Hur USA:s militarism och klimatet är djupt sammankopplade.

I serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel.

Denna rapport våren 2020 av Jessica Corbett på Common Dreams har vänligen översatts av en dam i Göteborg.

Ställda inför både COVID-19 och klimatkrisen, måste vi snarast gå över från en krigs-kultur till en ansvarstagande kultur.

En ny rapport som undersöker den federala budgeten belyser det starka sambandet mellan klimatnödläget och den amerikanska militären och argumenterar för att omvandlingen till en grön ekonomi kräver en rättvis övergång från både fossila bränslen och ändlösa krig. No warming – no war. How Militarism Fuels the Climate Crisis — and Vice Versa.

Rapporten, med titeln “Ingen uppvärmning Inga krig: Hur militarismen driver på klimatkrisen och tvärtom “ (No Warming No War: How Militarism Fuels the Climate Crisis– and Vice Versa ), säger att den pågående koronaviruspandemin varnar för en återgång till det gamla normala som ”definieras av en ohämmad kapitalism som frodas av vår planets ödeläggelse, att det mänskliga livet devalveras, en kapitalism som använder militärt våld för att se till att det sker.
”På lokal och global nivå har medmänsklighet och gemenskap ersatts av profit och våld. Detta ”normala” har nu fört oss till randen av en existentiell kris eftersom klimatförändringarna fortsätter i nästan oförminskad takt,” skriver de båda författare Lorah Steichen och Lindsay Koshgarian i förordet. ”Inför både COVID-19 och klimatkrisen, måste vi snarast att gå från en krigskultur till en ansvarstagande kultur.”
Rapporten publicerades onsdagen den 24/4, på Earth Day:s 50-års dag, av National Priorities Project (NPP) vid Institutet för policystudier (IPS). NPP var Nobels fredspriskandidat 2014, NPP spårar militära utgifter och främjar en federal budget ”som representerar amerikanernas prioriteringar, inklusive finansiering av människors frågor som ojämlikhet, arbetslöshet, utbildning hälsa, och behovet av att bygga upp en grön ekonomi.”

Med en sammanfattning på IPS webbplats och ett blogginlägg av Steichen, producerar NPP nyhetsgrafik som belyser rapportens viktigaste resultat. Den nämner att upp till hälften av alla mellanstatliga krig sedan 1973 har kopplats till fossila bränsleresurser, särskilt i oljerika Mellanöstern. ”Den amerikanska militären använder uppskattningsvis 81 miljarder dollar per år för att skydda världens oljeleveranser, till och med före redovisningen av Irakkriget” enligt NPP.

Happy #EarthDay2020!

To mark its 50th anniversary amid the COVID-19 crisis, we just published a primer on how militarism & climate chaos fuel each other—and why we must tackle both at once to shift to a caring economy. #NoWarmingNoWar

Check it out here!https://t.co/s4cCK3aSRO pic.twitter.com/ZBbX8WVJ8M

— National Priorities (@natpriorities) April 22, 2020

USA har en välkänd historia av att kriga för olja. Åtminstone en fjärdedel av alla mellanstatliga krig sedan 1973 var kopplade till olja, och fossilbränsleindustrin litar på att militariseringen/militarismen upprätthåller verksamheten runt om i världen.

Som NPP: s experter förklarar så är den väldiga amerikanska militärapparaten, med sina över två miljoner medlemmar och en årlig budget som överstiger 700 miljarder dollar –”bland de största förorenarna” på planeten, de producerar cirka 59 miljoner ton utsläpp av växthusgaser per år, mer än länder som Sverige, Danmark och Portugal, enligt the Costs of War Project at Browns University’s Watson Institute for International and Public Affairs.

Steichen och Koshgarian fann att landets transformering av elnätet till 100% förnybar energi skulle kosta uppskattningsvis 5,4 triljoner dollar under det kommande årtiondet, vilket inte bara skulle generera fler arbetstillfällen än vad militären kan göra, men är också billigare- i liv och dollar- än 6,4 triljoner dollar som USA har spenderat på krig sedan 2001.

Krigföring är en extremt koldioxid-intensiv aspekt av USA:s militariserade ekonomi.

En av militärens jetplan, B-52 Stratocruiser, förbrukar lika mycket bränsle på en timme som den genomsnittliga bilföraren använder på 7 år. # NoWarmingNoWar # EarthDay2020http: //ips-dc.org/nowarmingnowar

Nationella prioriteringar.
Att gå över till 100% förnybar energi på 10 år skulle kosta 4,5 biljoner dollar.

USA har spenderat 6,4 biljoner dollar på krig sedan 2001.

Det saknas medel för en rättvis övergång om vi går från militarism till livsbejakande prioriteringar.

Warfare is an extremely carbon-intensive aspect of the United States’ militarized economy.

One of the military’s jets, the B-52 Stratocruiser, consumes as much fuel in an hour as the average car driver uses in 7 years.#NoWarmingNoWar #EarthDay2020https://t.co/s4cCK3aSRO pic.twitter.com/HfbrcX93HU

— National Priorities (@natpriorities) April 22, 2020

Rapporten upprepar alla klimatförkämpares krav, och uppfordrar att man ska avsluta alla direkta och indirekta subventioner för kol, olja och gas, vilket skulle spara cirka 649 miljarder dollar per år. Tillsammans med Pentagons omdirigerade utgifter på 350 miljarder dollar kan de totala besparingarna uppgå till nästan 1 biljon dollar som USA istället skulle kunna placera i förnybar energi.

” Att tvinga de rika, företag och Wall Street att betala rättvisa skatte kan ge 866 miljarder dollar,” tillägger rapporten. ”När vi tar tillbaka våra resurser från eliter som drar nytta av våldsamma krig, vapen och murar kan vi återinvestera biljoner dollar i våra samhällen och börja reparera den skada som åsamkats människor och planeten genom militariseringen här hemma och runt om i världen.”

Rapporten tar också sikte på de företag, både militära entreprenörer och energijättar som gör stora vinster på krigsförödelserna och utvinningen av fossila bränslen. Analysen pekar specifikt ut Lockheed Martin, Boeing, General Dynamics, Raytheon och Northrop Grumman samt BP, Shell, Chevron och ExxonMobil.

I USA:s federala diskretionära budget för 2020 får militären 756 miljarder dollar, 272 gånger mer än vad förnybar energi får, de får 2,7 miljarder dollar.

Vi har mer än råd att förbättra våra liv och hålla vår planet beboelig för alla.

Shifting to 100% renewable energy in 10 years would cost $4.5 trillion.

The US spent $6.4 trillion on war since 2001.

There’s no lack of funds for a just transition if we shift from militarism to life-affirming priorities.#NoWarmingNoWar #EarthDay2020https://t.co/s4cCK3aSRO pic.twitter.com/F13LVlFJE3

— National Priorities (@natpriorities) April 22, 2020

Lockheed Martins verkställande direktör tjänade 191x sina anställdas medianlön.

Chevrons VD tjänade 152x medianlönen.

Militarismen och fossil bränsleindustri handlar inte riktigt om ”nationell säkerhet” – de handlar om vinster åt dem som sitter högst upp.

Rapporten klandrar skarpt hur våldsamt lagen tillämpas och regeringen svarar i landet på protester mot fördrivning från markområden och resursutvinning, rapporten belyser ”hur övervakningen fortsätter att militariseras, hur statliga lagstiftande organ runt om i landet mer och mer kriminaliserar oliktänkande” och straffar människor i frontlinjen och ursprungsbefolkningar som kämpar för att trygga en säker och hälsosam framtid.

Rapporten pekar också på tilltagande bevis för att samhällen över hela världen tvingas utstå klimatkrisens effekterna, ”dessa nya ekologiska realiteter kommer att förvärra befintliga konflikter, orsaka mer politisk instabilitet, och vålla oreda bland aldrig tidigare skådade mängder människor.” Således förklarar NPP experterna, ”immigrant justice is climate justice” och att utmana militarism är avgörande för att uppnå båda.”

”För att uppnå klimaträttvisa måste vi förändra den utvinningsekonomi vi nu har som skadar människor och ekosystem”, står det i rapporten. ”Att motstå militarisering är kärnan i att bygga en ekonomi som fungerar för människor och planeten. Vi måste alltså söka lösningar på klimatkrisen som utmanar de våldsamma och förtryckande system som har underblåst krig och uppvärmning i generationer.”

I rapportens slutsats finns fem principer för kollektiva åtgärder:

1. Alla människor är lika mycket värda.

2. Ekonomierna är bara lika friska som människorna och planeten.

3. Alla människor har rätt till självbestämmande.

4. Det finns tillräckligt för alla.

5. Vi hör alla ihop, och det gör våra rörelser också.

”Vi hoppas att det här kommer att bidra till de samtal som pågår om klimatförändringar och militarism, genom att belysa hur de två driver på varandra.” Steichen och Koshgarian skriver i sin nya rapport. ”Vi hoppas också att detta kommer att utlösa nya frågor och bidra till att underlätta dialoger och samordning – över rörelser. När vi kommer samman kan vi bygga den framtid vi förtjänar.”