Julian MacFarlane (23/9) (och Rolf Nilsson) i farten igen. https://julianmacfarlane.substack.com/p/israel-and-the-us-election?utm_source=post-email-title&publication_id=837411&post_id=149299630&utm_campaign=email-post-title&isFreemail=true&r=103ae5&triedRedirect=true&utm_medium=email
Israel försöker desperat att starta krig i Mellanöstern, först med Hizbollah och sedan med Iran, och räknar med USA:s stöd – som de facto har utlovats av Biden-administrationen. Naturligtvis skulle de föredra att Kamala Harris blev president.
Ur sionistisk synvinkel är Trump helt enkelt för fladdrig. Och titta på hans team – Musk, RFK, Vance….
Plus – han ställer upp som killen som kommer att förhindra WWIII.
Naturligtvis säger han att han är en bättre vän till Israel än Harris…..
Men han säger många saker.
Vem kan skydda Israel bättre?
De demokratiska neocons stöder militära åtgärder mot Hizbollah och dess allierade, vilket gör det möjligt för Israel att fortsätta expansionismen och folkmordet, inte bara i det ockuperade Palestina utan nu även i södra Libanon. Israel över allt!
Det betyder krig.
Problemet med detta är att ett sådant krig kan bli det första amerikanska kriget mot en jämbördig eller nästan jämbördig motståndare sedan andra världskriget – om Iran beslutar sig för att stödja Hizbollah efter BRICS-toppmötet som ”vedergällning” – eller helt enkelt av princip.
USA kan komma att stå på den förlorande sidan och Israel kan komma att upphöra att existera.
Det finns också ekonomiska frågor. Att hamna i krig kommer att driva fler länder till BRICS och att dumpa dollarn.
Trump är en joker.
Trump gillar dock inte krig och är mycket stolt över att inte ha dragit in USA i något. Han bryr sig egentligen inte om ideologi. Eller moral. Han är en affärsman – och han tittar på vinst och förlust. För honom handlar allt om pengar – och ego.
Ur hans synvinkel kostar krig mycket och gynnar inte den typ av företag som han, Trump, skulle vilja investera i om han fick bestämma!
Så han kanske ”skyddar” Israel genom att tvinga landet att acceptera en vapenvila – och lägga allt, särskilt krig, på is. Det skulle förmodligen bli slutet för Netanyahu. Israel skulle fortfarande ha svårt att bygga upp landet igen – men USA skulle undvika en eventuell förödmjukelse.
Jag är inte säker på var Trump får sina råd ifrån. Med Trump är det alltid den som har haft hans öra sist.
Men hans åsikter verkar ligga närmare realpolitik än de neokonservativas och demokraternas överlägsenhetsideologi (supremacist ideology).
Just nu är opinionsundersökningarna 50-50.
Upp-ned lite varje dag. Men det kan gå åt vilket håll som helst med en geopolitisk hicka.
Israel, som har begått ett av de värsta brotten mot mänskligheten i modern historia – värst, inte i termer av antalet dödade, utan i enkel urskillningslös grymhet och ondska – har gått vidare till terrorbombning av Libanon.
Libanon har svarat defensivt med riktade missilangrepp mot israeliska militära mål.
Hizbollah har det moraliska övertaget, vilket inte har gått obemärkt förbi i Asien och i den globala södern.
För en vecka sedan antog FN:s generalförsamling med överväldigande majoritet en resolution som krävde ett slut på ockupationen av Palestina.
Men israelerna fortsätter att trappa upp. Som vanligt är det ’fuck the UN’.
Timingen är dock emot dem.
BRICS-toppmötet äger rum den 22-24 oktober.
Det amerikanska presidentvalet är den 5 november.
Anta att Hizbollah börjar trappa upp omfattningen av sina svar = gradvis – ända fram till BRICS-toppmötet.
När saker och ting hettar till kommer USA att börja positionera om militära tillgångar i Röda havet i Medelhavet … och vänta.
Iran kommer inte att vilja inleda sin länge väntade vedergällningsattack mot Israel förrän efter att toppmötet är över – två veckor före valet.
Ett Biden-Harris-krig skulle mycket väl kunna svänga tillräckligt många väljare till Trump, nu antikrigspresidenten. som redan har lovat att avvärja tredje världskriget!
Å andra sidan är Harris snyggare än Trump. Utseendet räknas alltid – i politikens otrevliga värld.
Glädje och hopp, eller hur?
Tydligen föredrar israeliska väljarbasen i Israel en Trump i retur till det Vita huset. Siffrorna som nämndes i gårdagens SVT var 58% av israelerna var för Trump medan cirka 30%(jag minns ej exakt – 32% ?) föredrog Harris av dem som kunde svara: d.v.s. dubbelt så många israeler vill i princip ha Trump.(Man kan ju fråga sig om det är enbart judiska väljare som svarat eller inkluderas också de araber som har israeliskt medborgarskap?) Vi måste komma ihåg att de senaste årens invandring av allt från amerikanska fanatiker (som får många barn) till utvandrade judar från post-sovjetiska området (d.v.s. OSS/SNG) är kända för att vara cyniska och politiskt endimensionella, tidvis fanatiker, och dessa i kombination har t.ex. fört det gamla israeliska Arbetarpartiet till val- och opinionssiffror kring de enstaka procenten, ofta väl under 10%. De senaste decennierna har landet i princip styrts av gamla israeliska militärer med deras stora våldskapital och tankesätt att lösa allt med militära medel. Israel av idag har bara militärt våld i sin förr politiska verktygslåda. Att Netanyahu av idag, som bekant, tror han kan göra en Bush junior av år 2003 och försöka sig på ett ”maktskifte” i regionen (som ledde till amerikansk geopolitisk brakförlust i hela regionen: Irak hamnade mycket snart i Irans intressesfär) – visar bara på vilken grobiansk tankenivå denne Netanyahu tyvärr befinner sig på.
Trumps politiska ”oberäknelighet” (förmodligen mycket grundad på hans ofta obefintliga politiska kunskaper om det mesta) är också hans starkaste kort. Han tycks ju ärligen inte tycka om krig och konflikter (det blir alltid dyrt för Pentagon och de amerikanska skattebetalarna som alltid vill ha sänkta skatter). Historiskt har ju de presidenter som stängt av (tillfälligt) pengastöds- och militärkranen till våldsverkarna i Israel varit just republikaner. Reagans rådgivare, den faktiskt mycket underskattade utrikesministern James Baker stängde faktiskt av allt stöd till Israel under en tid: hut gick hem. Israelerna fick då foga sig.
Kamala Harris har den unga generationen med sig – och de är entydigt statistiskt väldigt anti-israeliska idag. I sin helhet är nog pro-israelismen på klar nedgång i det amerikanska samhället. Det som är mer oroande är de många europeiska politiska klassernas numera döv-blindhet att se och bedöma en så brutal stat som Israel och med sina många tal om ”regelbaserad världsordning” inte alls förstår att FN:s beslut och resolutioner liksom internationella domtolars domar och utslag som berör Israel ”liksom inte behöver följas och nämnas”. Vi som gör det – är då ”antisemiter”. Eller som en av Sveriges mer aggressiva höger-ledarskribenter häromveckan kallade Carl Bildt för ”en antisemit av tysk typ”…