Journalister höjer rösten för Julian Assange

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som verkar vara aktuell i högsta grad… I morgon kl 11 faller domen mot Julian Assange.

31/12 2019 hade 1045 journalister från 91 länder skrivit på uppropet. Sex är från Sverige inklusive undertecknad. Nu, ett år senare finns 1644 underskrifter, däribland 16 från Sverige.
Det finns plats för Dig också om du är journalist eller skribent i vid mening som det beskrivs längst ned.

The English version is published further down.

Detta Upprop: JOURNALISTS SPEAK UP FOR JULIAN ASSANGE för har jag fått översatt av en läsare. Det kan inte skrivas under av alla, men riktar sig till alla som är intresserade av Julian Assange och yttrandefrihet.

Uppropet avser ”Endast journalister, organisationer och personer i journalistikrelaterade roller – kolumnister /kommentatorer, redaktörer, fotografer, kameramän och -kvinnor, medieproducenter och förlag, dokumentärfilmskapare, visselblåsare, journalismprofessorer/utbildare eller akademiker som forskar på journalistik och media, representanter för journalistorganisationer inklusive journalisternas fackföreningar och icke-statliga organisationer som försvarar pressfrihet och arbetar för att försvara visselblåsare, digitala rättigheter och öppenhet och liknande roller – är berättigade att underteckna.”

I uppropet finns länkar till olika källor.

Som bloggare som publicerar minst 3 artiklar per dag och som jag har utgivningsbevis från ”Myndigheten för press, radio och TV” anser jag mig kunna skriva på.

Journalister höjer rösten för Julian Assange

Julian Assange, grundare och utgivare av WikiLeaks, sitter för närvarande häktad i Belmarsh högsäkerhetsfängelse i Storbritannien och riskerar att utlämnas till USA och straffrättsligt åtalas enligt Espionage Act. Han riskerar upp till 175 års fängelse för sin del i offentliggörandet av läckta amerikanska militära dokument från Afghanistan och Irak och en rad av USAs diplomatiska depescher. ”War Diaries” bevisade att USAs regering vilseledde allmänheten om sina aktiviteter i Afghanistan och Irak och begick krigsförbrytelser. WikiLeaks samarbetade med ett stort antal medieorganisationer över hela världen, som publicerade Krigsdagböckerna och ambassaddepescherna. Den rättsliga åtgärden mot Assange utgör ett extremt farligt prejudikat för journalister, medieorganisationer och pressfriheten.

Vi, journalister och journalistiska organisationer runt om i världen, uttrycker vår allvarliga oro för Julian Assanges välbefinnande, för hans fortsatta internering och för de drakoniska spionerianklagelserna.

Detta fall är centralt för principen om yttrandefrihet. Om USAs regering kan åtala Assange för att ha publicerat sekretessbelagda dokument kan det bereda vägen för regeringar att åtala journalister var som helst – ett oroande prejudikat för pressfriheten i hela världen.
Dessutom är användningen av spionerianklagelsen mot personer som publicerar material från visselblåsare en ny erfarenhet och bör väcka bestörtning hos varje journalist och förläggare.

I en demokrati kan journalister avslöja krigsförbrytelser och fall av tortyr och övergrepp utan att behöva hamna i fängelse. Det är det som är pressens roll i en demokrati. Om regeringar kan använda spionerilagar mot journalister och förläggare berövas dessa sitt viktigaste och traditionella försvar – att agera i allmänhetens intresse – vilket inte gäller enligt Espionage Act.

Innan han flyttades till Belmarsh-fängelset satt Assange husarrest i mer än ett år och därefter sju år på den ecuadorianska ambassaden i London, där han hade beviljats politisk asyl. Under hela denna tid utsattes han för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter, inklusive att hans sekretesskyddade samtal avlyssnades av organisationer på direkta instruktioner från USA. Besökande journalister utsattes för konstant övervakning. Han hade begränsad tillgång till juridiskt försvar och medicinsk vård och berövades tillgång till solljus och fysisk aktivitet. I april 2019 lät Moreno-regeringen brittisk polis gå in på Ecuadors ambassad och gripa Assange. Sedan dess har han hållits isolerad i upp till 23 timmar om dagen och enligt besökare är han ”starkt medicinerad”. Hans fysiska och psykiska hälsa har allvarligt försämrats.

Redan 2015 fastslog FNs arbetsgrupp för godtyckligt frihetsberövande (WGAD) att Assange godtyckligt arresterats och berövats sin frihet och krävde att han skulle släppas och erhålla kompensation. I maj 2019 upprepade WGAD sina oro och begärde att hans personliga frihet skulle återställas.

Vi håller regeringarna i USA, Storbritannien, Ecuador och Sverige ansvariga för de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som Assange har utsatts för.

Julian Assange har gett ett enastående bidrag till journalistik i allmänhetens intresse, med öppenhet och för regeringars ansvar över hela världen. Han utpekas och åtalas för att ha publicerat information som aldrig borde ha undanhållits allmänheten. Hans arbete har erkänts genom utmärkelserna Walkley Award för mest framstående bidrag till journalistik 2011, Martha Gellhornpriset för journalistik, Index on Censorship-priset, Economists New Media Award, Amnesty International New Media Award, Gavin MacFadyen Award 2019 och många andra. WikiLeaks har också nominerats till FNs Mandela-pris 2015 och till Nobels fredspris sju gånger (2010-2015, 2019).

Julian Assanges rapportering om övergrepp och brott är av historisk betydelse, liksom bidragen från visselblåsarna Edward Snowden, Chelsea Manning och Reality Winner, som nu befinner sig i exil eller i fängelse. De har alla utstått obevekliga smutskastningskampanjer från sina motståndare, kampanjer som ofta lett till felaktig medierapportering och brist på granskning och medieövervakning av deras svåra belägenhet.

The Committee to Protect Journalists , International Federation of Journalists och ledande organisationer för mänskliga rättigheter har förstått och protesterat mot de systematiska kränkningarna av Assanges rättigheter under de senaste nio åren. Men i den offentliga diskussionen har behandlingen av honom på ett lömskt sätt normaliserats.

FNs speciella rapportör för tortyr, Nils Melzer, undersökte ärendet och skrev i juni 2019:

”Jag insåg till slut att jag blivit förblindad av propaganda och att Assange systematiskt förtalats för att avleda uppmärksamheten från de brott han avslöjade. När han väl hade avhumaniserats genom isolering, förlöjligande och skam, precis som med de häxor vi brukade bränna på bål, var det lätt att beröva honom hans mest grundläggande rättigheter utan att provocera fram allmän indignation över hela världen. Och därmed skapas ett rättsligt prejudikat, bakvägen via vår egen likgiltighet, som i framtiden kan och kommer att tillämpas lika bra på avslöjanden av The Guardian, New York Times och ABC News.”

”Genom att uppvisa likgiltighet i bästa fall och i värsta fall medverkan, har regeringarna i Sverige, Ecuador, Storbritannien och USA skapat en atmosfär av straffrihet som uppmuntrar till oinskränkt förtal och kränkningar mot Assange. Under de 20 år jag arbetat med offer för krig, våld och politisk förföljelse har jag aldrig tidigare varit med om att en grupp demokratiska stater gaddat ihop sig i avsikt att isolera, demonisera och skymfa en enskild person under så lång tid och med en sådan brist på hänsyn till mänsklig värdighet och rättssäkerhet.”

I november 2019 rekommenderade Melzer att utlämningen av Assange till USA skulle stoppas och att han omgående släpps. ”Han hålls fortfarande under förtryckande isolering och övervakning, som inte rättfärdigas av hans interneringsstatus (…) Om Assanges fortsätter att utsättas för godtycklighet och kränkningar kan det snart komma att kosta honom hans liv”, sa Melzer.

År 1898 skrev den franska författaren Émile Zola sitt öppna brev J’accuse…! (Jag anklagar) för att varna för den felaktiga domen till livstid fängelse mot en militär officer vid namn Alfred Dreyfus på anklagelser om spioneri. Zolas inställning gick till historien och är än idag en grund för vår plikt att bekämpa justitiemord och hålla de vid makten ansvariga. Denna skyldighet är idag lika nödvändig som någonsin, när Julian Assange blir ett offer för regeringar och åtalas på 17 punkter [1] enligt USAs Espionage Act, en lagstiftning som dessutom är över hundra år gammal.

Som journalister och journalistorganisationer som tror på mänskliga rättigheter, informationsfrihet och allmänhetens rätt att få kunskap kräver vi att Julian Assange omedelbart släpps fri.

Vi uppmanar våra regeringar, alla nationella och internationella byråer och andra journalister att kräva ett slut på den lagliga kampanj som förs mot honom för brottet att avslöja krigsförbrytelser.

Vi uppmanar våra journalister att ge allmänheten korrekt information om detta kränkande av grundläggande rättigheter.

Vi uppmanar alla journalister att höja sin röst till Julian Assanges försvar vid denna kritiska tidpunkt.

Farliga tider kräver orädd journalistik.

[1] Det finns ytterligare en åtalspunkt enligt annan lagstiftning, vilket ger totalt 18 punkter.

Underteckna journalisternas internationella upprop till Julian Assanges försvar.

Vänligen fyll endast i på engelska.

JOURNALISTS SPEAK UP FOR JULIAN ASSANGE

Julian Assange, founder and publisher of WikiLeaks, is currently detained in Belmarsh high-security prison in the United Kingdom and faces extradition to the United States and criminal prosecution under the Espionage Act. He risks up to 175 years imprisonment for his part in making public the leak of US military documents from Afghanistan and Iraq, and a trove of US State Department cables. The ‘War Diaries’ provided evidence that the US Government misled the public about activities in Afghanistan and Iraq and committed war crimes. WikiLeaks partnered with a wide range of media organizations worldwide that republished the War Diaries and embassy cables. The legal action underway against Mr Assange sets an extremely dangerous precedent for journalists, media organizations and the freedom of the press.

We, journalists and journalistic organizations around the globe, express our grave concern for Mr Assange’s wellbeing, for his continued detention and for the draconian espionage charges.

This case stands at the heart of the principle of free speech. If the US government can prosecute Mr Assange for publishing classified documents, it may clear the way for governments to prosecute journalists anywhere, an alarming precedent for freedom of the press worldwide. Also, the use of espionage charges against people publishing materials provided by whistleblowers is a first and should alarm every journalist and publisher.

In a democracy, journalists can reveal war crimes and cases of torture and abuse without having to go to jail. It is the very role of the press in a democracy. If governments can use espionage laws against journalists and publishers, they are deprived of their most important and traditional defense – of acting in the public interest – which does not apply under the Espionage Act.

Prior to being moved to Belmarsh prison, Mr Assange spent more than a year under house arrest and then seven years inside the Ecuadorian embassy in London, where he had been granted political asylum. Throughout this time he was subjected to serious violations of his human rights, including having his legally privileged conversations spied on by organizations taking direct instruction from US agencies. Journalists visiting were subjected to pervasive surveillance. He had restricted access to legal defense and medical care and was deprived of exposure to sunlight and exercise. In April 2019, the Moreno government allowed UK law enforcement officers to enter the Ecuador embassy and seize Mr Assange. Since then he has been held in solitary confinement for up to 23 hours a day and, according to visitors, is “heavily medicated”. His physical and mental health have seriously deteriorated.

As early as 2015 the United Nations Working Group on Arbitrary Detention (WGAD) determined that Mr Assange was arbitrarily detained and deprived of his liberty, and called for him to be released and paid compensation. In May 2019, the WGAD reiterated its concerns and request for his personal liberty to be restored.

We hold the governments of the United States of America, the United Kingdom, Ecuador and Sweden accountable for the human rights violations to which Mr Assange has been subjected.

Julian Assange has made an outstanding contribution to public interest journalism, transparency and government accountability around the world. He is being singled out and prosecuted for publishing information that should never have been withheld from the public. His work has been recognized by the Walkley Award for Most Outstanding Contribution to Journalism in 2011, the Martha Gellhorn Prize for Journalism, the Index on Censorship prize, the Economist’s New Media Award, the Amnesty International New Media Award, the 2019 Gavin MacFadyen Award and many others. WikiLeaks has also been nominated for the UN Mandela Prize in 2015 and for the Nobel Peace Prize seven times (2010-2015, 2019).

Mr Assange’s reporting of abuses and crimes is of historic importance, as have been the contributions by whistleblowers Edward Snowden, Chelsea Manning and Reality Winner, who are now in exile or incarcerated. They have all faced relentless smear campaigns waged by their opponents, campaigns that have often led to erroneous media reports and a lack of scrutiny and media coverage of their predicaments. The systematic abuse of Mr Assange’s rights for the past nine years has been understood and protested by the Committee to Protect Journalists, the International Federation of Journalists and leading human rights organisations. But in public discussion there has been an insidious normalising of how he has been treated.

United Nations Special Rapporteur on Torture Nils Melzer investigated the case and in June 2019 wrote:

“it finally dawned on me that I had been blinded by propaganda, and that Assange had been systematically slandered to divert attention from the crimes he exposed. Once he had been dehumanized through isolation, ridicule and shame, just like the witches we used to burn at the stake, it was easy to deprive him of his most fundamental rights without provoking public outrage worldwide. And thus, a legal precedent is being set, through the backdoor of our own complacency, which in the future can and will be applied just as well to disclosures by The Guardian, the New York Times and ABC News”.

“By displaying an attitude of complacency at best, and of complicity at worst, Sweden, Ecuador, UK and US governments have created an atmosphere of impunity encouraging Mr Assange’s uninhibited vilification and abuse. In 20 years of work with victims of war, violence and political persecution I have never seen a group of democratic States ganging up to deliberately isolate, demonize and abuse a single individual for such a long time and with so little regard for human dignity and the rule of law.”

In November 2019, Melzer recommended that Mr Assange’s extradition to US be barred and that he be promptly released. “He continues to be detained under oppressive conditions of isolation and surveillance, not justified by his detention status (…) Mr Assange’s continued exposure to arbitrariness and abuse may soon end up costing his life”, said Melzer.

In 1898, French writer Émile Zola wrote the open letter J’accuse…! (I accuse) to warn about the wrongful sentencing to life in prison of a military officer named Alfred Dreyfus on espionage charges. Zola’s stance entered history books and still today stands for our duty to fight miscarriages of justice and to hold the powerful to account. This duty is as necessary as ever today, when Julian Assange is being victimized by governments and faces 17 charges[1] under the US Espionage Act, legislation that also dates back over hundred years.

As journalists and journalists’ organizations that believe in human rights, freedom of information and of the public’s right to know, we demand the immediate release of Julian Assange.

We urge our governments, all national and international agencies and fellow journalists to call for an end to the legal campaign being waged against him for the crime of revealing war crimes.

We urge our fellow journalists to inform the public accurately about this abuse of fundamental rights.

We urge all journalists to speak up in defense of Julian Assange at this critical time.

Dangerous times call for fearless journalism.

(Only journalists, organizations and people in journalism-related roles – columnists/commentators, editors, photographers, cameramen and camerawomen, media producers and publishers, documentary filmmakers, whistleblowers, journalism professors/trainers or academics researching journalism and media, representatives of journalism organizations including journalists’ trade unions, and NGOs which defend press freedom, and work in defence of whistleblowers, digital rights and transparency and similar roles – are eligible to sign.)