En ny artikel av Jonathan Cook, som är en journalist baserad i Nazareth, Israel och vinnare av Martha Gellhorns specialpris för journalistik. https://www.jonathan-cook.net/blog/2024-04-30/israel-us-plan-gaza/
Västmedia låtsas att västvärldens ansträngningar för att få till stånd en vapenvila är seriösa. Men ett annat manus har uppenbarligen skrivits i förväg. Man behöver inte vara spåman för att förstå att Israel-USA:s spelplan för Gaza ser ut ungefär så här:
1. Offentligt framstår Biden som ”tuff” mot Netanyahu, uppmanar honom att inte ”invadera” Rafah och pressar honom att släppa in mer ”humanitärt bistånd” i Gaza.
2. Men redan nu förbereder Vita huset marken för att undergräva sitt eget budskap. Man insisterar på att Israel har erbjudit Hamas en ”utomordentligt generös” uppgörelse – en uppgörelse som, enligt Washington, innebär ett eldupphör. Men det gör det inte. Enligt rapporterna är det bästa Israel har erbjudit en odefinierad ”period av ihållande lugn”. Inte ens det löftet går att lita på.
3. Om Hamas accepterar ”uppgörelsen” och går med på att återlämna en del av gisslan, minskar bombningarna under en kort tid men svälten intensifieras, vilket motiveras av Israels beslutsamhet att uppnå ”total seger” mot Hamas – något som är omöjligt att uppnå. Detta kommer helt enkelt att försena Israels övergång till steg 5 nedan med några dagar eller veckor.
4. Om Hamas, vilket verkar mer sannolikt, avvisar ”avtalet” kommer Hamas att utmålas som den omedgörliga parten och beskyllas för att vilja fortsätta ”kriget”. (Notera: Detta var aldrig ett krig. Endast västvärlden låtsas antingen att man kan vara i krig med ett territorium som man har ockuperat i decennier, eller att Hamas ”startade kriget” med sin attack den 7 oktober, när Israel har blockerat enklaven, skapat förtvivlan och tilltagande undernäring där, i 17 år).
I går kväll vidareutvecklade USA:s utrikesminister Anthony Blinken manuset genom att säga att Hamas var ”det enda som står mellan Gazas befolkning och ett eldupphör… De måste bestämma sig och de måste bestämma sig snabbt”.
5. USA kommer att meddela att Israel har utarbetat en humanitär plan som uppfyller de villkor som Biden ställde upp för att en attack mot Rafah ska kunna inledas.
6. Detta kommer att ge USA, Europa och regionen en förevändning att stå tillbaka när Israel inleder det efterlängtade angreppet – ett angrepp som Biden tidigare har hävdat skulle vara en ”röd linje” och leda till många civila dödsoffer. Allt detta kommer att glömmas bort.
7. Som Middle East Eye rapporterar håller Israel på att bygga en ring av kontrollstationer runt Rafah. Netanyahu kommer att påstå, falskeligen, att dessa garanterar att Israels attack uppfyller de villkor som fastställs i internationell humanitär rätt. Kvinnor och barn kommer att släppas ut – om de kan nå en kontrollpunkt innan Israels bombmattor dödar dem på vägen.
8. Alla män i Rafah, och alla kvinnor och barn som är kvar, kommer att behandlas som beväpnade kombattanter. Om de inte dödas av bombningarna eller fallande bråte kommer de antingen att avrättas summariskt eller släpas iväg till Israels tortyrkammare. Ingen kommer att nämna att de Hamas-krigare som befann sig i Rafah kunde ta sig ut genom tunnlarna.
9. Rafah kommer att förstöras, vilket lämnar hela remsan i ruiner, och den israeliskt framkallade hungersnöden kommer att förvärras. Västvärlden kommer att två sina händer, säga att Hamas orsakade detta i Gaza, våndas över vad man ska göra och pressa tredjeländer – särskilt arabländer – till en ”humanitär plan” som flyttar de överlevande ut ur Gaza.
10. Västmedierna kommer att fortsätta att beskriva Israels folkmord i Gaza i rent humanitära termer, som om denna ”katastrof” var en guds handling.
11. Under USA:s påtryckningar kommer Internationella domstolen, eller Världsdomstolen, inte att ha någon brådska med att utfärda ett slutgiltigt beslut om huruvida Sydafrikas påstående att Israel begår ett folkmord – vilket domstolen redan har funnit ”troligt” – är bevisat.
12. Oavsett vad Internationella domstolen slutligen beslutar, och det är nästan omöjligt att föreställa sig att den inte kommer att fastställa att Israel har utfört ett folkmord, kommer det att vara för sent. Den västerländska politiska och mediala klassen kommer att ha gått vidare och överlåtit åt historikerna att avgöra vad det hela betydde.
13. Under tiden använder Israel redan de prejudikat som man har skapat i Gaza, och sin urholkning av de sedan länge etablerade principerna i internationell rätt, som en plan för Västbanken. Genom att säga att Hamas inte har blivit helt utslaget i Gaza utan använder denna andra palestinska enklav som sin bas, kommer Israel gradvis att öka trycket på Västbanken med ytterligare en blockad. Var god skölj och upprepa.
Det är den troliga planen. Vårt jobb är att göra allt som står i vår makt för att hindra dem från att göra verklighet av den.
Fragment ur skriften
With Marx and Jesus:
Toward an Ecumenical Communism
(okänd författare)
Marx, liksom Jesus, var av judiskt ursprung. Och inte mindre än Jesus var Marx arvtagare till judendomens profetiska tradition. Men, liksom Jesus, accepterade Marx inte bara denna tradition, han omarbetade den till något nytt, originellt och mycket betydelsefullt för den moderna tiden. Jesus lade till elementen av medkänsla och kärlek, för de fattiga men också för ens fiender, de rika. Marx kombinerade den judisk-kristna omsorgen om social rättvisa med en vetenskaplig analys av orättvisans strukturer och lade grunden för en revolutionsvetenskap som skulle befria mänskligheten från dessa strukturer.
Enligt nyare åsikter var de gamla israeliterna inte ett folk, i betydelsen av en redan bildad etnisk grupp, utan snarare en klass, bildad i revolutionär opposition mot tidens dominerande feodala samhälle.
Israel bildades alltså i en medveten klasskamp mot det förtryckande feodala systemet som fanns i Kanaan under det andra årtusendet före Kristus. Judisk religion, med fokus på Jahve som den ende sanne Guden, var en produkt av den kampen och står således i opposition till alla andra religioner i den tidiga Främre Orienten, religioner som legitimerade hierarkin och tjänade de rika och mäktiga. Ursprunget till den judisk-kristna monoteismen måste alltså förstås i relation till tidens klasskamper.
De forntida israeliterna var alltså ett folk som bildades i revolutionär jäsning mot det gamla feodala systemet, en revolution vars syfte var att bygga ett kommunistiskt samhälle. Eller, rättare sagt, återuppbyggnaden av den primitiva kommunismen som själv först nyligen hade störtats av de feodala härskarna. Denna revolution syftade dessutom till att störta själva feodalismen, inte bara den särskilda feodalismen i Kanaan utan feodalismen i hela den civiliserade världen.
De värderingar som den judisk-kristna traditionen bygger på är i själva verket värderingarna i de fattigas och förtrycktas klasskamp mot deras rika förtryckare.
Kanske, i processen, har elementen av medkänsla och kärlek försummats. Men de har aldrig gått förlorade. ”Che” Guevara anmärkte att den dominerande känslan hos en sann revolutionär är kärlek, och Bertold Brech klagade över att ”vi, som bara ville föra in vänlighet till världen, kunde inte själva vara snälla.” Revolutionen i modern tid är en allvarlig sak, och förmodligen skulle inte ens Jesus förespråka medkänsla och kärlek som svar på nazistisk imperialism, apartheid och dödsskvadronerna runt om i världen.
Marxister uttrycker sig förstås i andra termer än vad Jesus gjorde, men det underliggande budskapet är detsamma. Tänk på följande från den marxistiske filosofen Georg Lukacs, tysk-ungersk kommunistisk politiker, filosof, författare och kulturteoretiker, 1885-1971-
”Det finns naturligtvis mycket mörker runt oss nu, precis som det var mellan de två krigen. De som vill misströsta kan hitta orsak nog och mer i vår vardag. Marxismen tröstar ingen genom att tona ner svårigheter eller minimera det materiella och moraliska mörker som omger oss människor idag. Skillnaden är bara – men i denna ”endast” ligger en hel värld – att marxismen har ett grepp om huvudlinjerna i mänsklig utveckling och erkänner dess lagar. De som kommit fram till sådan kunskap vet, trots allt tillfälligt mörker, både varifrån vi kommit och vart vi är på väg. Och de som vet detta finner världen förändrad i deras ögon: de ser målmedveten utveckling där tidigare bara en blind, meningslös förvirring omgav dem. Där förtvivlans filosofi gråter över en världs sammanbrott och kulturens förstörelse, där ser marxister på en ny världs födelsevåld och hjälper till att lindra förlossningens smärtor.” (Lukacs 1948:2)
Vi ser här samma tro på mänsklig frigörelse som kännetecknade Jesu tanke, och samma moraliska imperativ för att ”bistå med att mildra förlossningens smärtor” som åtföljer födelsen av en ny värld. Hur vi går till väga för denna uppgift är komplicerat och svårt, för att vara säker. En sak är dock säker. Varken marxist-leninister eller kristna kan sitta sysslolösa medan de amerikanska imperialisterna använder sina enorma destruktionskrafter för att förtrycka befrielsekrafterna i världen.
Så länge överutvecklade kapitalistiska nationers produktivkrafter kontrolleras av vinstsökande och krigshärjare kommer de att utgöra ett hot mot vår arts välbefinnande och till och med överlevnad.
Det är viktigt att förstå den moderna tidsålderns nya drag,
upp till kamp för skapandet av en värld av fred och social rättvisa.
Bra!!!