Mitt tal i domkyrkan i Lund på Hiroshimadagen

Hiroshimadagen 6 augusti uppmärksammades på olika håll i världen. Bland annat i Lunds domkyrka där jag talade 2022, inbjuden av trevliga MalmöLund-avdelningen av Svenska Freds- och skiljedomsföreningen.

_______________________________________________________________

Hiroshimadagen – bön för freden

Idag har vi tyvärr skäl att minnas en av de mest tragiska och inhumana händelserna i vår livstid och i mänsklighetens historia – atombomben över Hiroshima för 77 år sedan, som följdes av en ny bomb över Nagasaki två dagar sedan. Över 200 000 människor dog direkt av dessa bomber, och fler till följd av skador, bland annan cancer till följd av strålning. Och detta var två små bomber. Sju av USA:s åtta femstjärniga generaler ansåg att atombomben var militärt onödig och/eller moralisk förkastlig. 
Atombomberna i Hiroshima och Nagasaki i Andra världskriget var onödiga enligt de ledande USA-generalerna.

 Vi får aldrig glömma bomberna över Hiroshima och Nagasaki. Vi minns i denna stund att Jesus talade för fred och försoning mellan människor. Därför är vi också samlade här i en bön för fred.

Nu finns flera tusen kärnvapen, många med mycket större, ja 1000 gånger större sprängkraft. De allra flesta och de flesta insatsberedda finns hos de stora kärnvapenmakterna USA och Ryssland, men det finns ytterligare minst 7 kärnvapenmakter.

Kärnvapen dödar massivt, både omedelbart och över tid. Ett kärnvapenkrig skulle hota allt liv på jorden. Även ett begränsat kärnvapenkrig skulle leda till omfattande påverkan på klimat och miljö, tiotals eller hundratals miljoner döda, utbredd svält, stora flyk-tingskaror och en kollapsad sjukvård.

Sedan några år har stormakterna inlett en ny upprustningskapplöpning med kärnvapen samtidigt som den eskalerande klimatkrisen ökar risken för politisk oro och därmed risken för konflikter, krig och kärnvapenkrig. Krigsretorik ersätter diplomati och samförstånd. Kärnvapentröskeln sänks med tal om nya taktiska,  ”små” kärnvapnen som är lika förödande som Hiroshimabomben.

Enligt legendariska ”Doomsday Clock” stödd Nobelpristagare och andra ledande forskare från Bulletin of the Atomic Scientists är mänskligheten endast 100 sekunder från ett kärnvapenkrig, något som innebär en mycket hög risk. År 2017 bedömdes risken till 3 minuter, nu 1 drygt 1 ½ minuter.

Idag har USA en varningstid på ungefär 30 minuter medan Ryssland har bara 15 minuter på grund av sämre satellitsystem.  Den korta varningstiden ökar risken för att kärnvapenkrig utlöses av misstag. Det är väl belagt att kärnvapenkrig av misstag varit nära mer än en gång.

Ändrade regler inom militären ökar risken för kärnvapenkrig.

USA:s kärnvapenprogram Nuclear Posture Review (NPR) 2018 ökar risken genom att:
* bredda de omständigheter under vilka USA kan komma att sätta in kärnvapen först.
* en integration sker av kärnvapen med konventionella styrkor.

* Beslut om användning av kärnvapen flyttas längre ned i den militära beslutshierarkin.

Sannolikt sker en liknande utveckling i Ryssland och i andra kärnvapenstater

 Internationella kärnvapenavtal sägs upp eller tillämpas inte.

 Icke-spridningsavtalet, NPT, mellan de fem 1968 kända kärnvapenstaterna har undertecknats av 190 stater. Men har inte hindrat uppkomsten av nya kärnvapenstater och ej medfört den utlovade nedrustningen.

 USA sa 2001 ensidigt upp ABM-avtalet för långdistansmissiler (som ingicks 1972).

I oktober 2018 sa USA ensidigt upp INF-avtalet mellan USA och Sovjetunionen från 1987 om att avskaffa alla medeldistansmissiler. En resolution från Ryssland till stöd för INF-fördraget röstades sedan ned av FN:s generalförsamling..  

Dock förnyades START-avtalet i januari 2021 om att begränsa antalet stridsspetsar till 1 550 per stat.  Låter positivt, men antalet räcker till för att utplåna större delen av mänskligheten.

—————————————————————————————–

Nu över till Sverige.

Risken för kärnvapenkrig från Sverige ökar om Sverige blir medlem i Nato.

I sin kärnvapendoktrin uttrycker Nato nu att man inte längre verkar för en kärnvapenfri värld utan enbart för att skapa förhållanden för en sådan värld.

 Nato har omkring 150 kärnvapen utplacerade i Nederländerna, Tyskland, Belgien, Italien och Turkiet. USA har kraftigt ökat de militära satsningarna i Europa och installerat  missilprogram med kärnvapenkapacitet i länder nära Rysslands gräns. Och Ryssland har säkerligen kärnvapen i Kaliningrad och på baser nära Nato-länder.

Några Nato-länder har förbehåll då det gäller kärnvapen. Finland och Danmark förbjuder utplacering av kärnvapen på sina territorier i fredstid, medan Spanien gör det generellt baserad på sin nationella lagstiftning. Men Sverige har i sin ansökan inte några sådana förbehåll, vilket framgår av ett brev 5 juli från utrikesminister Ann Linde till Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg. Jag hörde detta också då jag 14/6 träffade Ann Linde som en av representanterna för fredsorganisationer.

Sammanfattningsvis har risken för kärnvapenkrig ökat kraftigt på grund av:

1. Utveckling av nya små och stora kärnvapen
2. Kärnvapen ses på sina håll som möjliga att användas som första insats
3. Uppsägning av viktiga kärnvapenavtal
4. Fler stridsberedda kärnvapen som kan avfyras direkt.
5. Kortare varningstider genom nya baser och snabbare missiler
6. Ökat misstroende mellan USA & allierade och Kina, Ryssland och allierade.

Vad bör göras?

Avtalet om förbud mot kärnvapen, TPNW (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons ) öppnades av FN:s Generalförsamling i september 2017 och trädde i kraft den 22 januari 2021, 90 dagar efter det att 50 stater ratificerat det. FN:s kärnvapenavtal strider inte mot ickespridningsavtalet och det tillhörande Stockholmsinitiativet.

Nu har 66 stater ratificerat avtalet. Inte Sverige, fast Sverige var med om att lansera konventionen i FN och har en stark tradition av motstånd mot kärnvapen och tillit till FN. Vi väntade oss allmänt att Sverige snabbt skulle ställa sig bakom avtalet. Men så skedde inte, sedan USA:s dåvarande försvarsminister Mattis meddelat att det nära militära samarbetet mellan USA och Sverige skulle äventyras om Sverige skrev på. USA har också signalerat att de 30 medlemsstaterna i Nato inte ska får ratificera FN-avtalet, och det har de facto ingen kärnvapenstat gjort.

Flera opinions- undersökningar har visat att en stor majoritet vill att Sverige ansluter sig till FN:s kärnvapenförbud. Detta är en utmärkt utgångspunkt för fredsarbete, (stora manifestationer och politiska påtryckningar.) Men en anslutning är närmast omöjlig om Sverige går med i Nato, särskilt som Sverige inte presenterat några förbehåll.

Därför är opinionsbildning och manifestationer mot svenskt medlemskap i Nato nödvändiga för oss som vill bygga opinion mot kärnvapen och för en fredligare värld!

Vi är nu i Lunds domkyrka och jag vill påminna om att Jesus var en fredens namn, en fredskämpe. (Då en av Jesus anhängare drog sitt svärd och högg av örat på en av översteprästens tjänare sade Jesus till honom ”Sätt tillbaka ditt svärd i skidan! Alla som tar till svärd ska dödas med svärd.” (Matt 26:51–52). Paulus skrev i brevet till efesierna då han satt fånge i Rom. Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna.

 Ja, bakom kärnvapenupprustning och krig finns ekonomiska intressen. Jesus drev ut månglarna ur templet och sade till och med att det är svårare för en rik att komma in i himmelriket än för en kamel att komma genom ett nålsöga. Vi måste fundera på att också ta ställning mot ekonomiska intressen som ökar risken för kärnvapenkrig.

Man kan som aktiv kristen förena sin tro på Jesus med aktivt fredsarbete. En som gör detta är förre ärkebiskopen KG Hammar, som jag haft förmånen att samverka med.

Ja, nästan alla människor, religiösa och mindre religiösa, önskar en fredlig värld. Låt oss förena våra krafter och arbeta hårt mot kärnvapenhoten – den största faran!

_____________________________________________________________________

Några andra artiklar om kärnvapen.

Atombomberna i Hiroshima och Nagasaki i Andra världskriget var onödiga enligt de ledande USA-generalerna
Nato säger att placering av kärnvapen i Sverige och Finland inte kan uteslutas
Innebär Nato-medlemskap risk för kärnvapen på svensk mark? Vad svarade utrikesminister
USA planerade att döda minst 600 miljoner människor i kärnvapenkrig
Krigsveteraner i USA ger Biden goda råd och varnar för kärnvapenkrig.
Pierre Schori: ”I dagens debatt underskattas grovt kärnvapenhotet”. Vad bör göras?
Lundins utredning av kärnvapenkonventionen – beställningsjobb av USA
Domedagsklockan: 100 sekunder kvar till kärnvapenkrig!