I serien ”Aktuella artiklar för ett eller flera år sedan och idag” återpubliceras denna artikel. Viktig också md tanke Hur länge ska USA få fortsätta att allvarligt skada Kuba?
En läsare skriver bland annat detta i en kommentar ”Fidel Castro utlovade den 1 januari 1959 fria val inom 18 månader. Sedan dess har det bara varit möjligt att rösta på ett parti. Flera av Fidels gamla stridskamrater inom 26 julirörelsen startade pga av sin besvikelse en ny gerilla i Escambray-bergen eller flydde till Florida. De eviga sanktionerna har sedan dess fungerat som ett svepskäl mot demokratisering. USA har på så sätt indirekt hållt Castroregimen under armarna. Ungefär på samma sätt fungerar Colombias högerregering. Den nu avväpnade den s.k. marxistiska gerillan FARC var det ständiga svepskälet för militärens och paramilitärens övergrepp, mord och stöld av böndernas jord som gör att Colombia idag har världens mest snedfördelade jordinnehav.”
Jag tar detta som bakgrund till en informativ artikel om Kubas valsystem har jag fått av Eva Björklund, en av landets främsta experter på Kuba, som hon besökt många gånger. Artikeln har våren 2018 publicerats på min tidigare blogg Jinge.se med över 10 000 tillgängliga artiklar.
Information och desinformation om Kuba och dess valsystem
Det sprids mycket desinformation om Kuba och dess valsystem. Vi försöker räta ut frågetecknen
Först lite om rapporteringen på Sveriges Radio, därefter följer en beskrivning av det kubanska valsystemet.
Fel igen, Lotten Collin
På Sveriges Radio fortsätter Lotten Collin sina ovederhäftiga rapporter. Nu gäller det Kubas president. Här säger Collin att det är Kommunistpartiets Kongress som utser den nye presidenten. Faktum är att det är det nyvalda parlamentet, Nationalförsamlingen, som vid sitt första sammanträde har som en av sina uppgifter att utse ny regering, inklusive president. Långt ifrån alla i Nationalförsamlingen är medlemmar i Kommunistpartiet. Partiet hade kongress 2016, så hon är ute och cyklar igen.
Likaså hävdas ideligen, också av Collin, att det nu är den förste som inte heter Castro som blir president efter revolutionens seger 1959. Det stämmer inte heller. Den förste var Manuel Urrutia, som snart efterträddes av Osvaldo Dorticos. Denne var president till 1976 då Fidel Castro tog över, för att efterträdas av Raul Castro, som nu fullgjort två mandatperioder på fem år.
Kubas system för att välja folkets företrädare i beslutande kommun-, läns- och nationalförsamlingar, samt president och regering, är unikt. Det finns inget liknande i världen.
Kubas system har vuxit fram ur landets historia, en liten nations kamp för frihet, självständighet och människovärdigt liv, mot 1800-talets spanska kolonialism och sedan mot supermakten USA:s ständiga, aggressiva anspråk på att kontrollera öriket.
Historien har lärt Kuba att varken tillåta utländska krafter eller privat rikedom att påverka valen.
Kubanerna nominerar och väljer sina företrädare från grannskapsnivå och uppåt, utifrån deras insatser i grannskapen, folkrörelserna, de statliga organen och inte utifrån några fagra vallöften. Det är ett noga genomtänkt system för representativ, deltagande demokrati.
Det handlar om val till politiska församlingar utan partier, utan vackra vallöften, utan personvalskampanjer, utan pengars inflytande, utan tävlan om ekonomiska fördelar (inga mutor, inga arvoden, nästan bara fritidspolitiker). Hur går det till?
Allmänna och hemliga personval på alla nivåer
Rösträtt från 16 år
Små valdistrikt
Nomineringar på kvartersnivå, kommunnivå och folkrörelsenivå
Alla valda har regelbunden redovisningsplikt inför sina väljare, som kan återkalla mandatet
Valda församlingar i kommuner, län och hela landetVal till national- och länsförsamlingarna äger rum vart 5:e år, till kommunförsamlingarna med 2,5 års mellanrum. Vartannat val till kommunförsamlingarna är starten på en halvårslång valrörelse med val till länsförsamlingar och nationalförsamling. Slutligen president- och regeringsval, samt styrelseval i länsförsamlingarna.
Direktnominering på kommunnivå
Kuba har 168 kommuner uppdelade på 15 län, och den särskilda kommunen ”Ungdomsön”. Kommunerna är indelade i kommundelar med 3–10 000 invånare på landsbygd, och upp till ca 15–60 000 i stadsbygd. Kommundelarna är i sin tur indelade i små geografiska valdistrikt med ca 1 000 invånare, men i de minsta kommunerna kan ett valdistrikt omfatta så lite som ett par hundra invånare. Distrikten är indelade i 2–8 grannskap eller byar – motsvarande CDR-kvarterskommittéernas upptagningsområden – med från ett 50-tal upp till ett par hundra invånare.
Nomineringarna till kommunalvalen sker direkt på öppna grannskapsmöten. Nomineringsdebatten är öppen, deltagarna känner varandra och röstar på dem de har mest förtroende för. En USA-stödd dissidentkampanj försökte lansera 175 egna kandidater, men ingen av dem fick sina grannars förtroende.
De två som får flest röster blir nominerade till kommunförsamlingen. Presentationer med ålder, utbildning, yrke, medlemskap i organisationer, internationella insatser mm sätts upp på anslagstavlor på välbesökta platser runt om kommunen inför valen.
Den 26 november 2017 ägde kommunalval rum i 24 365 vallokaler över hela Kuba, med en andra omgång 3 december där ingen av kandidaterna fått över 50 % av rösterna. Av nominerade 60 870 kandidater valdes 12 515 ledamöter till landets 168 kommuner. Valdeltagandet uppgick till ca 86 procent, 4 procent blankröster och 4 procent ogiltiga.
Kommundelsnämnder för deltagande demokrati
I varje kommundel bildas en nämnd bestående av kommunförsamlingens ledamöter i kommundelen och representanter för grannskap, organisationer och verksamheter i kommundelen. De väljer en ordförande, som får gå igenom en kurs för att kunna sköta sitt uppdrag.
Det blir en slags kommundelsstyrelse för att se till att all verksamhet sköts som den ska, kanalisera klagomål från medborgarna och bidra till att lösa problem som de tar upp, eller som nämnden på annat sätt blir varse. Genom att kommundelens kommunfullmäktigeledamöter ingår i nämnden, finns direktkanal till kommunfullmäktige som kan fatta beslut om sådant som t ex behöver finansiering, men de problem som kan lösas inom kommundelen stannar där. Det finns också direktkanal till alla folkrörelsers lokala organ.
Kommundelsnämnden ska följa utvecklingen och redovisa den i öppna möten med invånarna, liksom alla ledamöter ska genomföra regelbundna öppna redovisningsmöten i sina distrikt, där väljarna kan besluta att genomföra nyval om de inte är nöjda.
Kommunerna nominerar kandidater till national- och länsförsamlingar
Inför valen bildas en valberedning i varje kommun med representanter för folkrörelserna: Fackföreningsrörelsen CTC, Kvinnoförbundet FMC, Småbondeförbundet ANAP, Kommittéerna för Revolutionens Försvar CDR, Elevförbundet FEEM och Studentförbundet FEU, med representanten för CTC som ordförande. De lägger förslag till kommunförsamlingen som nominerar kommunens kandidater till läns- och nationalförsamling.
Länens storlek uppgår i medeltal till 600–700 000 personer. Stor-Havanna har dock 2,2 miljoner indelat i 15 kommuner.
Högt valdeltagande gav 53 procent kvinnor i Nationalförsamlingen
I valen till Nationalförsamlingen 11 mars uppgick valdeltagandet till 82,9 procent av 8 926 575 röstberättigade. Giltiga valsedlar 94,42 %, Ogiltiga 1,26 %, Blankröster 4.32 %
Och kvinnorna fick för första gången majoritet med 53 procent av ledamöterna.
Presidentval 19 april
Den 19 april kommer den valda Nationalförsamlingen att konstituera sig och välja landets president. Inom sig väljer de 605 ledamöterna ett Statligt Råd bestående av en ordförande, en förste vice och fem vise ordföranden, en sekreterare och 23 ledamöter därutöver, dvs. sammanlagt 31 ledamöter. Ordföranden i Statliga Rådet är tillika Kubas stats- och regeringschef.
Den 23 mars sker konstitueringen av länsförsamlingarna som väljer styrelse, ordförande och sekreterare.
Inga höga löner
Ledamöterna i Nationalförsamlingen får inga personliga eller ekonomiska fördelar. De behåller sina gamla arbeten och får tjänstledigt utan lön. Under tiden får de ersättning som motsvarar lönen och traktamente för extra kostnader för att resa till och vistas i Havanna. Ledamöterna är skyldiga att hålla kontakt med sina väljare, lyssna på deras klagomål, deras förslag och regelbundet inför dem redogöra för sin verksamhet som ledamot. De kan när som helst få sitt mandat återkallat av sina väljare.
E.B. är arkitekt.
Herregud.. Det var dagens mest intressanta.
Jag har ju förstått de är arkitekter som ligger bakom de postmodernistiska betongklossarna som kan likna jag vet inte vad.
Samtidigt är de här arkitekterna fullständigt emot att bygga i klassisk stil som faktiskt många, och även jag kan tycka är väldigt vackert och rogivande.
Det senare har betydelse i sammanhanget tror jag.
Genom att bygga i stil som provocerar skapar man social upprorsstämning och disharmoni.
Och det är ju exakt vad de här socialisterna har för avsikt för att möjliggöra samhällsförändringar de strävar efter.
Genom dokufilmer har jag sett att på Kuba har kommunistpartiet inte ägnat sig särskilt åt att förändra den klassiska byggnadsstilen från tiden före revolutionen.
Det mesta verkar finnas kvar och har undgått socialismens progressiva förändringar.
Jag undrar om det möjligen har varit en avsikt för bibehålla ett lugn och en harmoni i den planekonomiska samhället som de facto inte flödat av välstånd jämfört länderna i västvärlden.
Klasse, de flesta dokumentärerna är från gamla Havanna där man som tur är i 11e timmen börjat renovera de gamla byggnaderna. Varje stadsdel har sitt Gamla Stan där den koloniala arkitekturen konkurrerar med imperiestilen ofta med USA som förlaga.Oftast är det en imiterad klassisk stil. I utkanterna har man ofta Cubas miljonprogram som fortfarande hänger med, hus ofta byggda med Sovjetisk stil. Så stilarna följer vilka herrar man haft för tillfället, Spanien, USA och Sovjet.
Okej, det är ju fotografernas och filmarnas bilder jag får. Jag har ju inte varit där själv.
Sverige består inte bara av Stockholm och det vet jag själv.
Kuba är mer än Havanna.
För en tid sedan såg jag en film från en annan stad på Kuba.
Nordvästra delen. En industristad eller så mycket industristad det kan vara på Kuba.
Staden heter Matanzas och jag ska söka fler filmer från andra städer på Kuba.
Det borde bara vara och kolla stadens namn på kartan och sedan fylla i sökrutan på Youtube.
https://i0.wp.com/cosmoschronicle.com/wp-content/uploads/2021/04/cuba-map.jpg?fit=1280%2C720&ssl=1
Gällande Kubas valsystem så befarar jag att det kommer att bli modell för Sveriges i en snar framtid. Som Sverigedemokraternas riksdagsledamot Pavel Gamov uttryckte det:
”Vår långsiktiga ambition är att få bort de andra partierna.”
D.v.s det kommer bara att gå att rösta på SD i framtiden, eventuellt kan några ”oberoende” godkända av SD också få ställa upp.
Menar du att SD har som mål att kopiera sossarna i sina maktambitioner och bli en stat i staten? Sverige av idag styrs av S och en 7-klöver av partier och sedan har man SD som en sorts säkerhetsventil så att det inte kokar över när vanstyret avslöjas för folket!
Just det tror jag gäller alla s.k. ”arbetarpartier”.
Man vill skapa den egna Staten.
Alltså inte en ”stat i staten”. Därför bara en kan vara störst och bli till makten.
(En liten parentes.
Jag tror många i vårt land är demokratiskt miljöstörda av proportionella val och där demokratin bygger på olika samarbeten.
Nordeuropa utmärker sig för det parlamentariska systemet men det ser knappast ut så i resten av världen där majoritetsval är vanliga och det vinnande partiet tar all makten utan att behöva förhandla med något annat parti.)
Det märks hur väl som helst på Löfven och Socialdemokraterna vilket parti som är deras värste konkurrent?
Målet om ”arbetarstaten” är alltid densamma men innehållet varierar.
Marxisterna har sin. Nazisterna hade sin. Fascisterna hade sin. Socialdemokratin har sin.
Etcetera.
Sverigedemokraterna har sin version av arbetarstaten.
Som likt Socialdemokratin formas till en bärande makt.
Den uppgiften åligger alla inom partiet men för Sverigedemokraterna del har en av de ”fyras gäng”, Mattias Karlsson utpekats som partiets ”chefsideolog”.
Lägg märke till ”utpekats” eftersom det framställts genom raljerande från andra partier och debattörer.
Men till skillnad mot Socialdemokratin har Sverigedemokraterna inte övergivit nationen.
Man kan säga det är snarast den bärande idén och det hörs ju redan i partinamnet.
Kolla möten och presentationer.
Har du någonsin sett ett sverigedemokratiskt möte utan den blågula svenska flaggan som symbol?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nation
”Ledamöterna är skyldiga att hålla kontakt med sina väljare, lyssna på deras klagomål, deras förslag och regelbundet inför dem redogöra för sin verksamhet som ledamot. De kan när som helst få sitt mandat återkallat av sina väljare.” En riktig demokrati som inte kan köpas av pengar alltså. Det är detta som gör att sk liberaler ser rött. Att jämföra med det vi har i t ex där politik är karriär väg till makt och rikedom. För att inte nämna USA där du kan bokstavligen köpa hela kongressen. lill-Britannien är kanske värsta exemplet i Europa tillsammans med Italien och Frankrike samt Tyskland, vilka allesammans är demokratier till salu. Vilka är köparna då frågar den nyfikne? Frågar bankiren svarar den vitsige
Quiz fråga för föreningen hata Kuba (för måndagens omgång)
Fråga: vad står siffrorna 7, 3 och 5 för?
Svar: Antalet medaljer som Kuba vann vid de nyss avslutade olympiska spelen i Tokyo 2020.
Sju GULD
3 SILVER
5 Brons
http://thesaker.is/the-empire-failed-to-beat-russia-in-tokyo-even-in-the-worst-possible-conditions/
Tack Eva. Det var mycket intressant. Sveriges s.k. ”demokrati” verkar knappast kunna mäta sig med detta.
Jag har haft en egen vision av en bättre demokrati.
https://vetenskapligapartiet.wordpress.com/2013/02/15/demokrati-vetenskaplighet-deliberativitet-och-direktdemokrati/
Nu får jag allt se över och försöka förbättra mina visioner!