Här en artikel i en viktig fråga i The Hill av Medea Benjamin och Nicolas JS Davies, som jag översatt. The Hill
Därefter följer ett uttalande av utrikesministrarna för Frankrike, Storbritannien och Tyskland.
US Iran sanctions make Europeans challenge dollar hegemony
När Trump-administrationen ensidigt drog sig ur Iraks kärnvapenavtal i maj 2018 och meddelade att man skulle återställa sanktioner mot Iran, förklarade EU sitt åtagande att behålla avtalet och hitta sätt för sina företag att kringgå amerikanska sanktioner. Nu, åtta månader senare, meddelade européerna slutligen att man etablerar INSTEX (Instrument In Support of Trade Exchanges) som alternativt betalningssystem så att europeiska företag kan göra affärer med Iran.
Denna mekanism kan vara för liten och kommer för sent för att rädda Iran och kärnkraftsavtalet, men den markerar en milstolpe i en oundviklig övergång av episka proportioner: slutet på dollarns globala hegemoni. INSTEX är en komplicerad mekanism som är registrerad i Frankrike och ledd av en tysk bankrörelse, med aktieägare från de tre europeiska länderna som undertecknade Irans kärnkraftavtal: Frankrike, Tyskland och Storbritannien.
Det kommer i första hand att användas för icke-sanktionshandel, till exempel medicin, mat och medicintekniska produkter. Det är också troligt att det bara kommer att locka till sig mindre företag, inte stora företag med stor exponering för den amerikanska marknaden. USA hotade faktiskt att stoppa projektet det innan det föddes.
Medan andra länder använder ekonomiska sanktioner som vapen i internationella tvister är USA det enda landet som utfärdar sanktioner för tredje lands medborgare och institutioner. Den amerikanska regeringen använder dollarns roll som en internationell reservvaluta och de amerikanska bankernas och institutionernas centrala roll i det internationella finansiella systemet för att presentera företag i tredje land med ett skandalös antingen/eller val: avbryta affärsrelationer med Iran (eller Ryssland , Nordkorea, Turkiet etc.) eller förlora mycket mer lukrativa affärer med USA och riskera ekonomiska påföljder i amerikanska domstolar. För de flesta företag är valet tydligt. Den iranska ekonomin har skadats eftersom dussintals europeiska företag har övergivit handelsavtal och investeringar som återupptogs efter undertecknandet av kärnkraftsavtalet.
Det är inte bara europeiska företag som har avbrutit affärsplaner. Iran har också fått dåliga nyheter från Kina. Den 20 december meddelade Kinas Bank of Kunlun, som hittills har behandlat de flesta kinesiska betalningarna för iransk olja, att den helt och hållet skulle följa amerikanska sanktioner och sluta med betalningar när den nuvarande sanktionsavskrivningen löper ut i slutet av april.
Banken, som är majoritetsägd av China National Petroleum Corporation (CNPC), verkar prioritera sina affärsförbindelser med USA före sina relationer med Iran. Å andra sidan har CNPC satsat en miljarder dollar för att ta över Totals andel av ett kontrakt för att utveckla Irans naturgasfält South Pars, det största i världen, efter att det franska företaget hotades av amerikanska sanktioner. Precis som i andra delar av förbindelserna mellan USA och Kina, gör Kina tydligt beräknade och nyanserade beslut om hur man svarar på USA: s sanktionsregler och dess konsekvenser.
För Irans folk finns Parsian Bank med på en lista med 50 iranska banker som utsätts för amerikanska sanktioner, vilket varit särskilt förödande. Parsian Bank, den största privata banken i Iran, hade skött bearbetat betalningar för det mesta av importen av mat, mediciner och andra humanitära leveranser till Iran. Dessa poster är officiellt befriade från amerikanska sanktioner, men Washington Post rapporterade den 17 november att amerikanska åtgärder mot Parsian Bank redan ”kvävde medicinsk import”.
Irans utrikesminister Zarif publicerade på Twitter fyra brev från europeiska läkemedelsföretag som meddelade att de slutade sin verksamhet i Iran. Iran har en stor inhemsk läkemedelsindustri, men många av råvarorna importeras. USA:s sanktioner mot Parsianbanken är en osann kedja av relationer som påstås koppla Parsian till Basij, en paramilitär organisation som tjänar som reserv och polisstyrka under ledning av Irans revolutionära vaktkorps (IRGC).
Basij är mest känd utanför Iran för att rekrytera pojkar så unga som 12 under Iran-Irak-kriget på 1980-talet för att lansera ”mänskliga våg” -attacker mot irakiska styrkor. I ett pressmeddelande med titeln ”Treasury Sanctions Vast Financial Network Supporting Iranian Paramilitary Force, som rekryterar och utbildar barnsoldater” hävdade amerikanska finansministeriet att Parsian Bank var ”en del av Basijs ekonomiska konglomerat”.
Medan sanktioner skadar vanliga iranier hävdar amerikanska ledare att de är avsedda att tvinga den iranska regeringen tillbaka till förhandlingsbordet för att förhandla fram en överenskommelse som skulle förbud mot kärnvapen för evigt, stopp för Irans ballistiska missilprogram och stopp för stöd för väpnade grupper som Hizbollah i Libanon och Houthis i Jemen. Inom och utanför Iran ses amerikanska sanktioner som en del av en större strategi för regimskifte, något som Trumps administration, inklusive den nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton, öppet talar om.
Denna kortsiktiga seger för att skapa ekonomiskt kaos medför inte nya förhandlingar eller får regeringen att kollapsa. Det bidrar dock till en växande internationell frustration som USA kan använda med kraften i US dollar och dess finansiella och rättsliga system för att påtvinga företag i andra länder uppgifter om vilka de kan och inte kan göra affärer med. Denna USA: s suveränitet och kontroll över människor och företag i tredjeländer är djupt irriterade utomlands.
Kände ekonomen Jeffrey Sachs berättade för Business Week att ”Europa och Kina har banker. Snart kan dollarns dagar vara räknade.”Redan har 87 länder, inklusive många traditionella amerikanska allierade, anslutit sig till den av Kina ledda asiatiska infrastrukturinvesteringsbanken, som opererar oberoende av dollarbaserade finansiella systemet. Europas nya mekanism för att kringgå amerikanska sanktioner kan eller kan inte fungera, men den omfattande räckvidden för amerikanska sanktioner mot Iran och andra länder ökar sannolikheten för att resten av världen snart kommer att utveckla ett multipolärt finansiellt system som inget land kan använda som ett olagligt verktyg av imperial makt.
Detta kommer gradvis att tvinga USA att hitta en ny plats i en postimperial multipolär värld som den inte kan dominera med militär styrka eller ekonomisk krigföring.Eftersom våra bedrägda ledare i USA eskalerar sin ekonomiska krigföring mot andra länder, inte minst Kuba och Venezuela, är det en bra tid för amerikanerna att börja tänka på hur vi i stället kan samarbeta med alla våra grannar i en jämn och fredlig övergång till en hållbar multipolär värld.
INSTEX shows EU’s resolve to uphold Iran nuclear deal: China #Iran #China #EU #USCriminalSanctions #INSTEX https://t.co/4BTeli2i9T
— Iran (@Iran) 2 februari 2019
Uttalande av utrikesministrarna för Frankrike, Tyskland och Storbritannien.
I ett gemensamt uttalande från E3: s utrikesministrar Jean-Yves Le Drian (Frankrike), Heiko Maas (Tyskland), Jeremy Hunt (Förenade kungariket):Frankrike, Tyskland och Förenade kungarike tillkännager dessa i enlighet med sitt beslutsamma engagemang och fortsatta insatser för att bevara den gemensamma övergripande handlingsplanen (JCPOA) som godkändes av FN: s säkerhetsråds resolution 2231, inrättandet av INSTEX SAS (instrument för att stödja handelsutbyten). Detta är ett specialverktyg som syftar till att underlätta legitim handel mellan europeiska ekonomiska aktörer och Iran. E3 bekräftar att deras ansträngningar att bevara de ekonomiska bestämmelserna i JCPOA är betingade av Irans fulla genomförande av sina nukleärrelaterade åtaganden, inklusive samarbete med IAEA.
INSTEX kommer att stödja en legitim europeisk handel med Iran, som inledningsvis inriktas på de sektorer som är mest nödvändiga för den iranska befolkningen – såsom läkemedel, medicintekniska produkter och livsmedelsprodukter. INSTEX vill på sikt om att vara öppen för ekonomiska aktörer från andra länder som vill handla med Iran och E3 fortsätter att undersöka hur man ska uppnå detta mål. Skapandet av INSTEX är ett viktigt första steg som tas av E3-länder idag.
Detta är en början men alldeles otillräcklig. Jag befarar att professor Mohammed Marandi från Teheranuniversitetet har rätt då han ser det som ett försök från EU:s sida att rentvå samvetet. EU saknar mod och vilja att med kraft gå emot USA i dagsläget, så länge de leds av streberpolitiker som Merkel och Macron.
Tyska alternativmedia har en träffande beskrivning över Merkels principlösa makthunger som cirkulerar på YouTube. När det blev fritt att bilda partier i Östtyskland anmälde sig Merkel på SPD:s huvudkontor för att bli med. När hon fick det förklarat för sig att man inte kan börja från partitoppen bara så där, utan måste starta på gräsrotsnivå, försvann hon till kristdemokraterna där det var lättare att börja uppifrån. När herrarna i CDU sedan, den ena efter den andra, trasslade in sig i ”Spendenaffäre”, dvs. icke redovisade sponsorpengar stod drottningvägen plötsligt öppen för Merkel.