Denna artikel av Ben Norton anlände översatt av Anita Svedin.
De amerikanska Big Tech-företagen är som de feodala godsägarna i det medeltida Europa. Dessa Silicon Valley-monopol äger den digitala mark som den globala ekonomin bygger på och tar ut högre och högre hyror för att använda sin privatiserade infrastruktur.
Amerikanska Big Tech-företag har i princip koloniserat världen. I nästan alla länder på jorden ägs och kontrolleras den digitala infrastruktur som den moderna ekonomin bygger på av en liten handfull monopol, som nästan uteslutande är baserade i Silicon Valley.
Detta system liknar mer och mer neofeodalism. Precis som feodalherrarna i det medeltida Europa ägde all mark och gjorde nästan alla andra till livegna, som bröt deras ryggar genom att producera mat åt sina herrar, agerar 2000-talets amerikanska Big Tech-monopol som feodalherrar som kontrollerar all digital mark som den digitala ekonomin bygger på.
Alla andra företag – inte bara små företag, utan även relativt stora – måste betala hyra till dessa feodalherrar.
Amazon tar mer än 50 % av säljarnas intäkter på sin plattform, enligt en studie från e-handelsintelligensföretaget Marketplace Pulse.
Amazons andel av leverantörsintäkterna ökade stadigt från cirka 35 % 2016 till drygt hälften 2022.
Alla andra företag – inte bara små företag, utan även relativt stora – måste betala hyra till dessa feodalherrar.
Amazon tar mer än 50 % av säljarnas intäkter på sin plattform, enligt en studie från e-handelsintelligensföretaget Marketplace Pulse.
Amazons minskning av leverantörsintäkterna ökade stadigt från cirka 35 % 2016 till drygt hälften 2022.
Faktum är att Amazon i princip sätter priserna på marknaderna genom att använda sin ökända ”köpbox”. Plattformen tar bort knappen om en användare säljer en produkt till ett pris som är högre än de som erbjuds på konkurrerande webbplatser. Resultatet: 82-90% av försäljningen på Amazon slutar med att använda köpboxen.
Neoklassiska ekonomer fördömde i det oändliga ineffektiviteten i Sovjetunionens centralplanering, men har tydligen inte mycket att säga om den de facto prissättning som görs av neo-feodala företagsmonopol som Amazon.
En monopolist på 1900-talet skulle ha älskat att kontrollera ett lands tillgång på, låt oss säga, kylskåp. Men 2000-talets Big Tech-monopolister går ett steg längre och kontrollerar all digital infrastruktur som behövs för att köpa dessa kylskåp – från internet till programvaran, apparna, betalningssystemen och till och med leveranstjänsten.
Dessutom sträcker sig deras monopolistiska kontroll långt bortom bara ett land till nästan hela världen.
Dessa korporativa neo-feodalherrar kan skapa och förstöra hela marknader. Om en konkurrent lyckas skapa en produkt kan amerikanska Big Tech-monopol få den att försvinna.
Föreställ dig att du är en entreprenör. Du utvecklade en produkt, skapade en webbplats och erbjöd dig att sälja den online. Men sedan sökte du efter det på Google, och det dök inte upp. Istället marknadsförde Google en annan, liknande produkt i sökresultaten.
Detta är inte hypotetiskt: detta händer redan.
Amazon gör exakt samma sak: De marknadsför Amazon Prime-produkter högst upp i sökresultaten. Och när en produkt säljer bra kopierar Amazon den ibland, gör sin egen version och hotar att sätta den ursprungliga leverantören i konkurs.
Som Reuters rapporterade 2021, ”En guldgruva av interna Amazon-dokument avslöjar hur e-handelsjätten drev en systematisk kampanj för att skapa knockoff-varor och manipulera sökresultat för att öka sina egna produktlinjer”. Detta hände i Indien, men leverantörer i andra länder har anklagat Amazon för att göra detsamma.
Leksaksförsäljaren Molson Hart producerade en fascinerande dokumentär som illustrerar Amazons dystopiska monopolmakt.
Amazon är mäktigare än någon rövarbaron från 1800-talet kunde ha föreställt sig. Den tar ut orimliga avgifter från leverantörer som säljer varor på sin plattform (varor som Amazon inte hade något att göra med att skapa).
Även om Apples hyresavgifter på 30 % är illa nog, tar Amazon detta till en ny nivå och tar ut mer än 50 % av intäkterna från säljarna som använder sin plattform.
De neofeodala företagshyresvärdarna på Apple tar en 30-procentig andel av alla nya Patreon-medlemskap som registreras med iOS-appen.
Apple tillhandahåller inga tjänster, annat än att låta människor ladda ner en app som den själv inte hanterar. Allt Apple gör är att vara värd för appen, inget mer. Det är en digital hyresvärd. Men eftersom Apple har monopol kan de ta 30 % av intäkterna som kreatörer på Patreon får för allt vårt hårda arbete.
Patreon själv tar redan ut avgifter på 8 % till 12 % av användarnas intäkter. Det är mycket, men företaget kan åtminstone motivera det eftersom det driver webbplatsen och är värd för skaparnas arbete. Apple gör ingenting; det låter helt enkelt människor ladda ner appen som hanteras av Patreon, samtidigt som de kräver en häpnadsväckande 30% nedskärning.
Vi på Geopolitical Economy Report har onekligen ett egenintresse i denna debatt: Som en oberoende mediekanal, för att upprätthålla vårt arbete, förlitar vi oss uteslutande på donationer från våra läsare, tittare och lyssnare. Vi är mycket tacksamma mot dem för deras generositet.
Den här typen av avgifter från Big Tech-monopol har en stor ekonomisk inverkan på oberoende journalister och kreatörer som oss och våra vänner och kollegor.
Men Apples Patreon-avgifter är bara ett exempel på ett betydande problem som plågar inte bara USA, utan större delen av den globala ekonomin.
Det är den perfekta symbolen för ekonomins framtid: nyfeodal utvinning av räntor genom företagsmonopol.
Så här fungerar systemet.
Det hela började med att Big Tech-företag först erbjöd förment ”gratis” tjänster (som betalades genom att sälja användarnas information). Dessa ”fria” plattformar blev snart monopol och var så djupt inbäddade i ekonomin att de blev digitala verktyg, om än privatiserade sådana.
En ekonomi på 1900-talet behövde verktyg som ett elnät, vattenverk, avloppssystem, motorvägar, etc. Dessa naturliga monopol bör vara offentligt ägda, tillhandahållna av staten som kollektiva nyttigheter, för att förhindra vinstjakt från företagsägare. (Naturligtvis har nyliberaler länge försökt privatisera även dessa allmännyttiga företag, och har haft framgång i vissa länder – med oundvikligen katastrofala resultat, som skyhöga räkningar och avloppsvatten som dumpas i Storbritanniens privatiserade vattensystem.)
En ekonomi på 2000-talet behöver alla dessa grundläggande verktyg plus ny digital infrastruktur. Men så här är det: all nödvändig digital infrastruktur som våra ekonomier bygger på är privatiserad! Du har internetleverantörer, Microsoft Windows, iOS, Apple Store, Play Store, Google, Amazon, YouTube, Facebook, Instagram, WhatsApp, Apple Pay, Google Pay, etc.
Sedan finns det den molninfrastruktur som appar och webbplatser använder, som domineras av ett fåtal mestadels amerikanska företag. Amazon Web Services (AWS) hade 31 % av den globala marknadsandelen under första kvartalet 2024, följt av 25 % för Microsoft Azure och 11 % för Google Cloud.
Tillsammans kontrollerar dessa tre stora amerikanska Silicon Valley-företag 67 % av världens marknad för molntjänster. Detta är ett slags monopolistiskt strypgrepp på själva internet.
Lycka till med att driva en modern ekonomi, i vilket land som helst, utan dessa privatiserade internetleverantörer, operativsystem, appbutiker, appar för sociala medier, meddelandeappar, etc.
Denna digitala infrastruktur är nu nästan lika viktig som de allmännyttiga företagen som el- och vattennätet.
Om du vill driva ett litet företag kommer du nästan säkert att gå i konkurs mycket snabbt om du inte använder Amazon för att sälja din produkt; Apples App Store eller Google Play Store för att ladda ner din app; Facebook, Instagram och YouTube för att marknadsföra din vara eller tjänst; eller WhatsApp för att göra en beställning (särskilt i många länder i det globala syd, där WhatsApp är vanligare än i USA). Inget av detta för att ens nämna privata internetleverantörer för en internetanslutning, eller privata telekommunikationsföretag som tar ut höga dataavgifter.
Om ditt företag gör en app som inte finns i Apple App Store eller Google Play Store kan du lika gärna inte finnas. Lycka till med att få den stora majoriteten av din kundbas att ladda ner den.
Det enda stora landet vars ekonomi inte är helt koloniserad av USA:s Big Tech är Kina, där kommunistpartiets ledare var kloka nog att inse att de var tvungna att utveckla sin egen elektroniska infrastruktur, för att ha digital suveränitet, så att de inte är helt beroende av USA:s monopol. (Detta är en av anledningarna till Washingtons nya kalla krig mot Peking.)
Nu när USA:s Big Tech-monopol är djupt inbäddade i den globala ekonomins struktur, utan några verkliga konkurrenter, höjer de hyrorna. Det händer överallt. Apples avgift på 30 % på köp som görs i appar som laddas ner i App Store är bara bara ett skrap på ytan.
Dessa Big Tech-monopolister är i själva verket digitala hyresvärdar. De äger marken som resten av den digitala ekonomin är byggd på. De är 2000-talets version av feodalherrarna i det medeltida Europa, som ägde den mark som livegna slet på.
Nu tar dessa neo-feodala företagshyresvärdar ut mer och mer avgifter för att använda sin ”gratis” infrastruktur.
Denna digitala infrastruktur bör nationaliseras och behandlas som en kollektiv nyttighet, precis som andra grundläggande nyttigheter (som också bör nationaliseras om de har privatiserats, vilket i allt högre grad var fallet under den nyliberala eran).
Detta är global monopolkapitalism.
Monopolkapitalet är naturligtvis långt ifrån nytt. Kapitalismen har befunnit sig i ett dekadent monopolstadium i årtionden.
Redan på 1960-talet skrev Paul Sweezy och Paul Baran om USA:s monopolkapitalism. Rudolf Hilferding kunde se monopolens snabba tillväxt i början av 1900-talet, vilket han beskrev i sitt opus Finanskapitalet från 1910, vilket i sin tur inspirerade Lenins analys av imperialismen.
Red: Läs gärna Vad är imperialism?
Men under 2000-talet har det amerikanska monopolkapitalet blivit globalt och koloniserat större delen av världen.
Faktum är att detta har blivit den bästa modellen för de flesta nya teknikföretag som kommer från Silicon Valley. Uber är ett skolboksexempel. När Uber först dök upp på scenen försökte man knäcka taxifacken i större städer genom att ta ut mycket låga priser. Resorna var så billiga att Uber förlorade pengar i flera år. Men tack vare billiga lån som tillhandahölls under ZIRP-eran (nollräntepolitik) kunde den fortsätta att rulla över sin skuld, med förlust och underskrida sina konkurrenter i en mördande kamp om marknadsdominans.
När Uber framgångsrikt förstörde den (starkt fackligt organiserade) taxiindustrin i större städer och etablerade ett monopol, höjde Uber sina priser. Den hade egentligen ingen större konkurrens. (År 2023 dominerade Uber 74 % av den amerikanska marknaden, jämfört med bara 26 % för Lyft.)
Red: ”Lyft, Inc. är ett amerikanskt IT– och transportföretag som verkar inom samåkningstaxi; uthyrning av cyklar och elsparkcyklar samt hemleverans av mat och läkemedel. De är USA:s näst största företag inom samåkningstaxi och i början av 2018 hade Lyft en marknadsandel på 27–35% av den amerikanska marknaden, det är bara konkurrenten Uber som hade större.” Lyft
Uber spred också denna monopolmodell över hela världen och utkämpade den brända jordens krig mot taxifackföreningar i dussintals länder.
Ekonomen Yanis Varoufakis har kallat detta system för ”teknofeodalism” i sin bok från 2024 med denna titel. Även om jag ibland inte håller med Varoufakis, särskilt när det gäller hans kritik av Kina, delar jag till stor del hans analys av teknofeodalismen.
Varoufakis har också helt rätt i att en av de faktorer som driver Washingtons nya kalla krig mot Peking är de amerikanska Big Tech-monopolens önskan att förstöra sina enda konkurrenter, som råkar vara kinesiska. Som Varoufakis observerade:
Med molnkapital som dominerar det markbundna kapitalet krävs det mer för att upprätthålla USA:s hegemoni än att hindra utländska kapitalister från att köpa upp amerikanska kapitalistiska konglomerat som Boeing och General Electric. I en värld där molnkapitalet är gränslöst, globalt, kapabelt att suga åt sig molnhyror från var som helst, kräver upprätthållandet av USA:s hegemoni en direkt konfrontation med den enda molnalistiska klass som har framstått som ett hot mot deras egen: Kinas.
Denna observation av Varoufakis slår huvudet på spiken. Jag anser att han har fel i sitt påstående att Kina, precis som USA, håller på att bli teknofeodalt.
Det finns en grundläggande skillnad mellan de två: I USA kontrollerar kapitalet staten; I Kina är det staten som kontrollerar kapitalet.
I Kinas unika system, som man refererar till som en socialistisk marknadsekonomi och ”socialism med kinesiska särdrag”, kommer ungefär en tredjedel av BNP från massiva statsägda företag, som är koncentrerade till de mest strategiska sektorerna i ekonomin, såsom bank, bygg, infrastruktur, transport och telekommunikation.
Även om det är sant att många teknikföretag i Kina är privata på pappret, är verkligheten mycket mer komplicerad. Den kinesiska regeringen har en kraftfull ”gyllene aktie” (officiellt känd som en ”särskild ledningsandel”) i stora företag, som Alibaba och Tencent, som ger den vetorätt över viktiga beslut.
Även om dessa stora teknikföretag kanske inte är helt statsägda, ser Kinas socialistiska regering till att de agerar i landets och folkets intresse, inte bara rika aktieägare.
Det amerikanska systemet är raka motsatsen. Stora företag kontrollerar regeringen och skapar politik på uppdrag av rika aktieägare.
Problemet är inte bara att amerikanska företagsmonopol kontrollerar marknaderna. De skapar dessa marknader själva genom sin kontroll över den digitala infrastrukturen.
Som Varoufakis har observerat i sin diskussion om ”molnkapital” dominerar Amazon inte bara marknaden; Det skapar marknader – och hindrar potentiella konkurrenter från att skapa alternativa marknader.
En del socialister tycker inte om termerna ”nyfeodalism” eller ”teknofeodalism”, eftersom de är rädda att det kommer att avleda uppmärksamheten från kapitalismens allvarliga problem.
Men denna idé är inte som den så kallade ”svågerkapitalismen” eller ”korporativa kapitalismen”, som faktiskt är förskönande omskrivningar för vanlig gammal kapitalism, så som den faktiskt existerar i den verkliga världen.
Nyfeodalismen ser mer och mer ut som ett distinkt produktionssätt. Ja, kapitalismen under monopolets era har inte haft någon meningsfull konkurrens, men de marknader där dessa företag verkade var fortfarande till stor del begränsade av allmännyttiga företag. Wal-Mart kunde sätta lokala mamma- och popbutiker i konkurs, men det kunde inte effektivt hindra människor från att resa till andra områden för att köpa skydd från konkurrenter; Amazon och Google kan i princip det.
Under 2000-talet har själva samhällets infrastruktur privatiserats.
Lösningen är tydlig: den digitala infrastruktur som den moderna ekonomin bygger på måste nationaliseras och omvandlas till allmännyttiga tjänster, som vatten, elektricitet och motorvägar.
Som sagt, att den amerikanska regeringen nationaliserar Silicon Valley Big Tech-företag löser inte problemet med bristen på digital suveränitet i andra länder.
Om Amazon, Apple, Google och Meta nationaliseras skulle det fortfarande innebära att USA har enorm makt över nationer vars ekonomier är beroende av denna USA-kontrollerade digitala infrastruktur (vilket, återigen, är nästan alla nationer överallt, med det ädla undantaget Kina).
Det skulle inte vara realistiskt för varje enskilt land på jorden att skapa sina egna sociala medieplattformar och sökmotorer. Detta skulle också skapa en annan separat uppsättning problem och göra det svårare för människor att kommunicera med sina vänner, familjemedlemmar, kollegor och kunder i en mycket globaliserad värld.
Istället kan dessa digitala verktyg förbli globala, men andra länder kan nationalisera de lokala dotterbolagen och/eller verksamheten i dessa Big Tech-företag. Exakt hur det skulle kunna göras måste lösas.
Kanske kan man hitta någon form av svar i Apples lustiga verksamhet på Irland. Det amerikanska Big Tech-monopolet rapporterar sina vinster främst i Irland, vars bolagsskattesats på 12,5 % är lägre än USA:s.
År 2022 rapporterade Apples irländska dotterbolag mer än 69 miljarder dollar i vinst och betalade bara 7,7 miljarder dollar i skatt. Men det gav 20,7 miljarder dollar i utdelning till sitt moderbolag i Kalifornien.
Om Apple vill att världen ska tro att dess verksamhet i Irland är så mycket viktigare än den i USA, är det då verkligen ett amerikanskt företag, eller är det ett irländskt?
Svaret är naturligtvis att Apple verkligen är globalt, som de flesta stora multinationella företag. Så varje land som dessa monopol verkar i bör ha rätt att försvara sin suveränitet och nationalisera sina lokala dotterbolag.
Detta är ett allvarligt problem som bör diskuteras i hela världen. Det finns sannolikt några potentiella kreativa lösningar.
Men det är ett ämne för en helt annan artikel.
Visar hur illa det står till i USA, demokratiska principer som frihet och lika villkor.
Svenska politiker – har inte de underlättat för tech-giganterna att slippa elkostnader för sina ”konstruktioner” i Sverige? Det säger mycket om hur illa det här landet är styrt av skurkar, dvs politiker.
En bra förklaring till varför USA har utsett Kina som en av sina ärkefiender och sin huvudkonkurrent. För att kunna upprätthålla sin globala hegemoni vill USA eliminera Kina genom krig. Ett krig som USA vill dra in Sverige i genom NATO och DCA.avtalet. Sverige har sannerligen inget intresse i maktkampen mellan USA och
Kina, då ett flertal svenska företag har verksamhet där. Dessutom ägs Volvo cars, Volvo Personvagnar av kinesiska Geely. Ett krig mellan USA och Kina med Sverige med flera länder skulle innebära slutet för svensk tillverkningsindustri och handel. Därför är det nödvändigt att DCA-avtalet hävs och att Sverige går ur NATO.
Politikerklassen har helt tappat kontrollen över samhället och utvecklingen, eftersom de har låtit kapitalisterna få göra som de vill, storföretagen styr politiken och då åsidosätts alla demokratiska principer. Systemexperter har sedan länge förstått att datorn kan ge dem stor makt, som utomstående inte kan kontrollera. I fel händer är det förstås livsfarligt. Det är fascinerande att Kina har insett hotet i tid och skapat sina egna plattformar.
DCA-avtalet handlar om att bevaka svenska oligarkers intressen. (tex. Wallenberg).
Att nationalisera el, sjukvård, skola mm är en bra början. Dock vågar/förstår ytterst få att uttrycka en avvikande åsikt emot ”den regelbaserade världsordningen”. Allmänheten har serverats ett litet utrymme att diskutera politik och då måste det handla om indentitet.