Hur se på mötet mellan Kim och Putin?

1

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som verkar vara aktuell i högsta grad… Kim Jong-Un är enligt olika uppgifter sjuk, möjligen svårt sjuk.

Blev detta möte som beskrivs nedan Kim Jong-Uns sista möte med Putin?


Hur se på mötet mellan Kim och Putin?

Statsledarna Kim Jong-Un och Vladimir Putin har som bekant nyligen träffats. Olika värderingar finns som mötet, men ingen verkar se det så misslyckat som mötet mellan Donald Trump och Kim Jong-Un. Det misslyckade mötet i Hanoi mellan Nordkorea och USA överraskar inte.

Dock kan mötets betydelse bättre värderas längre fram, då man kan söka analysera dess betydelse för vad som hänt efter mötet.

Om mötet mellan Kim Jong-Un och Vladimir Putin skrev DN:s Michael Winiarski. ”Meningsutbytet i ryska Vladivostok på tu man hand mellan de två ledarna – det var första gången de träffades – beskrevs efteråt av Putin som ”grundligt”, och av Kim som ”konstruktivt”. Det brukar vara diplomatspråk för ett möte där man lägger fram sin sidas åsikter, men inte kommer överens om särskilt mycket.” DN: Michael Winiarski: Putin och Kim verkar inte överens om särskilt mycket.

Tom Luongo ger en mer positiv (min åsikt) värdering av mötet i Zerohedge. Nedan ett utdrag ur artikeln. Zerohedge.


 

Luongo menar att Kim Jong-Un for till Vladivostok för att bygga ett förhållande med Putin och sätta USA på plats. Putin sa efter toppmötet ”Vi ska diskutera situationen med USA. Ryssland är alltid öppet för detta – det finns inga konspirationer. Kim Jong-un bad oss personligen att informera Washington om hans ståndpunkt och de frågor han ville lyfta. ”

Kim har med detta höjt Ryssland och Putin till en nivå som medlare mellan Nordkorea och USA. USA:s position har därmed försvagats. Kim är inte längre villig att prata med USA direkt och detta måste gå via Putin och hans professionella diplomater.

Vad är USA:s svar på detta? USA:s Rysslandsambassadör John Huntsman sade med syftning på två USA:s två hangarfartyg i Medelhavet: ”När man har 200 000 ton diplomati som kryssar i Medelhavet, så är detta diplomati – inget mer behöver sägas.”

Den här typen av uttalanden är kontraproduktiva, och Huntsman vet det. Det är faktiskt just det slags tänkande som utesluter en överenskommelse med Nordkorea. Och det är precis vad John Bolton vill. Trump är inte tillräckligt stark för att se vad det handlar om? Putin har gjort klart att sabelskrammel inte är diplomati.

USA kommer inte att attackera Nordkorea. Det skulle i så fall redan ha skett. USA vet att koreanerna driver en återföreningsprocess och uppmanade Sydkorea att agera med större självständighet. Och Putin håller dörren öppen för framtida diplomati. Trump måste nu efter RussiaGate ta tillbaka kontrollen över sin utrikespolitik och ta ledningen, avsluta Koreakriget och vara en fredsmäklare eller vika ned sig.

Kom ihåg USA:s prioriteringar. Nordkorea handlar om Iran, som i sin tur handlar om Israel. Eftersom fokus i Trumps utrikespolitik är inriktad på att säkra Israels framtid är ingen i förvaltningen villig att låta honom avsluta dödläget utan att testa var gränsen går för alla inblandade.

Proxy-krigen för att destabilisera Centralasien har misslyckats. Visst finns det fortfarande mycket skada som 200 000 ton kan göra men till vilken kostnad? Och för vem? Ryssland? Nej. Tiden för krig är över. Kim gick precis till ryssarna för att visa världen sin vilja att vara tillmötesgående och hitta nya lösningar på landets situation.

Och Nordkoreas stora granne Kina vill verka konstruktivt i världen genom och Belt & Road. Kim visar inte bara USA utan världen att han är statsmannen och att USA utesluter en lösning, vilket kommer att försvaga stödet för fortsatta sanktioner.*

Föregående artikelJan Myrdals refuserade svar till DN (EN SKILJEFRÅGA)
Nästa artikelSvälten kan öka dramatiskt i världen!? Snart 1000 miljoner hungriga enligt FN.
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

1 KOMMENTAR

  1. http://www.unz.com/mwhitney/tit-for-tat-why-did-mueller-let-trump-off-the-hook/

    Läs Mike Whitneys humoristiska men träffsäkra analys om hur Trump nu fullbordat 180-grader på samtliga sina utrikespolitiska vallöften. Han är nu helt i händerna på interventionisterna och det finns få tecken på att han ändrar sig. Whitney anser att Mueller släppte greppet just för att man fått Trump dit han skulle.

    Vad betäffar Nordkorea släpptes Pompeo och Bolton in på arenan och det blev stopp direkt. De ställde krav som de visste att skulle ses som oacceptabla.

    Ryssland vill sätta fart på processen men har skäl att begrunda om man redan från början borde ha avvisat sanktionsförfarandet. När Ryssland givit sitt godkännande till detta har man gjort det svårare för sig själv att frigöra sig. Påminner om Libyenkrisen där man inte gjorde bruk av sitt veto. Vid det här laget borde det vara klart att sanktionerna inte tjänar något annat syfte än att utsätta folket för umbäranden i det oändliga. När de väl införts blir de permanenta, det är USA:s mål.

    Stämningen på mötet bör ha varit god och förmodligen ännu bättre än vad som kommit ut. De bägge länderna har planer på omfattande utbyggnad av infrastruktur som även skulle beröra Sydkorea. Putin uttryckte försiktig optimism men sade att sydsidan lider av viss brist på självständighet. USA:s mål är i vilket fall att hindra en återförening och den ängsliga sydkoreanska eliten verkar handfallen. Det måste komma starkare krav från folket som tvingar dem framåt.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here