En artikel 9/9 av Cyrus Janssen https://cyrusjanssen.substack.com/p/china-just-changed-the-entire-future?utm_source=post-email-title&publication_id=255720&post_id=148682559&utm_campaign=email-post-title&isFreemail=true&r=103ae5&triedRedirect=true&utm_medium=email, som Rolf Nilsson översatt.
Kina håller på att förändra Afrikas framtid eftersom landet just utlovat otroliga 50 miljarder dollar för att utveckla kontinenten under de kommande 3 åren. Detta borde inte komma som en överraskning för någon som har följt Kinas aktiviteter i Afrika under de senaste åren. Kinesiska företag har skapat otroliga 1,1 miljoner jobb i Afrika under de senaste tre åren samtidigt som de investerat i jordbruk, tillverkning och handelslogistik.
Afrika är nu Kinas näst största utomeuropeiska kontraktsmarknad och under det senaste decenniet har kinesiska företag tecknat kontrakt i Afrika till ett värde av över 700 miljarder dollar.
Enkelt uttryckt är Afrikas framtid Kina och Kinas egen framtid är nu djupt sammanflätad med Afrikas.
Men tidigare i veckan tillkännagav Kina en ny politik som kommer att förändra spelplanen för 33 av de minst utvecklade afrikanska länderna, och ärligt talat är det detta som Kina gör bättre än något annat land i världen, genom att ge tydliga konkreta fördelar av samarbetet. Framöver kommer dessa 33 länder att åtnjuta en ny ”nolltariffbehandling”, vilket i princip innebär att de kommer att ha nolltullar på alla produkter eller varor som exporteras till Kina, vilket ger dessa mindre utvecklingsländer direkt tillgång till den mest värdefulla konsumentmarknaden i världen.
Tillkännagivandet kom vid årets Forum on China Africa Cooperation, där ledare från alla de 53 afrikanska länderna reste till Peking för att befästa samarbetet mellan Afrika och Kina. Lyssna bara på det kraftfulla öppningsanförande som Kina höll vid årets forum:
”De afrikanska länderna upplever ett nytt uppvaknande och inser att externt påtvingade modeller inte har lett till stabilitet och välstånd. De afrikanska nationerna måste utforska utvecklingsvägar som passar deras egna nationella förutsättningar och ta ett fast grepp om sin framtid och sitt öde i sina egna händer.”
Det finns ett huvudskäl till varför Kina vinner i Afrika. Kina respekterar de individuella behoven hos alla de 53 afrikanska nationerna och skräddarsyr ett unikt erbjudande för varje land med fokus på lösningar som alla vinner på. Ironiskt nog står detta i skarp kontrast till hur USA historiskt sett har behandlat Afrika.
USA har alltid sett på Afrika som ett problem som måste lösas, medan Kina ser på Afrika som en kontinent med möjligheter. Myten om att modernisering är lika med västernisering har avlivats och Kinas åtagande att arbeta med de afrikanska länderna som genuina partners, och inte som problem som ska lösas, är en frisk fläkt.
När USA stod värd för det liknande US Africa Leaders Summit 2022 möttes de afrikanska ledarna av frustration, besvikelse och misstro och berättade för reportrar att de hört många stora amerikanska löften, med början med president Barack Obama 2014, men nästan ingenting har förverkligats.
Bild
Barack Obama värd för USA:s toppmöte om Afrika 2014
Det hjälper naturligtvis inte att USA stod värd för detta toppmöte samtidigt som man aktivt sanktionerade flera afrikanska länder, skadade deras utveckling och inkräktade på deras suveränitet.
Det har gått nästan två år sedan USA:s toppmöte med Afrika, och det är ingen överraskning vad konferensen har gett Afrika. Fler pekpinnar, fler tal och nästan inga påtagliga fördelar för kontinentens utveckling.
Anledningen till detta är enkel. USA:s regering var bara intresserad av att hålla sitt toppmöte i Afrika för att motverka Kinas uppgång. Amerikanska politiker bryr sig inte på riktigt om att samarbeta med Afrika, de gör helt enkelt allt de kan för att sabotera Kinas uppgång. Djärvheten i USA:s agerande sammanfattas på ett perfekt sätt i detta klipp:
För att se detta tiktok-klipp får du gå till originalartikeln
Ironiskt nog hölls denna föreläsning av presidentaspiranten Kamala Harris, vilket visar att det med största säkerhet inte kommer att ske någon betydande förändring av USA:s politik gentemot Afrika om hon vinner i november. Men Kinas samarbetsinriktade strategi främjar ett genuint samarbete, vilket leder till ”win-win”-avtal som gynnar båda länderna.
Genom att ta itu med varje lands prioriteringar och utmaningar bidrar Kina till att underlätta utvecklingen samtidigt som de bilaterala banden stärks, vilket säkerställer att båda parter uppnår ömsesidig tillväxt och välstånd. Det är så enkelt som det är. Inga militärbaser inblandade, inga pekpinnar och ingen inblandning i suveränitet.
Xi Jinping på besök i Johannesburg, Sydafrika, för 2015 års China Africa Forum
Faktum är att respekten från Kina återspeglas ända ner till schemaläggningen av forumet. Vart tredje år roterar forumet för samarbete mellan Kina och Afrika mellan Peking och en afrikansk stad. Kina ger dessa mindre utvecklingsländer ett enormt ”ansikte” genom att personligen besöka kontinenten för att fokusera på ekonomiskt samarbete, diplomati, fred och kulturellt utbyte.
Att växla mellan Afrika och Kina visar att de två regionerna arbetar på lika villkor och respekterar varandra. USA har däremot inget återkommande forum, utan anordnar toppmöten när deras intressen i Afrika hotas, och då endast i Washington D.C.
Den här veckans afrikanska toppmöte i Peking har nu satt scenen för Kinas massiva expansion i Afrika, som ärligt talat har exploderat i tillväxt de senaste åren. Handeln mellan Kina och Afrika nådde en rekordhög nivå på 282 miljarder dollar 2023, och Kina har varit Afrikas största handelspartner 15 år i rad.
Men denna nya investering på 50 miljarder dollar under de kommande 3 åren i Afrika beräknas skapa ytterligare 1 miljon jobb i Afrika, i arbete med infrastrukturprojekt, grön energi och handelsexpansion i länder över hela kontinenten.
Kenya säkrade 2 miljarder yuan för att finansiera byggandet av landsbygdsvägar som kommer att betjäna 70 procent av landets befolkning
En del av Pekings reviderade Belt and Road Initiative är att fokusera på vad de kinesiska regeringarna kallar ”små och vackra” projekt. Kenyas president fortsatte med att säga:
”Kenya och Kina har utmärkta och hjärtliga diplomatiska relationer. Dessa förbindelser har varit till ömsesidig nytta för våra två länder och har på ett fenomenalt sätt förändrat Kenyas järnvägs-, väg- och hamninfrastruktur samt fördjupat utbytet mellan människor.”
I Östafrika har Kina, Tanzania och Zambia undertecknat ett avtal om att rusta upp en flera decennier gammal järnväg, i syfte att förbättra järnvägs- och sjötransporter. Dessutom har Kina lovat att stödja industriella uppgraderingar i Zimbabwe och utveckla landets mineralbearbetningskapacitet, eftersom landet är en viktig producent av litium, ett viktigt material för elfordon.
Vid ett möte med Nigerias president Bola Tinubu sade Xi att Kina kommer att fortsätta att främja utvecklingen av infrastruktur, energi och mineralindustrier och uppmuntra samarbete inom områden som den digitala ekonomin och ny energi.
I en tydlig markering mot USA:s Afrikapolitik släppte de två ledarna ett gemensamt uttalande om att frågor om mänskliga rättigheter, inklusive rätten till utveckling, är:
”en gemensam angelägenhet för hela mänskligheten, och de motsätter sig politisering av frågor om mänskliga rättigheter och inblandning i andra länders inre angelägenheter under förevändning av mänskliga rättigheter”.
Detta uttalande sammanfattar Afrikas rörelse mot kinesisk politik i stället för amerikansk. Kina talar inte om för dessa ledare hur de ska styra sina länder eller lägger sig i den lokala politiken. Kina fokuserar återigen enbart på handel och utveckling och på att arbeta för ömsesidigt samarbete.
Utöver de miljarder dollar i investeringar som utlovats till Afrika under de kommande tre åren tog Xi ytterligare ett stort steg genom att avskaffa alla tullar för 33 afrikanska länder. Detta står återigen i skarp kontrast till USA:s utrikespolitik, som har ökat sin användning av tullar avsevärt under de senaste åren.
Joe Biden blev faktiskt den första presidenten att anta över 6.000 nya sanktioner under en tvåårsperiod, då USA har försökt att sanktionera Kinas tillgång till världens mest avancerade mikrochips. Men här är den kalla, hårda sanningen om USA:s sanktioner. De har fullständigt slagit tillbaka. Sanktionerna har bara tvingat Kina att förnya sig och bli starkare och nu lider några av USA:s viktigaste teknikföretag, framför allt Intel. Intel är den aktie i S&P 500 som har gått sämst i år, eftersom företaget har blivit avskuret från sin största källa till vinst, och det är naturligtvis den kinesiska marknaden.
USA har sett sina sanktioner mot Kina slå tillbaka fullständigt. Amerikanska teknikföretag lider av att inte exportera sina produkter till Kina och Kina har bara tvingats bli mer innovativt och utveckla sin egen inhemska teknikindustri
Men det är här saker och ting blir mycket intressanta eftersom Kina nu exporterar några av sina mest värdefulla produkter till Afrika. Under 2023 växte Kinas export av nya elbilar och litiumbatterier med 291% respektive 109%. Kina är världsledande inom dessa två sektorer och förlitar sig naturligtvis på resurser och mineraler från afrikanska gruvor för att dominera dessa två industrier. Kina har varit ärligt med sin önskan om Afrikas resurser från första början.
Skillnaden mot västvärlden är att det handlar om ett samarbete som gynnar alla parter för ömsesidig utveckling (s.k. win-win, ö.a.) i stället för en ensidig strategi. Jag vet att det kan vara svårt för många västerlänningar att tro på ett land som agerar utifrån andra motiv än materiell vinning, men det finns ett historiskt och ideologiskt prejudikat i Kina som stödjer detta. Många skolor, sjukhus och infrastrukturprojekt i Afrika har skänkts av Kina enbart på grund av goodwill. Kom ihåg att Kina för bara 50 år sedan var ett av de fattigaste länderna på jorden. Sedan dess har de lyft nästan en miljard människor ur fattigdom. En majoritet av kineserna har denna övergång i färskt minne, vilket har återspeglats i deras utrikespolitik och i deras övertygelse om att det är deras plikt att dela med sig av denna tillväxt till utvecklingsländerna.
På Himmelska fridens torg i Peking, en av de viktigaste politiska byggnaderna i hela Kina, står det ”Länge leve den stora solidariteten mellan världens folk”, vilket understryker Kinas globaliserade världsbild.
Song Wei, professor vid School of International Relations and Diplomacy vid Beijing Foreign Studies University, är den som bäst beskriver denna unika relation. Han menar att Kina är det största utvecklingslandet och att Afrika är den kontinent som har flest utvecklingsländer. Samarbetet mellan de två sidorna utgör grunden för utvecklingen i det globala syd. Samarbetet mellan Kina och Afrika ger fler röster för att skydda intressen, sträva efter fler utvecklingsmöjligheter och samla fler krafter för att främja rättvisa i den globala styrningen.
För en fullständig videopresentation av dagens rapport, klicka nedan för att se motsvarande YouTube-video.
Tack alla för ert stöd!
Cyrus
Några noteringar:
Kina har en militär stödjepunkt i Afrika, nämligen en flottbas i Djibouti. Det har diskuterats om ytterligare en flottstation i västra Afrika i Guineabukten någonstans, men jag vet inte hur det går med det. Viss militär närvaro finns alltså, och ännu mer om man räknar in kinesiska trupper under FN-flagg. Men Kina har ändå minimal militärmakt i Afrika, men mycket good-will. För USA och dess underhuggare är det ungefär tvärtom.
”en flera decennier gammal järnväg” är TanZamjärnvägen som byggdes redan under Maos tid. Eventuellt som hjälp för Zambias kopparexport. Så Kinas vändning mot Afrika är inte ny, det som skiljer åt är att Kina har enormt mycket större resurser numera. En annan skillnad är att Kina och Ryssland bör kunna samarbeta i Afrika. Under Maos senare år var det ju rivalitet mellan Kina och Sovjet, vilket kunde orsaka en del underligheter i den kinesiska politiken även i Afrika.
”Djärvheten i USA:s agerande” som det skrivs om i artikeln bör nog översättas som ”Fräckheten …” för det är ju det som saken handlar om. Kineserna kommer med nyttiga saker för Afrika, USA kommer med uppblåsta föreläsningar.
Afrika beräknas få den stora tillväxten i befolkning jämfört med resten av världen, och kontakter med en sådan demografisk utveckling kan vara bra för affärerna – så Kina satsar nog på rätt häst här, och förhoppningsvis blir resultatet ett stort win-win.