I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett eller två år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som verkar vara aktuell i högsta grad…. Vi kan här se det senast i artikeln i morse om MH17, som visar hur okritiskt påverkad av nyhetsbyråer DN-journalisten Anna-Lena Laurén är. Kreml fortsätter att neka inblandning i katastrofen MH17 – sprider nya teorier.
Ingress mars 2019: Fakta visar att koncentrationen av ägandet av industrier och banker har ökat. Allt färre äger allt mer. Bidrar till minskad konkurrens och ökad ojämlikhet. Detta förhållandet gäller också inom media – vilket har stor betydelse för vår världsbild. Koncentrationen verkar lika stor då det gäller nyhetsbyråer.
Ulf Karlström och jag diskuterar detta i boken och skriften ’USA som världspolis’ – som snart kommer i ny omarbetad, uppdaterad upplaga!
Vi konstaterar
’Koncentrationen av ägandet av massmedia har ökat. I USA 2011 ägde 6 bolag 90 % av mediamarknaden, jämfört med 50 bolag år 1983. De är General Electric (NBC, Universal), Newscorp (Fox & Wall Street Journal), Disney, Viacom (Paramount & MTV), Time Warner (CNN, Time, Warner Brothers) och CBS.’
Denna artikel baseras på en utförlig artikel av norrmannen Terje Maloy, som spenderar en hel del tid i Australien. Där finns också referenser. Off-Guardian. The Propaganda Multiplier
How Global News Agencies and Western Media Report on Geopolitics
Hur nyhetsbyråerna styr nyheterna och förstärker USAs världsbild
En av de viktigaste aspekterna på vårt mediesystem – och väsentligen okänt är att största delen av den internationella nyhetsdeklarationen i västerländska medier tillhandahålls av endast tre globala nyhetsbyråer baserade i New York, London och Paris. Innebär att västmedier ofta rapporterar om samma ämnen, även med samma formulering. Dessutom använder regeringar, militär- och underrättelsetjänster dessa globala nyhetsbyråer som multiplikatorer för att sprida sina meddelanden runt om i världen.
En studie av Syriens krigstäckning av nio ledande europeiska tidningar illustrerar tydligt dessa frågor: 78% av alla artiklar grundades helt eller delvis på agenturrapporter, och ingen på undersökande forskning. Dessutom var 82% av alla opinionsupplägg och intervjuer till förmån för USA: s och Nato-interventionen, medan propaganda tillskrivits uteslutande motsatt sida.
”En stor del av samhället är inte medvetet om att nyhetsbyråer alls finns … De spelar faktiskt en oerhört viktig roll på mediemarknaden. Men trots denna stora betydelse har man föga kännedom om dem. Det finns nu bara tre globala byråer kvar:American Associated Press (AP) med över 4000 anställda över hela världen. AP tillhör amerikanska medieföretag och har sitt huvudkontor i New York. AP-nyheterna används av cirka 12 000 internationella medier, och når mer än hälften av världens befolkning varje dag. Den kvasi-statliga franska Agence France-Presse (AFP) finns i Paris och har cirka 4000 anställda. AFP skickar över 3000 rapporter och bilder varje dag till media över hela världen. Den brittiska byrå Reuters i London är privatägd och sysselsätter drygt 3000 personer. Reuters förvärvades 2008 av den kanadensiska medieföretagaren Thomson – en av de 25 rikaste människorna i världen – och fusionerades i Thomson Reuters, med huvudkontor i New York.
De tre globala nyhetsbyråerna Reuters, AFP och AP och de tre nationella myndigheterna i de tyskspråkiga länderna Österrike (APA), Tyskland (DPA) och Schweiz (SDA) [/ bildtext] Det finns en enkel anledning till att de globala organen, trots deras betydelse, är praktiskt taget okända för allmänheten. För att citera en schweizisk medieprofessor:Radio och tv brukar inte namnge sina källor, och endast specialister kan dechiffrera referenser i tidningar. ”Blum 1995, s. 9”
Ett motiv för detta utrymme är att nyhetsorganen inte är särskilt angelägna om att låta läsarna veta att de inte själva har undersökt de flesta av sina bidrag. Ibland använder tidningar byråns material utan att ange det. En studie 2011 från Swiss Research Institute for the Public Sphere and Society vid universitetet i Zürich kom fram till följande slutsatser (FOEG 2011).
Byråns bidrag utnyttjas integrerat utan att det anges eller så är det delvis omskrivet för att få det att se ut som ett redaktionellt bidrag. Dessutom finns det en praxis med ”spicing up” -agentursrapporter med liten ansträngning. Till exempel rapporter från en nyhetsbyrå berikas med bilder och grafik och presenteras som omfattande artiklar. ”I slutändan skapar detta beroende av de globala byråerna en slående likhet i internationell rapportering: från Wien till Washington rapporterar våra medier ofta samma ämnen med ofta samma fraser – ett fenomen som annars annars skulle associeras med ”kontrollerade media i auktoritära stater.”
Utrikeskorresponderts roll reduceras. Medan de globala byråerna har flera tusen anställda över hela världen har även stora tidingar vanligen inte fler än något-några tiotal utriksekorrespondenter. Dessutom reser korrespondenterna sällan ut i krigszoner.I Syrien-kriget, till exempel, rapporterade många journalister från städer som Istanbul, Beirut, Kairo eller till och med från Cypern. Dessutom saknar många journalister språkkunskaper för att förstå lokalbefolkningen och media.
Hur vet korrespondenterna under sådana omständigheter vilka de viktiga ”nyheterna” är i deras region i världen? Det viktigaste svaret är än en gång. Via från globala organ. Med andra ord kan den typiska utrikeskorrespondenten i allmänhet inte göra självständig efterforskning utan det handlar snarare om att förstärk de ämnen som redan är föreskrivna av nyhetsbyråerna – den ökända ”mainstream-effekten”. För kostnadsskäl måste många media numera dela på sina få utländska korrespondenter, och inom enskilda mediegrupper används utländska rapporter ofta av flera publikationer – vilket inte bidrar till mångfald i rapporteringen.
Ett citat ur originaltexten ovan med rubriken, ” Sammanfattning, The “First Law of Journalism”.
Former AP journalist Herbert Altschull called it the First Law of Journalism: “In all press systems, the news media are instruments of those who exercise political and economic power. Newspapers, periodicals, radio and television stations do not act independently, although they have the possibility of independent exercise of power.” (Altschull 1984/1995, p. 298)
In that sense, it is logical that our traditional media – which are predominantly financed by advertising or the state – represent the geopolitical interests of the transatlantic alliance, given that both the advertising corporations as well as the states themselves are dependent on the US dominated transatlantic economic and security architecture.
In addition, the key people of our leading media are – in the spirit of Chomsky’s “socialization system” – often themselves part of transatlantic elite networks. Some of the most important institutions in this regard include the US Council on Foreign Relations (CFR), the Bilderberg Group, and the Trilateral Commission, all of which feature many prominent journalists (see in-depth study of these networks).
Thus, most well-known publications may indeed be seen as a kind of “establishment media”. This is because, in the past, the freedom of the press was rather theoretical, given significant entry barriers such as broadcasting licenses, frequency slots, requirements for financing and technical infrastructure, limited sales channels, dependence on advertising, and other restrictions.
It was only due to the Internet that Altschull’s First Law has been broken to some extent. Thus, in recent years a high-quality, reader-funded journalism has emerged, often outperforming traditional media in terms of critical reporting. Some of these “alternative” publications already reach a very large audience, showing that the “mass” does not have to be a problem for the quality of a media outlet.
Nevertheless, up to now the traditional media has been able to attract a solid majority of online visitors, too. This, in turn, is closely linked to the hidden role of news agencies, whose up-to-the-minute reports form the backbone of most online news sites.
Will “political and economic power”, according to Altschull’s Law, retain control over the news, or will “uncontrolled” news change the political and economic power structure? The coming years will show.
Intressant. Den där texten inkl. citat borde översättas till svenska eller göras om att analysera svenska lelleprintrars funktion.
Varför berättar du inte att det här är gamla nyheter, Anders?
Operation Mockingbird.
https://www.youtube.com/watch?v=KCPn7lN5gIE
I detta sammanhang bör även PR- och reklambyråerna nämnas. Bakom varje större konflikt de senaste decennierna finner vi i regel en större PR-byrå. Dess uppgift är att skapa ramberättelsen kring vilken nyhetsinslagen sedan kommer att cirkulera. I centrum för ramberättelsen finner vi den onde diktatorn som förtrycker både sitt eget folk och hotar sina grannar och han måste därför fortast möjligt avlägsnas med välvilliga västmakters hjälp. Det är den gamla historien om de vita och svarta hattarna som ges en modern och exotisk touch allt efter omständigheterna. PR-byråerna grepp är häpnadsväckande, det hjälper inte hur många rapporter och reportage som skrivs av oberoende iakttagare: De stora medierna liksom makthavarna fortsätter envetet att kabla ut de ihåliga fraserna.
Hollywoods roll bör inte heller underskattas. Även om alla i princip vet att de sysslar med fiktion skapar de en mottaglighet för samma världssyn. De förstärker genom oavbruten upprepning beredvilligheten att acceptera de falska historierna och på ett subtilare plan den västliga livsstilen.
Ett tydligt exempel är spridningen av lögnen att Maduro´s anhängare satt en lastbil med förnödenheter från USA i brand.
NYT’s Exposé on the Lies About Burning Humanitarian Trucks in Venezuela Shows How US Govt and Media Spread Fake News
Every major U.S. war of the last several decades has begun the same way: the U.S. Government fabricates an inflammatory, emotionally provocative lie which large U.S. media outlets uncritically treat as truth while refusing at air questioning or dissent, thus inflaming primal anger against the country the U.S. wants to attack. That’s how we got the Vietnam War (North Vietnam attacks U.S. ships in the Gulf of Tonkin); the Gulf War (Saddam ripped babies from incubators); and, of course, the war in Iraq (Saddam had WMDs and formed an alliance with Al Qaeda).
This was exactly the tactic used on February 23, when the narrative shifted radically in favor of those U.S. officials who want regime change operations in Venezuela. That’s because images were broadcast all over the world of trucks carrying humanitarian aid burning in Colombia on the Venezuela border. U.S. officials who have been agitating for a regime change war in Venezuela – Marco Rubio, John Bolton, Mike Pompeo, the head of USAid Mark Green – used Twitter to spread classic Fake News: they vehemently stated that the trucks were set on fire, on purpose, by President Nicolas Maduro’s forces.
As it always does – as it always has done from its inception when Wolf Blitzer embedded with U.S. troops – CNN led the way in not just spreading these government lies but independently purporting to vouch for their truth. On February 24, CNN told the world what we all now know is an absolute lie: that “a CNN team saw incendiary devices from police on the Venezuelan side of the border ignite the trucks,” though it generously added that “the network’s journalists are unsure if the trucks were burned on purpose.”
But on Saturday night, the New York Times published a detailed video and accompanying article proving that this entire story was a lie. The humanitarian trucks were not set on fire by Maduro’s forces. They were set on fire by anti-Maduro protesters who threw a molotov cocktail that hit one of the trucks. And the NYT’s video traces how the lie spread: from U.S. officials who baselessly announced that Maduro burned them to media outlets that mindlessly repeated the lie.
https://www.blacklistednews.com/article/71515/nyts-expos%C3%A9-on-the-lies-about-burning-humanitarian-trucks-in-venezuela-shows-how-us-govt-and-media.html
Och vilka är det som egentligen äger dessa monopolmedier? … we know who
Hå hå hå! Akta dig så du inte får ett kontrollord klistrat på dig som Paul Craig Roberts fick! En hedersmedalj.
Paul Craig Roberts – How Information Is Controlled by Washington, Israel, and Trolls, Leading to Our Destruction
(Källa: http://www.paulcraigroberts.org/2017/05/06/information-controlled-washington-israel-trolls-leading-destruction/ Översättning på svenska finns som heter: ”Hur informationen kontrolleras av Washington, Israel och troll, vilket leder till vår förödelse”)
”Thou shalt not speak its name”
Facebook censurerar ZeroHedge.
https://www.zerohedge.com/news/2019-03-11/facebook-bans-zero-hedge
Vad vi ser är en alltmer intensiv styrning av informationsflödet. Det är inte bara censur, alltså vad som plockas bort, det är än mer förfalskad lögn-information som läggs till. Exempel. De ”läckta” dokumenten om koncentrationsläger i Xinjiang – när folk besökte visade det sig vara skolor, men det mörkas, falska betalda vittnen, terrorister och kriminella som ”flyr”, dörren som skulle a svetsats igen i Kina för att isolera de boende. Jag hittade originalet. Det är dörren till en industrifastighet som skall rivas som man svetsar ett rör över så ingen skall vara därinne där rivningen påbörjas. Ljudet var dubbat i efterhand, mannen hade munskydd så man inte ser det. Filmen som påstås visa ett våldsamt omhändertagande av en förment smittad person av personer i vita hazard skyddskläder. Det är inga skyddskläder utan de vita skydds overaller man köper i målarbutiker som kostar 15 kronor. Lögn, förbannad lögn – och journalister. SR bara sprutar ut förfalskad propaganda.