I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som är lika aktuell vill jag påstå.
Läsaren Vivianne Månsson skriver i en insänd kommentar idag: ”RT intervjuar Richard Black, som arbetat som chef för avdelningen gällande krigsbrott på Pentagon, om varför Trump nu börjar likna mer Hillary Clinton i sin utrikespolitik. R.B. lägger det stora ansvaret på Russiagate i USA, Trump måste bevisa att han inte är allienrad med Ryssland, som han blev anklagad för. Richard Black är väldigt bekymrad över den krigskabinett som Trump börjar omge sig med, där han anser Bolton vara den värsta. Han säger att tidigare har man talat om Bush och Obama doktrinen som betyder regimförändring och nu kan man tala om Bush, Obama och Trump doktrinen.
Min dotter skrev på ett diskussionsforum att det var märkligt med att man använde Elliot Higgins som en expert när det gällde Skripal i SVT, då hon inte kunde hitta någon annan utbildning än en avbruten journalist utbildning på honom. Genast blev hon beskylld för att vara ett ryskt troll från S:t Petersburg.
Nu är tydligen Bellingcat expanderat till ett gigantiskt bolag där flera underrättelsetjänster är inblandade och finansierar.
Att peka ut Ryssland som den stora onda staten i världen, är livsfarligt och superdumt. Det har inneburit att många betraktar Saudiarabien som ett betydligt fredligare och trevligare land att leva i än Ryssland. Man får en helt skev världsbild. Dessutom ökar konfliktnivån, då man anser att Ryssland står för ondska måste den angripas, och inga medborgarprotester kommer att höras vid en sådan attack.
Ingen vågar klaga på kriget i Syrien för då är man ett verktyg för Ryssland, som Tulsi Gabbard bittert fått erfara. Ingen har väl klagat lika mycket Richard Black på kriget i Syrien, men eftersom han är en krigsveteran och krigshjälte och sann patriot så blir han inte angripen på öppet forum som Tulsi Gabbard blivit.
Nedan intervjun i RT”
Läsaren Hypolydikern skriver ”USA är inte i position att avsluta Syriens inbördeskrig, det drivs av olika sorters islamister från både sunni och shia, och av araber, kurder, perser och turkar. Väst är knappt inblandat, medan däremot Ryssland passar på slå två flugor i en smäll. Egen bas med långdistansluftvärn i östra medelhavet, och syna Natos turkiska kort. USA har goda skäl att inte vilja vara inblandat, här finns bara olika sorters kostnadskrävande förlustscenarios, och inga vinster i sikte.
En stor vinst för världen med Trumps valförlust är att USA återtar sin plats som top dog. Världens arbetare får betala genom att finansiera green deals och höjda energipriser”.
Med bl.a. detta som utgångspunkt publicerar jag nu en Youtube-intervju med Virgina-senatorn Richard Black, som uppmärksammats tidigare på bloggen: Senator Black om Djupa staten och korruptionen i USA
Så som media berättar om antalet sjukhus som bombas sönder och samman i Syrien får man intycket att hela landet består av endast sjukhus.
För den/de som vill verkligen veta vad och vem/vilka som driver USAs politik i MÖ
”Israel manages the current White House through multi-billionaire donor Sheldon Adelson and the Israelis, though confident of their ability to direct Joe Biden just as they controlled Barack Obama, are also warning the incoming president that if he seeks to restore the nuclear inspection agreement Israel will have to “take steps” and there will be war with Iran.
In an admittedly more alarming report suggesting that Israel will be able to take control of whoever is in charge in Washington, “Shimrit Meir, an Israeli analyst and commentator, told JI [Jewish Insider] that Prime Minister Benjamin Netanyahu would likely ‘save the option’ of having the Republicans in control ‘for a desperate time — a looming agreement with Iran that doesn’t address [Israeli] concerns, for example.’ A Republican Senate will have an ability to ‘apply unique pressure on a Biden administration’s foreign policy,’ suggested Richard Goldberg, senior advisor at the [neocon] Foundation for Defense of Democracies.”
https://www.strategic-culture.org/news/2020/11/19/war-mode-will-vindictive-trump-start-war-iran-or-bring-troops-home/
Aaron Mate bad att få tala på ett Arria-formula möte i FN:s säkerhetsråd och fick kommentera den s.k. kemgasattacken på deras möte den 16 april 2021, finns på länken nedan.
Han tar upp OPCW:s lögner om kem gasattacken och ifrågasätter USA och Storbritannien. Aaron frågar de amerikanska och brittiska ambassadörerna om de kommer att stödja ett nytt förslag från framstående personer inkl. fem tidigare OPCW-tjänstemän- och låta OPCW.s egen vetenskapliga rådgivande kommitté bedöma påståendena från de avvikande inspektörerna.
De amerikanska och brittiska ambassadörerna lämnade mötet-det är oklart när- och svarade därför inte.
Aaron Mate är nu utsatt för en enorm förföljelse på nätet bl.a. av Bellingcat.
På våra nyheter säger man att främmande makter sprider propaganda genom desinformation.
Man kan säga som Putin: Den som sa det han var det.
https://www.youtube.com/watch?v=Ge4W9e6YeXQ
Aaron Maté, berättar på sin twitter att OPCW-chefen Fernando Arias deklarerar osant när han påstår att en FN-kommission gick med på den komprometterade Douma rapporten från OPCW. Men nu bekräftar FN att Douma ”inte räknas med” bland dess lista över bekräftade kemiska vapen attacker i Syrien. https://
FN-kommissionen protesterar mot OPCW:s rapport om Syrien
16 november 2021 Harald Neuber
FN:s kommission för Syrien anser inte att den påstådda kemiska vapenattacken i april 2018 är bevisad. Kritik mot OPCW:s generalsekreterare
En kontroversiell rapport från Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) om en påstådd kemisk vapenattack av den syriska armén i början av april 2018 ifrågasätts av FN.
Enligt forskning från Telepolis utvärderade inte den Genèvebaserade FN:s undersökningskommission om situationen i Syrien händelsen den 7 april 2018 som en bevisad kemisk vapenattack av den syriska armén. Utskottet motsäger alltså indirekt OPCW-rapporten, som enligt tidigare anställda i organisationen har manipulerats.
https://www.heise.de/tp/features/UN-Kommission-widerspricht-OPCW-Bericht-zu-Syrien-6268137.html