Kampen för Palestinas historia och kultur

18

Israeliska skolbarn lär sig nästan ingenting om ockupationen av Palestina – även om de bara några år senare kommer att tjänstgöra på de ockuperade områdena i något som av en del ses som en ovanligt moralisk armé. Det konstaterar Avner Ben-Amos, professor i historia vid Tel Avivs universitet, i en aktuell studie.

Kartor i skolböcker markerar inte den ”gröna linje” som utgör gränsen till det ockuperade Palestina, palestinska områden benämns med judiska namn som Samarien och Judéen, och starten av ockupationen 1967 kallas ”befrielse”.

Indoktrineringen i israeliska skolböcker är bara ett av många sätt att osynliggöra palestiniernas liv, kultur och historia.

Palestinierna i Israel kallas aldrig palestinier, utan ”araber”, och utmålas som potentiella terrorister och primitiva kamelryttare. Samtidigt har ockupationsmakten tagit över palestinska klädedräkter, musik, bakverk och djur och givit dem israeliska namn.

Så har den världsberömda sötsaken ”Knafeh”, ursprungligen från Nablus på det ockuperade Västbanken, lanserats i internationella matsajter som israelisk, och den palestinska huggormen – upptäckt långt innan tillkomsten av Israel – blivit israelisk nationalsymbol.

Arkeologiska utgrävningar görs så okänsligt att det gamla judiska kulturarvet exponeras, medan fynd från andra kulturer förstörs på vägen. Soldater och skolklasser gör pilgrimsresor till strikt judiska kultplatser på ockuperad mark. Men inte till några kristna eller muslimska.

Stöld av historia och kultur är välkända sätt för koloniala makter att radera ut ursprungsbefolkningens existens. Så stoppas i Israel historiska och samtida dokumentärer – som den om massakern i Jenin 2002 – från att spridas och filmarna förföljs.

Uppmärksammandet av viktiga händelser i den palestinska historien, som fördrivningen (”Al-Nakba”) 1948, har förbjudits liksom vissa icke-judiska symboler (julgran!). En radio- och TV-lag (1965) anger att programmen skall ”förstärka den sionistiska identiteten” och människor (läs palestinier) kan avvisas från vissa bostadsområden om man saknar ”sionistiska visioner”.

Kulturministern lämnar salen när man läser poem av den palestinske nationalpoeten Mahmoud Darwish, och arabiska har avskaffats som nationellt språk. Israel är nu enligt lag (2018) ett land för exklusivt judisk utveckling.

Den holländsk-israeliske filmaren Benny Brunner visar i en dokumentär från 2012 hur israelerna i ett hemligt förråd förvarar omkring 70.000 böcker, dokument och tidningar som beslagtogs under den etniska rensningen 1948. Viktiga historiska dokument som borde ha lämnats till den palestinska myndigheten som en del av Palestinas kulturarv. Så har inte skett. Filmen finns att se på Youtube.

Det var först med de israeliska historikerna Benny Morris och Ilan Pappé som världen för något tiotal år sedan fick den verkliga sanningen om tillkomsten av Israel. Hur israelerna, med hjälp av judiska terrorgrupper som ”Stern” och ”Irgun” – utöver det område man tilldelats av FN – tillskansade sig runt hälften av det som skulle blivit en palestinsk stat.

Hur man fördrev omkring 750.000 människor, genomförde massakrer på civila – den mest kända i Deir Yassin, den största möjligen i Dawaymeh med hundratals mördade – förstörde minst 530 palestinska samhällen och drev människor på flykt utan ägodelar mot Jordanien eller rätt ut i Medelhavet. Övergreppen stoppades den gången till sist genom omvärldens ingripande. Men nu är det de återstående 22% av Palestina som man är på jakt efter.

Den etniska rensningen fortsätter således än idag, om än i mindre skala och utan nämnvärd uppmärksamhet från omvärlden. Israel har flyttat in uppemot 700.000 av sin egen befolkning på ockuperat område – det som är kvar av Palestina – och beslagtar varje dag mer mark, river hus och fördriver människor och bygger fler olagliga så kallade bosättningar. Man förstör olivlundar och vattenkällor och försöker på alla sätt få palestinierna att ge sig av.

FN och EU har upprepade gånger uppmanat Israel att avsluta ockupationen och koloniseringen av Palestina, men så länge orden inte följs av några verkliga sanktioner eller annat fortsätter övergreppen.

Bland palestinierna finns dock en växande aktivism för att bevara historia och kultur. #HeresMyVillage arbetar för att sätta på kartan hundratals palestinska samhällen som raderats ur historien av ockupationsmakten. #ShowTheWall lobbar mot Google, Apple och andra för att klart märka ut Israels 700 km långa mur / barriär på ockuperad mark. #GoogleMapsPalestine kräver att de ockuperade områdena kallas ”Palestina”, och inte bara ”Västbanken och Gaza”.

 

Föregående artikelSpelar USA och Väst en betydande roll i protesterna i Belarus?
Nästa artikelVad står Bidens ”flexibilitet” för?
Gunnar Olofsson
Gunnar Olofsson är kirurg och har flera gånger arbetat i Palestina. Han är ordförande i Borås Palestinagrupp och är en landets främsta experter på Israel och Palestina.

18 KOMMENTARER

  1. Det här är en väldigt viktig artikel. Dokument om Palestinas och det palestinska folkets nutida, och gamla, historia finns i mängder. Bevis efter bevis finns om en enorm orättvisa som pågår nu, inför våra ögon och öron. Fler borde få se och veta. Information om Palestina undantas från medias rapportering om dagsaktuellt förtryck, etnisk rensning, olaglig ockupation av land, bränning av skördar, förstörelse av hus, fängslande, mord, militärt våld osv osv. Har palestinierna blivit ett laglöst folk som ingen i maktposition vågar försvara. Den som informerar om situationen riskerar att kallas för antisemit, många tystas.

  2. Israel har ej ockuperat någon mark eller stat, Israel har befriat mark som illegalt har ockuperats av Egypten och Jordanien. Det finns inga palestinier och ingen palestinsk stat. Däremot finns det araber som bor i Israel inkl Judéen, Samarien, Gaza och Östra Jerusalem.

    Beslutet från San Remokonferensen den 19-26 april 1920, delvis baserat på Balfourdeklarationen, och NF (Nationernas Förbund) beslut den 24 juli 1922 gäller fortfarande och blev internationell rätt den 26 september 1923. FN:s resolution 181 (Delningsplanen) från den 27 november 1947 har ej vunnit laga kraft och då måste man gå tillbaka till FN-stadgan och beslutet i NF 1922. Besluten från 1920, 1922 och 1923 har juridisk giltighet den dag som idag är och vad den Svenska regeringen, Svenska kyrkan, EU eller FN m fl idag tycker kan ej ändra Israels gränser.
    Israel är en av de få stater i världen som periodvis varit ockuperade, tillsammans med Egypten, Iran och Kina, som är förankrade i en över 3000-årig ärftlig historisk rättighet som inte kan återkallas av någon. Israel har sedan 1947 accepterat att släppa ifrån sig områden som de har rätt till mot ett erkännande av staten Israel.
    När de araber som PLO representerar och Hamas, Muslimska Brödraskapet, Hizbollah, Islamistiska Jihad och övriga terroristorganisationer kommer fram till att de vill leva i en äkta, ärlig och verklig fred med det judiska folket och Israel så då blir det fred och inga stängsel eller murar behövs. Det är bara Israel som kan avgöra om det i Judéen, Samarien, Gaza eller Östra Jerusalem skall bildas en stat/enklav för de araber som bor där och det kan endast ske efter förhandlingar mellan Israel och arabernas representanter i Gaza, Judéen, Samarien och Östra Jerusalem.

    Hamas, Muslimska Brödraskapet, Hizbollah, Islamistiska Jihad och övriga terroristorganisationer vill utplåna Israel och så länge det gäller blir det ingen fred.

    • FN:s beslut att Israel ska återlämna områden de besatte i kriget 1967?

      Illegala bosättningar av över en halv miljon israeler på palestinskt område?

      Över tusen illegala flyganfall på Syrien?

      3000-årig historisk rättighet saknar bäring pga senare händelser och beslut. I Westfaliska freden 1648 tillerkändes Sverige diverse områden. Historisk bärighet?

      Etc.

    • ”En 3000-årig ärftlig historisk rättighet som inte kan återkallas av någon.” Är det arvet efter Abraham du syftar på? Vad har konvertiter från Europa med det arvet att göra? Räcker det inte med korsfararnas religiösa mission för 1000 år sedan? Att upphöja uråldriga religiösa skrifter till historiska rättigheter över mark och egendom för konvertiter från en annan kontinent i en annan tid är i mina ögon blasfemi.

    • Det är israel som vill utplåna Palestina och bygga ”Stor israel”. Men med tanke på vad dessa kriminella ockupanter av Palestina gör och gjort är det inte alls konstigt att folk vill att marktjuvarnas enhet förintas.
      För övrigt går inte sionisternas favorit ramsan ”Hamas, Hamas” eller ”Hizbollah, Hizbollah” hem längre. Världen har liksom tröttnat mycket på dess falska klanger om ”existensiell hot” och annat blaha, blaha

  3. 1. Ett samhälle som känner sig hotat av grenen och oliven kan omöjligt vara humant.
    2. Så länge denna rasistiska cancersvulsten som kallas israel existerar kommer det aldrig att vara fred i Västra Asien (oks MÖ) och vidare i hela världen.
    3. Det finns en ljusglimt i horisonten dock. USA som jo är den avskyvärda apartheid regimens stora torped och hund, är på väg att förinta sig självt inifrån. Inbördeskrig hägrar i USA. Imploderar USA så lär int cancersvulsten finnas länge till. Denna höst kommer med oangenäma överraskningar som kommer att kännas ända in i Hell Aviv.

  4. FN är ingen domstol och kan inte i efterhand ändra på artikel 80 (Palestinaparagrafen) i FN-stadgan från 1945. Det finns inget Palestinskt område.

    FN:s generalförsamling förespråkade den 27 november 1947 en tvåstatslösning, FN:s resolution 181 (Delningsplanen), med Jerusalem som en gemensam internationaliserad stad ett ”corpus separatum”.

    Den arabiska befolkningen inom palestinamandatet, de arabiska staterna och Arabförbundet sa 1947 nej till FN:s resolution 181 (Delningsplanen) samtidigt som Israel sa ja trots att Judéen, Samarien (Västbanken) ej tillföll Israel i delningsplanen.

    Enligt internationell rätt inträffar ockupation eller annektering när en stat tar över territorium som är under en annans stats suveränitet. Judeén, Samarien och Östra Jerusalem var aldrig en del av Jordanien. Tvärtom, var det ett territorium som Jordanien olagligt ockuperade 1948.

    Direkt efter sexdagarskriget 1967 erbjöd Israel arabstaterna fredsförhandlingar.

    Vid arabstaternas konferens i Khartoum i augusti 1967 sade arabstaternas nej i tre olika punkter: 1. Inget erkännande av Israel, 2. Inga förhandlingar, 3. Ingen fred.

    FN:s delningsplan från den 27 november 1947 har ingen juridisk giltighet. Delningsplanen blev aldrig ett rättsligt dokument i internationell lag trots att FN:s generalförsamling godkände den, så ratificerades den inte av FN:s säkerhetsråd. Resolutioner antagna av FN:s generalförsamling är ett förslag och rekommendation, men inte rättsliga bindande dokument. Det finns inget rätt för araberna, som idag representeras av PLO, att referera och hävda giltighet till resolution 181 eller att hävda att judar endast har rätt till det som definierades som en judisk stat i resolution 181.

    • Innebär ”FN:s delningsplan från den 27 november 1947 har ingen juridisk giltighet. ” att staten Israel ej har rätt att existera).

      Konstigt att övriga världen uppfattat saken så annorlunda än du.

    • Dessa märkliga Israel-kramare som inte har förmåga att se verkligheten! Men så är ju Israel världens värsta förbrytarstat efter USA så många verkar koppla bort hjärnan! Israel är en produkt av västerländsk kolonialism och en olaglig statsbildning, dessutom ett enormt misstag som aldrig borde drivits igenom.

    • Jag vill mena; det är inte realistiskt möjligt att hänvisa till historiska skeenden som ligger mångtusden år tilbaka i tiden.Betänk att då skulle stora kontinenter som Amerika vara stulen mark från ursprungsbefolkningen.(vilket det egentligan är i ett perspektiv, inte så långt tidsmässigt tillbaka Ty glöm inte Wounded Knee 1890)
      Vad gäller Israel/Palestina konflikten. Hur man än vänder och vrider på grundproblem befinner vi oss här och nu, där två till antal stora folkslag har problem att komma överrens, om hur de skall leva tillsammans.
      Och vem som besitter den största militära maktapparaten borde det inte råda någon tvedkan om.Så i kraft av detta tillsammans med världsomspännande ekonomiska muskler, talar oddsen absulut inte till fördel för Palestinska folkets möjligheter att forma sin framtid i frihet.Dessutom finns att tillägga ett absolut stöd till Israels, från Västvärldens alla länder.
      Därför ser jag ingen annan lösning på krigskonflikten än att Araber och Judar tillsammans bygger en sekulär stat, där människor kan leva sida vid sida i samverkan.

  5. Den arabiska invasionen och ockupationen under de fyra första, s k rättledda, kaliferna, 632–661 av det land som hette Israel, men döptes om till Palestine av det romerska väldet efter folkstammen filistéerna har många paralleller. Dagens ”egyptier” har ingenting med de gamla egyptierna att göra, utan är invaderande araber. Egyptierna är till stora delar förintade, men tio procent av dagens befolkning utgörs av kopter, egyptier kristnade på på 100 talet.

    Den verkliga huvudvärken i området heter Turkiet. Turkarna var ett muslimskt nomadfolk som besegrade Bysans för femhundra år sen, och utrotat ortodoxt kristna som greker och armenier sen dess. Ockupationen av Anatolien måste hävas!

  6. @ Anders
    Vad en nazi-sionist anser är uppenbart. Det är ungefär som att betrakta den svenska etnocentriska extremhögerns boktips om Fursten av Machiavelli. De fantiserar redan om att kolonisera världen igen. Att en sionist tar till vilka argument som helst, för att återskapa Storisrael är naturligtvis heller inget förvånande, på samma vis som en islamist skulle göra. Mer förvånande är väl kanske att så många judar i Sverige hakar på och liksom öppet demonstrerar för nazi-sionismen och dess flagga, med tanke på vad vi har lärt oss av historien, d.v.s. att det sannolikt kommer leda till totalt Stalingrad, som tyskarna brukar säga, när de menar ett riktigt djävligt nederlag.

  7. Det världen vet är att israel blev till år 1948. Allt annar är påhitt om benrester från hyenor och havsrullar från månen.

  8. ”The Palestinians who watched the same video, however, saw something else. They recognized the knee hold that Officer Chauvin inflicted on Floyd as the same technique which Israeli police routinely used on Palestinians. Also missing from the mainstream account of Floyd’s death was any mention of the role which the Anti-Defamation League (ADL) played in weaponizing the Minneapolis police department. The ADL has been pressuring police departments across the country for years to train with Israeli instructors to learn submission techniques like the knee on the throat hold. But more importantly, the policemen who are subjected to the Israelification of local police forces learn more than techniques. They learn attitudes, and the main attitude they learn is that they should treat the locals who fund their departments with their tax money in the same way that Israelis treat Palestinians. Whenever the race issue gets raised, the Jewish revolutionaries who are the main orchestrators of incidents like the Floyd riots remain invisible. This was certainly true of the ADL, which arranged the 2012 meeting in Chicago which brought together the Minneapolis police department and counter-terrorism experts from Israel at a conference sponsored by the FBI and the Israeli consulate in Chicago which focused on “terrorism prevention techniques.”[3]”

    https://www.unz.com/ejones/the-invisible-man-at-the-race-riots/

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here