med dig, men anser att du skapar gruppolarisering.
Problemet är flerfalt. Den ena kritiken utesluter inte den andra, men det är onödigt med nedsättande epitet. Kalla de ingående partierna för vad de vill kalla sig! Tag varje sakfråga för sig!
Ingen jag talat med på vänsterkanten, förutom karriäristerna som röstar ja för slopad värnskatt, blundar för överklassens klasspolitik, men SD har faktiskt mer rätt i migrationsfrågan än de som har gullat med fascistisk islamism, t.o.m. utesluter Amineh Kakabaveh, när hon försöker vakta de muslimska flickebarnens friheter och rättigheter, men istället för att lyssna på Kakabaveh så har V och de andra partierna ställt sig i en osund och rasistisk obalanserad motposition. Svenskar, ateister och sekulära ska ha rättighet till frihet, men inte muslimska flickebarn framavlade av fascistiska islamister.
SD må vara ett högerparti som vill juffsa med Moderaterna och KD, samt nazi-sionismen, som fördöms av mentalt friska israeler och många judar. Det finns visserligen något nazi-likt hos SD i att stödja den fascistiska nazi-sionismen, men brunhet är även att invadera suveräna stater i strid med FN:s regler. V var för invasionen av Libyen och har ställt sig på den extrema islamismens sida mot Assad, samt rysshetsar. Är inte det typiskt ”brunt” egentligen?
Den urskiljningslösa massmigrationen slukar välfärden, gör att kommuner, stat och folk tvingas sätta sig i skuld till Bank of America, där Reinfeldt numera inkasserar arvode. Den EU-vurmande globalistiska politikeradeln arbetar åt Bilderberggruppen och George Soros ”Open Society”, inte åt oss arbetare.
SD ska kritiseras för sin borgerliga klasspolitik, som vilket annat marknadsliberalt parti som helst, men inte för motståndet mot massmigrationen in i Sverige av reaktionära fascistiska element eller människor som ljuger om asylskäl eller ålder, på bekostnad av effektivt bistånd till verkliga flyktingar och verkliga barn! SD vill stoppa den meningslösa massdöden i Medelhavet. Jag också.
Fascistisk islamism är farlig, precis som många andra ismer. Den har, som alla fascismer en intolerant syn på människor som über- respektive untermenschen.
Jag har haft goda evidens för att klimathotet är en bluff länge nu. Michael Manns hockeyklubbs-diagram har nyligen utdömts i domstol som bedrägeri. Varför? Han vägrar redovisa de data som han har använt. Eftersom han vägrar att redovisa dem, kan de varken verifieras eller falsifieras, vilket är ett grundkrav inom vetenskapen, men inte för en bedragare. Källa: https://principia-scientific.org/breaking-news-dr-tim-ball-defeats-michael-manns-climate-lawsuit/
Klimatbluffen står helt skiljt från rimligheten i att skaffa sig ett ekologiskt hållbart och ekonomiskt långsiktigt system, samt välfärd och god beredskap för alla medborgare. Det rimliga är att arbeta för ett utträde ur EU, vilket sedan medger att vi ställer om till välfärdspolitik, men även att hålla population i varje nation på en hållbar nivå. En verkligt ekologisk hållbar politik sänker förmodligen CO2-halten något, till skillnad från dagens tillväxt-politik som sannolikt ökar på den.
https://www.unhcr.org/refugee-status-determination.html
Littorin försöker ge intryck av att bara 7% är ”riktiga” flyktingar:
”Men enligt FN är bara 7 procent av de 2,3 miljoner som givits uppehållstillstånd 1980-2017 kvot- och konventionsflyktingar.”
Detta sätt att beskriva verkligheten används normalt av den flyktingfientliga extremhögern men har nu alltså även fått fäste i vänstern.
Begreppet kvotflykting är ett politiskt förhandlat begrepp och säger inget om man är ”verklig” flykting eller inte.
Tvärtom antalet flyktingar bara ökar medan FNs kvot minskar.
På grund av en minskning av antalet kvotplatser som erbjuds minskade antalet vidarebosatta flyktingar med drygt 40 procent till cirka 100 000 personer. Men enligt UNHCR är i själva verket 68,5 miljoner människor på flykt. Dessa 68,5 miljoner flyr med risk för sina liv om de överhuvud taget överlever. Det är en cynisk lek med ord att låtsas som att bara kvotflyktingar är riktiga flyktingar.
https://sverigeforunhcr.se/blogg/fakta-och-siffror
Multimiljardärerna kräver en ny världsordning, (med planekonomi).
De anser att socialisternas okunniga politiker inte kan klara sig utan kunniga och rutinerade företagare och att livet blir enklare i en värld utan gränser. De ska fördela även de rika ländernas resurser med FN som världsregering. Det är uppenbart att våra nuvarande styresformer inte motsvarar deras framtida behov.
Det är inte enkla justeringar eller små anpassningar som behövs, utan omfattande och nytänkta systemförändringar. Först skräms folket med en oerhörd klimatkatastrof, som dock är ett rent påhitt. Men innan folket förstått det, skall det luras in i en fålla där de villigt släpper till sina pengar för att bli räddade. Det mest skrämmande är att våra politikertoppar redan villigt gått in i fållan.
IPCC:s syfte är att få till stånd en politik för omfördelning av världens resurser. Kan globalismens planekonomi beskrivas bättre? De ska skapa en Ny Ordning i Världen
Man ska inte spela fotboll med änder.
Vi nordbor är av tradition djurvänner förmodligen därför de flesta har sina gener från bondelivet där djuren ingick som del av familjen. Jag är stor djurvän även om jag inte vill göra mig till representant för djuren. Då jag dagligen matar gräsänder blir jag fullkomligt bestört då jag personligen vet hur människovänliga gräsänder kan vara. Jag undrar vad det är för människor som så avskyvärt missbrukar gräsändernas nedärvda förtroende för människor? Vad gör föräldrarna och vad gör skolan?
http://mellanskane.lokaltidningen.se/2019-09-10/-Anm%C3%A4lan-Pojkar-spelade-fotboll-med-levande-%C3%A4nder-5731437.html
Littorin hävdar i sin artikel att:
”dagens vänster gör ingen skillnad på ekonomiska migranter, reaktionära islamister och verkliga flyktingar. Alla tas emot med öppna armar i ett gigantiskt välgörenhetsprojekt.”
Vidare ondgör han sig över vänsterns arbete för lika rättigheter för HBTQ:
”Bland de politiska frågorna rankas Pride och HBTQ högt.”
Littorins inställning är inte ny för en som nära följt KP och dess föregångare sedan 1970. KP har sedan starten hyllat en bild av en blond, kraftig, oförsonlig arbetare utan svagheter:
Se affisch här t.ex: (https://www.reddit.com/r/PropagandaPosters/comments/4qubv9/towards_a_socialist_workers_republic_kfmlr_1973/)
Så här beskrivs (r)-arna vid Båstadsdemonstrationerna t.ex av en betraktare:
”När KFML(r):s stormtrupper ställde upp för avmarsch var det lätt att tro att revolutionen verkligen stod för dörren. Frank Baude och ytterligare ett gäng kraftkarlar ställde upp på raka led iklädda skinnjackor, några bar hjälmar, andra hade med sig olika typer av knölpåkar och tillhyggen”
Att dessa kraftkarlar inte var bögar säger sig själv som
Kfml(r)/KPs förre ordförande Frank Baude skrev i Klasskampen (r)s teoretiska organ:
”Homosexualiteten kan aldrig ”betraktas som likvärdig heterosexualiteten”.
Och varför inte? Jo, den är ”onaturlig” ty den syftar inte till att reproducera människosläktet!
Förutom bögar så ratade man andra symptom på svaghet precis som Littorin:
”Mina föräldrars generation slogs för att politiska flyktingar från Chile och vapenvägrande Vietnamsoldater från USA skulle få en fristad i Sverige.”
Dessa flyktingar som Littorin hävdade att hans föräldrar slogs för var självklart inga halvdöda trashankar som hasar sig fram till vår gräns efter en flottfärd från någon av imperialismens krig utan återigen dessa kraftkarlar till revolutionärer. Proletären skrev också mycket riktigt en artikel på 70-talet där man hävdade att bara revolutionära vänsterflyktingar skulle tas emot (saknar källa förutom eget minne).
Precis som sina föregångare försöker Littorin ikläda sig den stålhårda revolutionära arbetarens roll för vilken inga svaga människor finns. Även det är en gammal (r)-tradition, dvs att kommunister med borgerlig klassbakgrund försöker imitera en konstruerad arbetare som aldrig existerat. Littorinfamiljens klasstillhörighet ska inte märkas på det sättet är det antagligen tänkt (https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Littorin).
Det är inte ofta jag håller med Jan Myrdal nu för tiden men han hade onekligen en poäng när han i
Folket i Bild/Kulturfront (nr 14/1973) dömde han ut språkbruket i Proletären – (r):arnas tidning – som svulstigt, insinuant, snaskigt och i praktiken som rent nazistiskt.
KPs och dess föregångare har utan tvivel i sin syn på vad de betraktar som svaghet en tendens som om den inte är fascistisk lätt kan bli det.
KP har utvecklat en klart bättre politik sedan föregångaren KFML:s (R) i början av 1970-talet, vilken du beskriver.
Anders, håller med på en del punkter. När det gäller invandring, invandrare o.dyl så förespråkas ofta en politik som skulle vara omöjlig på Kfml(r) tiden. På den tiden demonstrerade vi (fd Kfml(r) avdelningen i HBG och SKP Hbg) tillsammans i Helsingborg för klassenhet mellan utländska och svenska arbetare. Nu för någon månad sedan höll Lukas Persson K Helsingborg ett tal där han skyllde invandrare för att ha förstört den vackra staden Helsingborg, ivrigt påhejad av Joe Nilsson (som formellt sett nyligen lämnat K) som nyligen höll ett bejublat tal mot invandring och invandrare i en manifestation tillsammans med ökända Ingrid Carlqvist och Alternativ för Sverige.
(https://www.ingridochmaria.se/2018/12/15/bejublade-tal-vid-torgmote-mot-global-compact-i-helsingborg/)
Det skulle inte ha varit möjligt i gamla Kfml(r) även om några ibland fiskade i djupa vatten. Dåtidens Kfml(r) betonade klasskampen och pekade ut kapitalismen som skyldig till de problem som finns i samhället. Dagens K lägger ofta skulden på invandrare som i någon sorts moraliska termer inte lever upp till sina ”skyldigheter”. Det är en stor skillnad, se t.ex: http://proletaren.se/artikel/lika-rattigheter-och-skyldigheter
Ekonomi borde vara vänsterns starkaste gren i och med att rörelsen fick en god grundval tack vare några ekonomiskt kunniga personer (Marx och Engels). Men så icke. Resonemanget som förekommer även i den här tråden om de senare årens skattesänkningar verkar missa något väsentligt: pengar är inte automatiskt lika med resurser.
Ett exempel: antag att en utbildad sjuksköterska kostar 0,5 miljoner om året i lön och sociala utgifter (vet inte om det stämmer, men summan i sig spelar mindre roll)! Antag att du behöver en sjuksköterska, slänger upp en väska med en halv miljon på bordet och gör en magisk gest … vad händer? – Förmodligen ingenting, såvida inte denna person verkligen existerar i sinnevärlden. Det kan du inte vara helt säker på.
Och så överför detta till vilka penningsummor och resurser som helst, och du finner att resursbrist inte kan kompenseras med pengar hur som helst. Och så går vi vidare till massmigrationen, ett samhälle som är byggt för cirka 9 miljoner människor men på mycket kort tid antas skaffa fram vård, skola, omsorg, arbete, boenden för hundratusentals nya personer. Det kommer att gnissla hur mycket pengar som än kastas in. Och när det blir trångt i konkurrensen om resurser (jag upprepar: resurser är begränsade) kommer några att trängas undan. Vilka blir det det? De som skriker högst, eller de som är tysta och försynta? Den unge migranten med migrationslobbyn i ryggen, eller gamlingen som skulle behöva ett säkrare boende – vem får lägenheten? Det är sådana här saker, samt mycket annat, som gör att SD tjänar på den så kallade vänsterns tafflighet.
Det finns idag ingen massimmigration till Sverige. (Den globala massmigrationen orsakas av imperialistiska krig och finanskapitalismens nyliberala härjningar med hjälp av IMF.) Så försöken att göra invandringen och invandrarna/flyktingarna till ett glupskt hot mot välfärden är grundade på fake news, falska siffror. Tvärtom skulle vi behöva ett större tillskott av invandrare för att klara personalbehoven i den svenska välfärden, inte minst äldreomsorgen. Och det finns ingen orsak att ställa flyktingars behov av bostad och försörjning mot infödda svenskars. Sverige är ett av världens rikaste länder och med ett rimligt skatteunderlag, ett rimligt bostadsbyggande och rimliga hyror plus slut på den privata fria dragningsrätten på välfärdens skatteresurser skulle ingen konkurrens mellan olika grupper om pengarna förekomma. Men i dagens Sverige tar den kapitalistiska marknadens nyliberalism alltmer över på demokratins beskostnad. Samtidigt som överklassen kan leva gott i sin egen värld medan underklassen slåss inbördes om den urgröpta välfärdens tillgångar. Att personer som räknar sig till vänstern villigt låter sig luras att springa överklassens ärenden är sorgligt att se för en gammal 70-talsfeminist och marxist. Alla krafter behövs i kampen mot den ohyggligt starka gemensamma motståndaren.
Idag utvisades 50 personer från Sverige. Mindre grupper än så har klassats som ”massutvisning” av kritiker. Om säg 20 personer ut är ”mass” så borde väl 20 in också vara det?
Att skaffa folk till äldrevården genom okontrollerad inströmning av folk låter mycket tveksamt. Det är väl nästan på samma nivå som när några hävdar att det är bra att det kommer massvis med folk för då kan vi få en ny Zlatan. När strömmen av folk dessutom i hög grad utgörs av yngre män är det där med vård och omsorg ännu mer tveksamt. Hade det varit en ström av yngre kvinnor kanske läget varit bättre för eventuell rekrytering (och det vore ju roligt för medelålders och äldre svenska herrar att liksom damerna få någon trevlig utländsk flicka att sysselsätta sig med).
Det är klart att det, oavsett hur rikt eller fattigt Sverige är, är rimligt att fråga vilka resurser som skall hamna hos svenskar respektive invandrare. Det är när den frågan inte ställs, eller besvaras fel, som SD får luft under vingarna. Är det så svårt att förstå?
Har du några beräkningar av personalbehoven i den svenska välfärden och om de kan tillgodoses av dagens arbetslösa efter utbildning etc?
Tack för era kommentarer och kritik. Ni som kritiserar delen om migration:
Jag är socialist och för mig är klasskampen i Sverige avgörande när jag tar ställning politiskt. Om man ställer den unikt höga migrationen under nyliberalismens epok mot arbetarklassens läge i Sverige, så kan inte jag dra någon annan slutsats än att den bidragit till (för att undvika missförstånd: som en av flera orsaker) förslumning av arbetslivet, ghettoisering av bostadsområden, kriminalitet och bostadslöshet. Detta skapar i sin tur motsättningar i samhället mellan i första hand skötsam arbetarklass och invandrare som förpassas till underklass. Vem tjänar på sådana motsättningar? Vem tjänar på att fattiga länder dräneras på sina unga män och kvinnor? Vem tjänar på kulturkrockar och etnisk/religiös separatism?
Nils.
Men nu var det ju det där med att göra skillnad på ekonomiska migranter och verkliga flyktingar. Det blir direkt konstigt när man bara använder ordet migration för att beskriva frågan. Ren import av billig arbetskraft är lätt att vara emot, men vi måste också vara tydliga med att folk med flyktingstatus måste kunna få hjälp i vårt land.
Sedan är det ju tveksamt hur mycket luft man skall ge frågan om invandringen rent generellt. Den lär kosta ungefär 1% av BNP, ca 40 miljarder om året, men skattesänkningarna för rikemännen sedan 90-talet lär kosta statskassan ca 100 miljarder om året. Överheten har således allt intresse av att få oss att fokusera på invandringen istället för på skattesänkningarna. För det jobbet har dom anställt högerpopulisterna och vänstern har ingen rimlig anledning att hjälpa dom med det.
Den principiella skillnaden mellan att skylla försämrad välfärd på invandrarna och att skylla 30-talskrisen på judarna är mycket liten och samma krafter är bakblåsare nu som då.
Massinvandring har länder som Libanon upplevt. Det handlar om motsvarande en fjärdedel av landets befolkning som drällde in på kort tid i samband med krig. Sådant inflöde har inte Sverige upplevt, ens när de finska barnen (och kossorna) sändes hit undan krig, eller när NATOs uppbrytning av Jugoslavien skapade en flyktingvåg. Då fanns dock kvar jobb som har mekaniserats eller datoriserats bort sen dess. Plus att exempelvis dammsugare fabriken i Västervik har flyttat till Ungern.
I Sverige förekommer två inflöden: ett är EU-medborgare (den fria rörligheten) och den andra är icke-EU medborgare.
I den senare kategorin ingår både indiska datornördar och de syrier (varav läkare och hantverkare) som Reinfelht släppte förbehållslöst in. Jag gissar att där ingick gott om islamister, om jag går efter de helklädda damer som besökte simhallen i Uppsala i sällskap med småungar och skäggiga män som duschar med shortsen på.
De afghanska pojkarna som anlände föddes långt efter att deras hemland hade förstörts av ”Väst” manipulationer och medföljande krig. Precis som i fallet Syrien är det ”Väst”s politik – och antikommunism – som har skapat situationen. Man kan inte först stödja imperialismen (medlemskap i COCOM, ja till EU/NATO osv, bidrag till de Vita hjälmarna, m.m.) och sedan gnälla på att det får följder på hemmaplan.
Att det fattas bostäder på många ställen beror på avindustrialiseringen och centraliseringen. De hus som jugoslaverna hade bott i, i exempelvis Lesjöfors, är rivna idag. Folk från Kiruna har i vissa fall tagit med sig villan till 08-området. Runtom i landet – precis som i andra delar av Europa – används ödehus som fritidsbostäder, och åkrarna växer igen.
Det har också länge saknats en bostadspolitik värd namnet och blott lyxboende har efterträtt det kloka miljonprogrammet. Högerpolitik, som mäklarbranschen och fastighetsskojare lever gott på.
Intressanta att läsä ditt inläggg och i övrigt alla mestadels kloka inlägg om vänstern förlorade kompass. Tydligt är det en vänster som söker mening i uppbrottstid,där segregationen sliter sönder det goda samhällets uppbyggnad.Vi ser detta i en obefintlig bostadspolitik och en skola som inte förmår att ge alla barn en värdig grundutbildning in i vuxenvärlden, samt en arbetsmarknadspolitik som enbart skapat förvirring och otrygga anställningsförhållande
Därtill ett analkande klimathot fem i tolv.
Så läget inför framtiden är minst sagt dystert kamrat.Kalla det vänster eller vad som helst.
Sveriges 10,4 milj invånare inkluderar inte 850.000 med samordningsnummer, där flera nummer som redan visats kan gå till samma individ. Det finns alltså redan betydligt över 11 milj i Sverige.
Krav på ny folkräkning hjälper förstås inte mot organiserad brottslighet, den måste nedkämpas med tvång. Man ser arbetande invandrare vart man vänder sig, men ca hälften lever på skattebetalarna.
Vänsterns värste vedersakare idag heter Jordan Peterson och är psykolog. Det är den nivå vänsterns problem ligger på, och så har det varit i decennier. Verkligheten har inte varit aktuell på länge.
Le Figaro: fem år efter flyktingströmmen föredrar svenskarna att inte komma ihåg sin tidigare ”gästfrihet”
2015, när Europa täcktes av en våg av flyktingar från Syrien, var Sverige ett av de mest gästvänliga länderna med värd för mer än 160 tusen utlänningar med en befolkning på 10 miljoner människor, påminner Le Figaro.
Men idag vill få människor komma ihåg detta på grund av de allvarliga konsekvenserna av en sådan mjuk migrationspolitik, konstaterar tidningen. Enligt tidningen visade sig bördan på landets sociala sfär vara överdriven, och ungefär hälften av flyktingarna kan fortfarande inte hitta arbete i Sverige.
Under flera dagar har en utställning hållits i lobbyn på Stockholms station, under beskydd av FN: s flyktingkommissarie, som visar fotografier av syrier som anlände till landet med den ”stora vågen” avinternflyktingar 2015, som poserar framför linsen med ett fotografi av det mest värdefulla de har – nycklarna till en lägenhet eller ett hus de lämnade i Idlib eller Aleppo, säger Le Figaro.
”Vi måste komma ihåg hösten 2015, då upp till 10 000 flyktingar ibland anlände till Sverige på en vecka, ” säger Ulrika Nilsdotter, som samlar in donationer för UNHCR. ”Människor sov på golvet i denna station, på gatorna, i gym, i kyrkor. Invånarna i huvudstaden – inklusive jag själv – öppnade sina dörrar för att ta emot dem,påminner hon om.
Enligt tidningen begärde 163 tusen personer i slutet av 2015 politisk asyl i Sverige, vilket i ett land med en befolkning på 10 miljoner var den högsta andelen i Europa. Men fem år senare minns detta ”historiska ögonblick” inte längre i landet eller kommenteras. Enligt chefen för delegationen för studier av migration, Joaquin Palme, är anledningen att sinnena idag är upptagna med att lösa migrationsfrågan och vänta på att eventuellt antaga en ny lag om migration.
Enligt Le Figaro var ”att återvända till verkligheten” smärtsamt för svenskarna. Redan i november 2015 tillkännagav vice premiärminister Asa Romson ”med tårar i ögonen” en aldrig tidigare skådad skärpning av asylpolitiken. ”Denna våg visade sig vara överdriven för oss, särskilt ankomsten av 33 tusen ensamkommande minderåriga, trots att totalt 80 000 av dem anlände till Europa det året.” , – motiverar beslutet från myndigheterna i Palme. Enligt honom var trycket på offentliga tjänster, särskilt skolan, kolossalt och skärpningen av förhållandena gjorde det möjligt för Sverige att återgå till den europeiska standarden.
Som tidningen konstaterar bidrog 2015 flyktingvågen utan tvekan till att Sverige förvandlades till ett land, vars 20% av befolkningen var född utomlands. Flyktingar kan ses även i de mest avlägsna hörnen av landet, där de arbetar som bussförare, betjänar besökare i matsalar och tar hand om äldre. Enligt studier som genomförts under lång tid är dock hälften av nykomlingarna arbetslösa även efter åtta år i Sverige. Deras inkomster är också nästan hälften av genomsnittet. ”Denna skillnad beror främst på den tid det tar att lära sig svenska och utbildningsnivån,Säger Karin Lundström, som studerar integrationsfrågor för Statistik Sverige. Flyktingar utan utbildning kämpar ofta för att anpassa sig till arbetsmarknaden, vilket kräver mycket höga kvalifikationer, förklarar hon.
https://russian.rt.com/inotv/2020-09-07/Le-Figaro-spustya-pyat-let
Om jag förstår saken rätt vill socialister gärna göra sig till ägare av det politiska begreppet ”vänster”.
Men jag vägrar acceptera det därför det är helt enkelt stöld som så mycket annat av de Karl Marx framförde i sina skrifter. Skillnaden är bara att det var just hans skrifter som gick till historien. De andra upphovsmakarna kom i skymundan och blev glömda.
Det handlar om dogmer, doktriner, rättesnören, vem och är upphovsmännen till trossatserna?
Min vägran utgår från det faktum att det politiska begreppet ”vänster” blev känt före socialismens tillkomst som renodlad politisk ideologi.
Upprinnelsen var Franska Revolutionen där de i parlamentet som ville ha förändring satt till vänster och de som ville behålla adelns makt satt till höger.
Vi vet hur det hela slutade. Vänsterkrafterna segrade efter blodig strid.
Avantgardet borgerligheten då liksom nu. Och förmodligen för alltid.
Skulle jag bedöma vår riksdag efter höger-vänsterskalan så finns bara ett renodlat högerparti och det är Sverigedemokraterna.
Alla andra partier är mer eller mindre åt vänster och har av den anledningen fått ett majoritetsnamn efter den allmänna normen ”politiskt korrekta”. Därför det andra i nutiden tillkomna alternativet är ju helt fel och måste bekämpas.
Samarbete och gemenskap har varit nyckelorden.
Alla mot en så skulle de inte ha en chans.
Men vi lever i alla fall i en påstådd demokrati så proletärer, folkdjup, akademiker, affärsmän m.fl. alla måste de få komma till tals.
Och då uppstår problemet.
Där ute bland väljarna har det visat sig svårt att samla alla mot en.
Resultatet blev en revolt och högerrörelse som aldrig tidigare funnits.
De socialkonservativa längst ut till höger på den politiska skalan.
Vänsterradikala har vi haft som norm i den borgerliga demokratin sedan 60-talet.
Liberaler sedan de allmänna valens tillkomst.
Vänsterliberaler med SAP
Liberalhögern skapades som anpassning till den allmänna borgerligheten som motvikt till det då helt dominerande SAP för svensk och för övrigt allmän europeisk politik.
En konstellation som numera helt har havererat.
Vi har fått en helt nytt politiskt spektrum och dimension.
Anpassa dig eller lev i det gamla.
De yngre behöver inte välja. De är redan formade.
Fråga dig, bryr sig längre de unga om höger och vänster i politiken?
Det här sa Frank Baude bl a i en intervju i Proletären för lite drygt fem år sedan:
” Partiet [ dvs K] hade under en tid förfallit i den postmodernism som växte fram under 1980-talet och som sedan lavinartat växt till sig inom vänstern i Europa och USA. Postmodernismens kärna är att man överger klassbegreppet och söker sig till identitetspolitik. För ett valparti är det inget märkligt att man vänder sig till feminismen, antirasismen, ekologin. Det finns olika grupper här som har en identitet och det är det centrala för dem. Men alla de här grupperna kan aldrig bilda mer än ett löst nätverk…..
– För ett revolutionärt parti kan det inte vara något att hänge sig åt, de här olika grupperingarna. Där måste klassfrågan stå i spetsen och man ska helt koncentrera sig på att vinna arbetarklassen. Naturligtvis motsätter inte det att man kan vinna enskilda individer ur medelklassen för socialismens idé och de är naturligtvis välkomna, men arbetarklassen måste vara det centrala. Och tyvärr var det vissa frågor som partiet misskötte genom att hänge sig åt identitetspolitik och av rädsla för att inte stöta sig med vissa grupperingar tog man inte upp bristerna i denna politik på ett korrekt sätt…..
– Ett exempel är när det diskuteras att vinna fler invandrare från till exempel Mellanöstern och Nordafrika till partiet och att vi ska nå dessa just i egenskap av invandrare ute i förorterna. Det tror jag inte att vi kan. De invandrare vi kan nå och som vi ska arbeta för att nå är ute på arbetsplatserna, där vi möts som klasskamrater. Men att komma där och tävla med imamen om vem som kan vinna deras öra tror jag inte ett skvatt på. De är så fjärran ifrån ett sådant tänkande som vi har, det vill säga klass, att det är omöjligt att nå dem, de fattar inte vad vi pratar om. I ett samhälle där de är isolerade och lever i ett utanförskap så har de ändå en gemenskap som ligger i klantänkandet. Och det är jävligt reaktionärt…..
– Vänsterpartiet gick på pumpen i detta i Husby i Stockholm. Där var tjejer som hade flytt hit och som upplevde friheten när de kom till Sverige, de kastade slöjan, kunde ta på sig vilka kläder de ville. Då blev de betraktade som horor utav reaktionära gubbar och killar. Vänsterpartiet där uppe hesiterade att ta ställning i den här striden mellan de här. Inte ens från Vänsterpartiet fick tjejerna fullt medhåll……
– Samma gäller Miljöpartiet som släpper in rent reaktionära typer som den där pajsaren som vägrar ta tjejer i näven. Han har varit med i Miljöpartiet länge och blev föreslagen att sitta i partistyrelsen. Man måste se upp med sånt där…..
– Jag har inte någon avvikande uppfattning från det som är den allmänna linjen. Det är ett faktum att det är ett utanförskap som de här människorna hamnar i. Uppenbart har det varit en allt för öppen attityd att ta emot flyktingar och invandrare. De har placerats i vissa stadsdelar och efter en tid kommer de att dominera i de här stadsdelarna och stadsdelarna töms på sina tidigare invånare som inte vill bo kvar där. Skola och allting brottas med enorma problem…..
– Det säger sig självt, om föräldrarna själva inte kan prata svenska så är de noll och intet stöd till sina barn som kommer hem från skolan. Det är en enorm skillnad om du har läskunniga och svensktalande föräldrar som kan hjälpa och förklara frågor som dyker upp i skolan vad gäller samhällskunskap eller geografi eller vad som helst. De här barnen är fullkomligt utlämnade och nivån blir lägre och lägre och det uppstår sådana här grupperingar. Jag anser att det har varit en för stor invandring och det får vi nu betala…..
– Sedan västimperialismen lyckades splittra upp Jugoslavien har landet blivit vapenleverantör till hela Europa. Gangstergrupperingarna är inte bara beväpnade med någon enstaka pistol, de har automatvapen och till och med handgranater som de har hämtat från Jugoslavien. Det är väl inget att sticka under stol med att det är jugoslaviska ligor som tar hit vapnen. Samma med knarkhandeln som idag är på en helt annan nivå…..
– Det är som om man inte vågar tala om att det är invandrare. Alla vet att det är det. I den meningen har den stora invandringen varit misslyckad i Sverige. Den har skapat en jäkla massa problem. Integrationen har misslyckats…..
– Jag är självklart för jämställdhet mellan könen, inget snack om saken, men det är inom klassen man ska söka den jämställdheten och det är arbetarkvinnornas krav som måste vara det centrala i den politiska verksamheten. Tjatet om övertron på patriarkala strukturer, där man överallt ser det patriarkala förtrycket, då jämställs män i arbetarklassen med kapitalistklassens förtryck i allmänhet…..
– Det du pratar om är det jag inledde med identitetspolitiken – feminismen, den mångkulturella antirasismen, HBTQ-gängen och andra. Man måste givetvis vara smidig och inte nödvändigtvis gå på stenhårt i polemiken när någon företräder felaktiga uppfattningar. Men jag tror att man ska passa sig för att låta dem florera inom partiet och göra sig breda….
– Jag är mot att partiet deltar i Pridefestivalerna. Människors sexualitet är en privatsak, men sexualiseringen i det här samhället blir så in i helvete grov, inte minst i Pridetågen….
– Ja, jag tror det finns en glidning i tidningen [Proletären], jag vet inte hur uppfattningen är i partiet i övrigt. Just detta med att vilja vara politiskt korrekt. Att inte ta ställning i till exempel frågan om gangsterismen för att man är rädd att stöta sig med antirasisterna, man vågar inte kritisera Pride för att man är rädd att stämplas som homofob. Man är beredd att sätta en vänsterstämpel på allting och säga att det här ska vänstern vara för…..
– Ta det här med de rumänska tiggarna. Jag såg en undersökning som visade att hälften av svenska folket tycker att man borde förbjuda tiggeriet i städerna. Jag får säga att jag själv reagerar när jag ser en kille i 30-årsåldern som ligger på knä och ber om att få några kronor. Han är i fullt arbetsför ålder, men likt förbannat ligger de och förnedrar sig på detta sätt. Jag har aldrig gett fem öre åt några tiggare och jag tycker att man är ute och cyklar när man beskriver dem som fattiga klassbröder som Proletären gjorde. Det är de inte. De är ett trasproletariat och redan i Kommunistiska manifestet gjorde man skillnad på arbetarklass och trasproletariat. Jag blir kanske kallad för rasist, men jag tycker att man ska ta avstånd från den här verksamheten. Man kan tycka synd om varenda jävel som har det svårt, men det är väl ingen kommunistisk politik att tycka synd om folk. Det är så långt ifrån en kampinställning som du kan komma….
– Vi har fått en liten föraning om arbetarklassens styrka i det här med Brexit. Det är faktiskt arbetarklassen som utifrån sin ståndpunkt har tagit ställning mot EU. Journalisterna är helt förvånade därför att deras enda kontakt är folket i London, men det är inte arbetarklassen man har nått och pratat med utan det är överklassen och etablissemanget. Man måste bredda frågorna något och se vad det är som driver fram motsättningarna i samhället. ….
Det har att göra med det här postmodernistiska tänkandet med ett grupptänkande utifrån olika identiteter. Om ett vänsterparti ska lyckas hålla färgen måste det helt koncentrera sig på arbetarklassen, se den styrka som finns och ta kamp utifrån arbetarklassens intressen……
– SD behåller sitt röstetal trots att S och M har tagit över deras linje i flykting- och invandrarfrågan. Det är en skam egentligen att de gör det, av ren opportunism. Men trots detta behåller SD sitt röstetal, det är någon märkligt. Jag tror att SD rider på det som även kommer fram i Trumps framgångar i USA. De talar visserligen inte om klasser, men de talar om etablissemanget….
– Grovt tillhugget handlar det om de politiska partierna, de är politiskt korrekta och det speglar av sig i deras press. Det är vissa saker som man inte får attackera. Hela det här etablissemanget blir något diffust som flyter samman. Här lyckas SD göra gemensam sak med de väljare som känner sig utanför etablissemangets tankar. Därför att SD också har blivit satta vid sidan i ett visst utanförskap, de har inte varit likadana som de andra partierna, de har vågat säga till exempel att det inte är korrekt att ta hit så många flyktingar och att de inte vill ha tiggare på gatorna. Det gör att SD har placerat sig utanför etablissemanget och det är det som får delar av utanförskapets folk att lägga sin röst på dem och tro att deras uppfattning är likadan som SD:s. Någon djupare kunskap om SD:s politik eller vart SD vill hän har de inte. De tror att SD endast står för att ”kasta ut utlänningarna”. Det är en grov tillyxning men ungefär så tror jag att det ligger till….
– Det är en politiskt illitterat gruppering i samhället som inte är så intresserad av politik som röstar på dem. SD har inga direkta kärnfrågor förutom utlänningsfrågan. Men jag tror att den bilden kommer att förändra sig….
– Vi kommer att få se mer sånt framöver, hur SD anpassar sig till moderatpolitiken. En borgerlig regering med SD antingen i eller som aktivt stödjande utanför kommer att bli resultatet efter nästa val. Tyvärr. Men sossarna är inget alternativ längre och Miljöpartiet har bränt sina skepp…..
Men jag anser att man borde ha slagit larm långt tidigare om att den väldigt generösa flyktingpolitiken som Sverige har stått för tidigare inte längre håller. Och vi ser de problem som finns och det är framförallt ett storstadsproblem……
– Vi har importerat folk till ett medvetet utanförskap och de problem vi ser med stenkastning mot blåljusen är så idiotiskt och galet att man undrar vad som ligger bakom. Men det är naturligtvis den frustration som drabbar ungdomen som lever i detta utanförskap. De ser ingen framtid i detta samhälle och de mest aktiva av dem är de som ser sin framtid som kriminella. Det är problem som har byggts upp under lång tid…..
– Det generösa mottagande som Sverige har haft i många år har skapat illusioner runt om i världen, i Afghanistan, Somalia och Eritrea: Åk till Sverige, där kan man gå på socialen och ha det jävligt bra. Det blir dessutom bra reklam för flyktingsmugglare…..
– Den senaste avtalsrörelsen visade väl klart och tydligt hur benhårt facket går i socialdemokratins och kapitalisternas ledband när det där märket skulle försvaras in i döden. Det är så typiskt att statsapparaten går in och gör ett undantag för undersköterskorna. Anledningen är väl att man vill rädda fackförbundet Kommunal från att tappa ännu fler medlemmar…..
– När det gäller krigsaktivisternas världsbild är den helt förljugen. I media nämns aldrig att Nato har inringat Ryssland så det bara visslar om det. Propagandan är nästan skrattretande, men en sådan trumeld i tv, radio och press skapar bilden av ett helt annat Europa än det vi verkligen lever i. Men det är naturligtvis en farlig utveckling. Om vi dessutom ser ett sönderfallande EU så skärps motsättningarna ytterligare och därmed ökar riskerna för väpnade konflikter ytterligare.”
Hela intervjun kan läsas här:
Frank Baude 80 år – ”Klassfrågan måste stå främst” | Proletären (proletaren.se)