Har vårdslösa drönarattacker av Ukraina orsakat tragedin med Azerbaijan Airlines?

20

 

En artikel av Andrew Korybko

Pandoras ask med spekulationer har redan öppnats av USA och Ukraina, så det finns ingen anledning för Ryssland att hindra sig själv från att lägga in sina egna spekulationer, även om de är mycket mer rimliga, i den globala diskursen.

CNN citerade en icke namngiven amerikansk tjänsteman som rapporterade att kraschen av Azerbaijan Airlines flight J2-8243 i Kazakstan, som var på väg från Baku till Groznyj innan det plötsligt ändrade kurs mot Kaspiska havet, kan ha orsakats av att ryskt luftförsvar av misstag besköt planet. Kremls talesman Dmitrij Peskov varnade för att ge sig hän åt spekulationer och att vänta tills utredningen är klar, men hans råd gick uppenbarligen USA förbi, ett USA som har ett intresse av att forma berättelsen.

I det här fallet vill man frikänna Ukraina från ansvar efter att det visat sig att landet hade genomfört långdistansdrönarattacker mot Groznyj vid tiden för händelsen, vilket antingen kunde ha lett till att ryskt luftförsvar felaktigt beskjutit planet eller att splitter från en förstörd drönare kunde ha träffat det istället. RT rapporterade att den preliminära utredningen antog att det var en fågelkollision som låg bakom, men bilder på det kraschade planet som såg ut att vara märkt av hål efter splitter ledde till spekulationer om att något annat hade hänt.

Den virala spridningen av CNN:s rapport, som för vissa har en air av auktoritet eftersom den citerar en icke namngiven amerikansk tjänsteman, gör att den måste ifrågasättas trots att Peskov varnade för alla spekulationer. Händelseförloppet tyder visserligen på att något hände i luften på väg till Groznyj som ledde till att planet plötsligt ändrade kurs mot Kaspiska havet, men bilderna efter kraschen tyder på att det kan ha träffats av drönarrester istället för en direkt luftvärnsträff.

Oavsett vilken förklaring man anser vara mest trovärdig är poängen att båda orsakades av Ukrainas hänsynslösa drönarattacker mot Groznyj, som ligger långt från the special military operation-zone. Veckans attacker var inte de första, och anledningen till att staden har blivit måltavla har sannolikt att göra med Ukrainas tro på att dessa attacker kan utlösa politisk oro i den tidigare separatistregionen och därmed öppna upp en så kallad ”andra front” för att avleda Rysslands uppmärksamhet och styrkor från den primära.

Ett ytterligare mål kan anas genom vad en högt uppsatt ukrainsk tjänsteman sade till CNN i deras rapport. Andrey Kovalenko, som är chef för ”Center for Countering Disinformation” som är en del av National Security and Defense Council, berättade att ”Ryssland borde ha stängt luftrummet över Grozny men misslyckades med att göra det.

Med andra ord var dessa drönarattacker avsiktligt avsedda att skapa en osäker miljö, som antingen skulle tvinga Ryssland att stänga sitt luftrum eller orsaka en tragedi.

Att stänga hela sitt södra luftrum på obestämd tid som en försiktighetsåtgärd på grund av de ukrainska drönarnas långa räckvidd skulle objektivt sett ha varit en överreaktion med oöverskådliga ekonomiska kostnader, precis som om USA skulle ha gjort samma sak som svar på mystiska drönarobservationer över östkusten tidigare denna månad. Men just för att Ryssland inte gjorde det kommer Ukraina och dess allierade i media nu förutsägbart att hävda att detta var oansvarigt efter vad som hände, även om Kiev är skyldigt, såsom förklarat.

Vad Ryssland måste göra så snart som möjligt är att slå tillbaka mot denna framväxande berättelse om informationskrigföring genom att maximalt betona hur vårdslöst det är för Ukraina att utföra drönarattacker så långt bort från zonen för den särskilda militära operationen, för att inte tala om mot civil infrastruktur som lokala flygplatser. USA och Ukraina har redan öppnat Pandoras ask av spekulationer, så det finns ingen anledning för Ryssland att hindra sig självt från att föra in sina egna spekulationer, även om de är mycket mer rimliga, i den globala debatten.

Föregående artikelÖkat stöd i Västeuropa för fredsförhandlingar. -populäraste alternativ i Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien.
Nästa artikelSverigedemokraterna hyllar Israel nu
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

20 KOMMENTARER

  1. Vi kan lägga ner spekulationerna Putin ber om ursäkt efter flygkraschen i Kazakstan. Ursäkten gjordes under ett telefonsamtal mellan Putin och Azerbajdzjans motsvarighet Ilham Aliyev.

  2. President Vladimir Putin har redan denna eftermiddag bett Azerbajdzjans folk om ursäkt för att landet orsakat denna flygkrasch…

  3. USA:s tillträdande president Donald Trump har lovat att förhandla om en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina inom några timmar efter att han tillträtt.
    Trump har avböjt att ge några detaljer, men anonyma källor som citeras av amerikanska medier tyder på att hans plan kan innebära att frysa konflikten längs de nuvarande frontlinjerna. Ett sådant förslag skulle sannolikt möta motstånd från både Moskva och Kiev, som motsätter sig en uppgörelse som legitimerar territoriella vinster som gjorts genom militära aktioner.

    Trumps kommentarer har återuppväckt debatter om USA:s roll i att medla i konflikten och möjligheten att uppnå en varaktig fred. Kritiker hävdar att en frysning av konflikten skulle kunna befästa splittringar och undergräva Ukrainas suveränitet, medan anhängarna ser det som ett pragmatiskt steg för att stoppa ytterligare blodsutgjutelse.
    Avslöjandet av Bidens erbjudande 2021 och Trumps föreslagna vapenvila understryker den komplexa dynamik som formar Ukrainas förhållande till Nato och västvärlden i stort. För Kiev är Nato-medlemskap fortfarande ett kritiskt mål, som symboliserar dess anpassning till demokratiska värderingar och skydd mot rysk aggression. Vägen till medlemskap är dock kantad av utmaningar, bland annat oro över korruption, styrning och den pågående konflikten.

    Ur Natos perspektiv skulle Ukrainas anslutning stärka alliansens östra flank men också riskera att eskalera spänningarna med Ryssland. Debatten om Ukrainas medlemskap speglar bredare frågor om Natos framtida riktning och balansen mellan att avskräcka från aggression och undvika direkt konfrontation med Moskva.
    Putins avslöjande belyser de strategiska beräkningar som ligger till grund för relationerna mellan USA och Ryssland och den bredare geopolitiken i Östeuropa. Bidens erbjudande 2021 kan ses som ett försök att hantera riskerna med Natos expansion samtidigt som stödet till Ukraina bibehålls. Upptrappningen av konflikten i februari 2022, med Rysslands fullskaliga invasion, tyder dock på att sådana insatser var otillräckliga för att ta itu med Moskvas säkerhetsproblem.
    Den pågående konflikten har fördjupat klyftorna mellan Ryssland och väst, där Nato ökar sin militära närvaro i Östeuropa och USA ger betydande militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Samtidigt har Moskva försökt stärka sina allianser med länder som Kina och Iran, vilket ytterligare polariserar det internationella landskapet.
    I takt med att konflikten fortsätter är utsikterna för en förhandlingslösning fortfarande osäkra. Putins kommentarer tyder på att Moskva är ovilligt att kompromissa om sina kärnkrav, medan Ukraina och dess västallierade förblir fast beslutna att motstå rysk aggression. Biden-administrationens ursprungliga erbjudande om att skjuta upp Ukrainas Nato-medlemskap belyser utmaningarna med att hitta en diplomatisk lösning som tar itu med alla parters oro.

    Trumps förestående presidentskap lägger ytterligare ett lager av oförutsägbarhet till situationen. Hans förslag om eldupphör skulle kunna öppna nya vägar för dialog, men det riskerar också att alienera viktiga intressenter och förstärka splittringen. Det internationella samfundets förmåga att hantera denna komplexitet kommer att vara avgörande för att avgöra Ukrainas framtid och den bredare säkerhetsstrukturen i Europa.

    Putins avslöjande av Bidens förslag från 2021 understryker de djupt rotade spänningar som har format konflikten mellan Ryssland och Ukraina och det bredare geopolitiska landskapet. När kriget nu går in på sitt tredje år är insatserna för Ukraina, Nato och det internationella samfundet fortfarande höga. Oavsett om det handlar om försenat medlemskap, förhandlingar om eldupphör eller fortsatt motstånd kommer vägen framåt att kräva noggrann diplomati och ett åtagande att ta itu med de underliggande orsakerna till konflikten. De val som görs av ledarna i Moskva, Washington och Kiev kommer att få djupgående konsekvenser för den globala säkerhetens framtid och maktbalansen under 2000-talet.
    Följ Blitz på Google News Channel

  4. Om det inte vore så att människor dog i flygkraschen är denna typ av inlägg faktiskt komiska. Trots att Ryssland skjuter ner ett civilt flygplan över Ryssland så är tydligen skulden för det, som vanligt, alla andras fel utom Rysslands. Verkligheten är istället att utfallet är en kombination av rysk inkompetens och rysk likgiltighet. Ryssland har utan tvekan ansvaret för flygplanen i sitt luftrum och det är ju naturligtvis Rysslands ansvar att INTE, skjuta ner civila flygplan. Om Ryssland tycker ukrainska drönare är en fara för flygtrafiken kan landet a) stänga sitt luftrum (som Ukraina har gjort) eller b) sluta med sitt folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina då de ukrainska drönarna är en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina.

      • Vet vadå? Att den ryska militären är inkompetent? Det bevisas av de senaste 200 åren av katastrofala ryska militära äventyr.

    • Ryssland har redan beklagat det inträffade och har bett om ursäkt dessutom. Dina försök att svärta ner Ryssland är löjeväckande.

      Ryssland försvarade sitt luftrum från ukrozionazi drönare – tajmade med att civila flyg skulle finnas i luftrummet. Precis så som folkmördar regimen gjorde 2022. Luktar Mossad PsyOps på långa vägar.

  5. Jag skrev till SVT:
    När ni skriver ”Samtidigt heter det att Ukraina attackerade Ryssland med drönare” innebär ert ordval att ni vill väcka tvivel på det Ryssland säger. Varför? Det är ju ingen hemlighet att Ukraina med drönare och ATACMs angriper mål djupt inne i Ryssland. Och planet hade ryska passagerare och var på väg mot en rysk stad.

    Ta gärna del av den här artikeln (den i den här tråden)
    vidare
    I Reuters artikel står det:
    ””At that time, Grozny, Mozdok and Vladikavkaz were being attacked by Ukrainian unmanned aerial vehicles, and Russian air defence systems repelled these attacks.””
    Vilket citat ni alltså till skillnad från Reuters väljer att inte återge. Tendentiös journalistik kallas det.
    Att planet inte besköts med en luftvärnsmissil utan träffades av splitter och därigenom skadades styrker vad Ryssland säger, vilket ni också undanhåller. I stället citerar ni kritiklöst vad Zelenskyj säger.
    Mvh
    Rolf Nilsson

  6. Putin beklagar händelsen till sin motsvarighet i azerbaizan. Han ber inte om ursäkt. Det var splitter från en ukrainsk drönare som orsakade olyckan.
    Vad hade ukrainsk drönare där att göra, i ett ryskt luftrum som inte var spärrat.

    • Nu gäller det för MSM-lögnmedia att snabbt villa bort allmänheten? Att ukrainska drönare dagligen mördar civila i Ryssland får inte nämnas och givetvis inte heller att de bombar i Groznyj vilket ledde till denna flygolycka! Jag ser att regimens desinformatörer redan varit aktiva på tråden…

      • Jag har varit ute efter att få reda på hur många civila har dött på den väst ukrainska sidan och hur många civila har dött på den ryska sidan, medräknat ryssar i östra ukraina. Finns inga pålitliga källor. Endast då om man vet offren så ser man vem som är djävulen.
        Har mina aningar.
        Regimens nollor sprider sin propaganda, allways, dom vet inte bättre.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here