Kina publicerar ett ställningstagande om en lösning på krisen i Ukraina – se https://global.chinadaily.com.cn/a/202302/24/WS63f811f3a31057c47ebb09cd.html
Detta har nämnts kortfattat i morgonnyheterna.
Igår tog en stor majoritet i FN:s generalförsamling ställning för ett uttalande om eld upphör i Ukraina och att Ryssland ska dra tillbaka sina styrkor. Kan absolut uppfattas som ett bakslag för Ryssland, som bör ta Kinas förslag på största möjliga allvar. Indien avstod, men inte Brasilien eller Israel.
____________________________________________________________________
BEIJING – Kina har uppmanat till internationella insatser för att skapa förutsättningar för att återuppta fredssamtalen för att lösa krisen i Ukraina.
Kina släppte på fredagen ett dokument där man redogör för sin ståndpunkt om den politiska lösningen på Ukrainakrisen och säger att dialog och förhandlingar är den enda hållbara lösningen på Ukrainakrisen.
Det internationella samfundet bör förbli engagerat i det rätta tillvägagångssättet att främja samtal för fred, hjälpa parterna i konflikten att öppna dörren till en politisk lösning så snart som möjligt och skapa förutsättningar och plattformar för att återuppta förhandlingarna. Kina kommer att fortsätta att spela en konstruktiv roll i detta avseende, stod det i dokumentet.
Alla parter måste förbli rationella och visa återhållsamhet, undvika att blåsa upp eld och förvärra spänningarna och förhindra att krisen förvärras ytterligare eller till och med går överstyr, heter det.
Alla parter bör stödja Ryssland och Ukraina i att arbeta i samma riktning och återuppta den direkta dialogen så snabbt som möjligt, för att gradvis deeskalera situationen och slutligen nå ett omfattande eldupphör, tillade man.
Alla åtgärder som bidrar till att lindra den humanitära krisen måste uppmuntras och stödjas, och parterna i konflikten bör undvika att angripa civila eller civila anläggningar, skydda kvinnor, barn och andra offer för konflikten samt respektera de grundläggande rättigheterna för krigsfångar (POW), heter det i dokumentet.
Kina motsätter sig väpnade attacker mot kärnkraftverk eller andra fredliga kärntekniska anläggningar, sade man i dokumentet, och tillade att hot om eller användning av kärnvapen bör motarbetas, och att kärnvapenspridning måste förhindras och kärnvapenkriser undvikas.
Följande är den fullständiga texten.
Kinas ståndpunkt om den politiska lösningen på krisen i Ukraina
1. Respektera alla länders suveränitet. Universellt erkänd internationell rätt, inklusive syftena och principerna i FN-stadgan, måste följas strikt. Alla länders suveränitet, oberoende och territoriella integritet måste effektivt upprätthållas. Alla länder, stora eller små, starka eller svaga, rika eller fattiga, är likvärdiga medlemmar i det internationella samfundet. Alla parter bör gemensamt upprätthålla de grundläggande normer som styr de internationella förbindelserna och försvara internationell rättvisa. Lika och enhetlig tillämpning av internationell rätt bör främjas, medan dubbelmoral måste förkastas.
2. Överge mentaliteten från det kalla kriget. Ett lands säkerhet bör inte eftersträvas på andras bekostnad. En regions säkerhet bör inte uppnås genom att stärka eller utvidga militära block. Alla länders legitima säkerhetsintressen och farhågor måste tas på allvar och behandlas på lämpligt sätt. Det finns ingen enkel lösning på en komplex fråga. Alla parter bör, enligt visionen om en gemensam, övergripande, samarbetsinriktad och hållbar säkerhet och med tanke på den långsiktiga freden och stabiliteten i världen, bidra till att skapa en balanserad, effektiv och hållbar europeisk säkerhetsarkitektur. Alla parter bör motsätta sig att sträva efter egen säkerhet på bekostnad av andras säkerhet, förhindra blockkonfrontationer och arbeta tillsammans för fred och stabilitet på den eurasiska kontinenten.
3. Att upphöra med fientligheterna. Konflikter och krig gynnar ingen. Alla parter måste förbli rationella och utöva återhållsamhet, undvika att blåsa upp eld och förvärra spänningarna och förhindra att krisen förvärras ytterligare eller till och med spårar ur. Alla parter bör stödja Ryssland och Ukraina i att arbeta i samma riktning och återuppta den direkta dialogen så snabbt som möjligt, för att gradvis deeskalera situationen och slutligen nå ett omfattande eldupphör.
4. Att återuppta fredssamtalen. Dialog och förhandlingar är den enda hållbara lösningen på krisen i Ukraina. Alla ansträngningar som bidrar till en fredlig lösning av krisen måste uppmuntras och stödjas. Det internationella samfundet bör förbli engagerat i det rätta tillvägagångssättet att främja samtal för fred, hjälpa parterna i konflikten att öppna dörren till en politisk lösning så snart som möjligt och skapa förutsättningar och plattformar för att återuppta förhandlingarna. Kina kommer att fortsätta att spela en konstruktiv roll i detta avseende.
5. Att lösa den humanitära krisen. Alla åtgärder som bidrar till att lindra den humanitära krisen måste uppmuntras och stödjas. Humanitära insatser bör följa principerna om neutralitet och opartiskhet, och humanitära frågor bör inte politiseras. Civilbefolkningens säkerhet måste skyddas effektivt och humanitära korridorer bör inrättas för evakuering av civila från konfliktområden. Det krävs insatser för att öka det humanitära biståndet till berörda områden, förbättra de humanitära förhållandena och ge snabbt, säkert och obehindrat humanitärt tillträde i syfte att förhindra en humanitär kris i större skala. FN bör få stöd för att spela en samordnande roll när det gäller att kanalisera det humanitära biståndet till konfliktområden.
6. Skydd av civila och krigsfångar. Parterna i konflikten bör strikt följa internationell humanitär rätt, undvika att angripa civila eller civila anläggningar, skydda kvinnor, barn och andra offer för konflikten samt respektera krigsfångarnas grundläggande rättigheter. Kina stöder utbytet av krigsfångar mellan Ryssland och Ukraina och uppmanar alla parter att skapa gynnsammare villkor för detta ändamål.
7. Att hålla kärnkraftverk säkra. Kina motsätter sig väpnade attacker mot kärnkraftverk eller andra fredliga kärntekniska anläggningar och uppmanar alla parter att följa internationell rätt, inklusive konventionen om kärnsäkerhet (CNS), och resolut undvika av människan orsakade kärnkraftsolyckor. Kina stöder Internationella atomenergiorganet (IAEA) när det gäller att spela en konstruktiv roll för att främja säkerheten och tryggheten för fredliga kärntekniska anläggningar.
8. Minskning av strategiska risker. Kärnvapen får inte användas och kärnvapenkrig får inte föras. Hotet om eller användningen av kärnvapen bör bekämpas. Kärnvapenspridning måste förhindras och kärnvapenkris undvikas. Kina motsätter sig forskning, utveckling och användning av kemiska och biologiska vapen av något land under alla omständigheter.
9. Underlätta exporten av spannmål. Alla parter måste genomföra Svartahavsinitiativet för spannmål som undertecknats av Ryssland, Turkiet, Ukraina och FN fullt ut och effektivt på ett balanserat sätt, och stödja FN i att spela en viktig roll i detta avseende. Det samarbetsinitiativ om global livsmedelsförsörjning som Kina har föreslagit utgör en genomförbar lösning på den globala livsmedelskrisen.
10. Stoppa unilaterala sanktioner. Unilaterala sanktioner och maximala påtryckningar kan inte lösa frågan, utan skapar bara nya problem. Kina motsätter sig unilaterala sanktioner som inte godkänts av FN:s säkerhetsråd. Relevanta länder bör sluta missbruka unilaterala sanktioner och ”long-arm jurisdiktion” mot andra länder, för att göra sin del för att deeskalera Ukrainakrisen och skapa förutsättningar för utvecklingsländerna att växa sina ekonomier och förbättra sina människors liv.
11. Håll industri- och försörjningskedjor stabila. Alla parter bör på allvar upprätthålla det befintliga världsekonomiska systemet och motsätta sig att världsekonomin används som ett verktyg eller vapen för politiska syften. Det krävs gemensamma ansträngningar för att mildra krisens spridningseffekter och förhindra att den stör det internationella samarbetet inom energi, finans, livsmedelshandel och transporter och underminerar den globala ekonomiska återhämtningen.
12. Främja återuppbyggnad efter konflikter. Det internationella samfundet måste vidta åtgärder för att stödja återuppbyggnaden efter konflikter i konfliktområden. Kina är redo att ge stöd och spela en konstruktiv roll i denna strävan.
Dette er ikke noe ”bakslag” for Russland. Dette er det Russland arbeidet heftig for før sin invasjon. Men Russland mener de ikke kunne vente lenger, for da ville de bli overkjørt. Og det er nok riktig. Og der vil Russland stå inntil det kinesiske opplegget gir resultater: Forhandlinger om Russlands og Ukrainas skjebne. Og da kan en ikke hoppe over den faktiske todelingen av Ukraina, som har eksistert helt siden Gorbatsjov lot delrepublikken Ukraina, egentlig en administrativ del av Sovjetunionen, løsrive seg med alle sine motsetninger. Siden har disse motsetningene dominert all utvikling i Ukraina. Motsetninger som NATO klarte å benytte seg av i 2014. Ser en på det kinesiske forslaget, så inneholder det også dette elementet.
Kriget innebär stora prövningar för svenskar, 12 % inflation, ibland 30% höjningar, på baslivs-medel, boendet 500;-/ ökning per månad, samt konstant högt bensin-pris, allt som drabbar löntagare och pensionärer, hela 2023 års magra kompensation uppkäkad. Allt som gör folk helt
ointresserade av Ukraina, det är glömt i morgon,
men då har vi fått 100.000 ukrainska flyktingar att försörja, de som nu beskrivs i de mest tjusiga ordalag, måttlös entusiasm, lika många
som 2015.
Varför sviker media sin roll, att beskriva en konflikt från båda sidor? Svenska media har
fullkomligt urartat för all framtid.
EU och bl.a. Sverige har i rättat en no-fly zon
för åsikter och utrikes nyhetsbyråer som inte följer mantrat om ”den fullskaliga ryska invasionen” , ”det vidriga ryska anfallskriget” en särskild liturgi, gudstjänstordning har inrättats, en påtvingad trosbekännelse, för att kontrollera vad folk tycker, vi trodde kyrkan och staten var åtskilda, men Sverige är hipstern på allt nytt, men kan lika snabbt regrediera till Karl XII, om så krävs, 1718, den dialektiken.
Vi som är fria andar vi garvar, för denna discip-linering som folk utsätts för, men sanningen är att det är etablissemangets krig, var är demon-strationerna, insamlingar? USA har redan skickat 1.000miljarder, flera ggr den ryska militärbudgeten.
Staten har schabblat bort Nato frågan, och
använde B52:or före valet 22′ för att påverka,
exempellöst förakt för väljarna och påtryck-ningar, ty svenskar är så rädda både för ryssar – och för drag !
Den svenska polis- och militära ledningen är
utslagen, pga av kärleksproblem, inter alia när folk skjuts ner på gatorna 63/2022 , polischefer offras i mediadrev. Polisbudgeten ökar varje år,
snart börjar vapen från Ukraina att droppa in.
Värnpliktiga dör i dåligt planerade övningar. Alla anhöriga varnas – ha noggrann koll på vad era
vpl. söner och döttrar utsätts för i militär-tjänsten, efteråt är det försent. Idag lätt att hålla kontakt.
Måste Sverige bidra till tusentals människors död, bara för att göra en politisk markering?
Det är ju faktiskt vad som sker. Sverige hade inte svårt att delta i krigshandlingar i Afghani-stan och Libyen, men nu är krig tabu.
Va’ fan angår det USA vad gränserna i Donbass går?
Hur stor del av Ukrainas arm’e är naziorienterad?
Är detta verkligen en kamp mellan demokrati och autokrati?
Ukraina, de tjusiga frihetskämparna deltog i USAs olagliga krig mot Irak, med 100.000s civila offer, 2003.
Sverige erkänner Kosovo, men det gör inte Ukraina.
@Lennart. 24 februari, 2023 At 14:33
Det är inte kriget som orsakar stora prövningar för svenskar. Det som orsakar problemen är USAs agerande, USAs sanktioner och aggression.
Värt att komma ihåg, flyktingar från Ukraina är inte som som som redan kommit för att leva på bidrag. Över 70% har högre utbildning och är yrkesfolk. Problemet är det svenska massövervaknings systemet, byråkrati och personnummer.
Svenska media sviker för det är inga media, det är USAs propaganda kanaler.
Vad Sverige kanske skulle behöva är en ”fransk revolution” efter modell från 1789.
Dette er og var et bakslag for Russland. 3/4 stemte for at Russland skal trekke seg tilbake og respektere Ukrainas grenser, inklusive Krim.
Sannsynlig vil Kinas forslag ikke bli akseptert. Grunnen er enkel, Putin er en notorisk løyner. For litt mer enn et år siden så sa han at truppsamlingen på mer enn 100 000 man var for en øvelse.
Putin løy når han okkuperte Krim i 2014. Han hadde ikke kjennskap til de ”grønne mennene”.
I forbindelsen med Minsk avtalen, i 2014 så løy han. I samtalene så sa han at han ikke viste hvem separatistene var. Men likevel kunne han halvannen time etterpå si at separatistene aksepterte eldopphør, men den skulle først tre i kraft etter 48 timer. Separatistene respekterte ikke eldopphør og fortsatte stridighetene. Derfor kommer Ukraina aldri at akseptere eldopphør før Russland er ute av Ukraina inkludert Krim ihht resolusjonen.
Det er bare tull å påstå at Ukraina bare var en administrativ del av Sovjetunionen, Ukraina var en del av unionen på lik linje med de andre statene. Ukraina som stat betraktet har en lenger historie en Russland.
@Kent Svensson 24 februari, 2023 At 15:24
”För lite mer än ett år sedan sa han att truppsamlingen på mer än 100 000 man var för en övning. ”
Det var för en övning, sedan laddad naziregimen i Kiev upp för ett anfall och etnisk rensning, och då blev övningen verklighet. Ryssland skulle inte låta sin befolkning och landsmän i Donbas gå samma väg som i Förintelsen. Hade Ryssland ingripit mot nazisterna i Tredje Riket i tid, då hade det inte blivit någon Förintelse. Denna gång ingrep Ryssland i tid.
Krim ockuperades inte, det befriades från ockupation, precis som Norge 1905.
”en halv timme senare” hade han blivit informerad.
Ukraina var en provins i Sovjet. Innan dess var Ukraina huvudsakligen en administrativ del av Ryssland.
Karl W, hälsa Kina och tacka, jag tycker att dom har kommit med ett helt fantastiskt fredsförslag! Att båda länderna kommer överens om alla dessa 12 punkter
1.Respektera alla länders suveränitet.
2.Att överge det kalla krigets mentalitet.
3.Upphör med fientligheterna.
4.Återupptagande av fredssamtalen.
5.Lösa den humanitära krisen.
6Skydda civila och krigsfångar.
7.Att hålla kärnkraftverk säkra.
8.Minska strategiska risker.
9.Underlätta spannmålsexport.
10.Stoppa ensidiga sanktioner.
11.Hålla industri- och leveranskedjorna stabila.
12.Främja återuppbyggnad efter konflikter.
Och gången är så här som jag förstår det: Först ska länderna lova att hålla sig till det här, och sen lämnar Ryssland. Kina har lyckats peka exakt på problemets kärna, något som FN inte gör, de har fullt upp med att lägga rökridåer eftersom FN har blivit en amerikansk institution…och ett av våra vårt mål i världen måste vara att FN blir vad det en gång var ämnat att vara.
@Kalle W 25 februari At 06:06
Det märks att Putin vänner blir mer och mer desperata efterhand som det går dåligt med kriget. Tragisk också att man inte fick användning för galauniformerna mördarna hade med sig, för det skulle ju bara ta 3 dagar.
Nej du Kalle, din kunskapsnivå när det gäller historia visar fundamentala brister. När Kiev var en stad, och en viktig metropol så var Moskva en samling trähyddor i en krok av en obetydlig flod.
Ryssland bedriver ren imperialism, Putins idoler är inte någon av socialismens fadder eller mödrar, det är Peter den store och Katarina den stora. Han ordnade tom att en av den Ryska fascismens förespråkare blev grävd upp i Schweiz, resterna av liket blev fört till Ryssland och begravt där. Ganska perverst, eller? Eller i den nya världsordningen som George Orwell skrev, och som du försvarar, är dessa två också dina ideologiska förebilder?
Hej Kent
Jag är inte historielärd eller något åt det hållet men här tycker jag du inte fattat ett jota.
Det ser till och med jag.
Ukraina äldre än Ryssland?
Lillrysslands namn som Ukraina är inte äldre än drygt hundra år.
Jag hittade ett vykort på Tradera med en vy från en bondby i Mallorassii för så heter Lillryssland på ryska med latinska bokstäver. Så att man enkelt ska förstå uttalet alltså.
Vykortet var från 1911. Alltså något tiotal år före Ryssland införlivade Ukraina i Sovjetunionen.
Om Lillryssland hette Ukraina 1922 vet jag inte.
Men 1911 hette nuvarande Ukraina Lillryssland.
Och var ett mindre land än vad det är nu.
Det var Sovjetkommunisterna som med krig ändrade gränserna.
Och nu ska de gränserna ändras tillbaka.
Tittar man på kartan för Lillryssland och bakåt i tiden så har de sydöstra delarna av nuvarande Ukraina aldrig någonsin tillhört Lillryssland.
Och det området sträcker sig längre åt mitten av nuvarande Ukraina. Ungefär till floden Dnepr.
Det är därför ryssar nu säger Donetskt, Luhansk samt Krim m.m. är våra områden.
Före Sovjetunionen har alltid dessa områden tillhört storfurstendömet Tsar Ryssland.
Ryssland återbördar nu sin jord sedan det visat sig de ultra-nationella och även nazistiska västukrainarna när de ännu en gång visat sig inte kunnat ta ansvaret för östslaviska territorier.
Ryssland har inget emot folket i Ukraina. Tvärtom är de broderfolk.
Det Ryssland har problem med är Kievregimen.
En följare av Majdanregimen som var en uppbackad konstruktion av Rysslands värsta hot USA.
USA-horan i Kiev måste bort, och ersättas av en regering tillhörig broderfolken.
USA vill äga världen. Det är det stora problemet.
Före detta USA presidenten Donald Trump är hatad här det vet jag.
Men inte helt och hållet av mig.
Det som är bra med Trump är att han verkar förstå USA inte längre och aldrig kan bli en ”världsmakt”.
Det är i varje fall vad han tycks mena för sina väljare som jag tror håller med honom.
Innerst inne tror jag han vill åt det håller med en minskad utrikespolitik.
Men tyvärr är det alldeles för många mäktiga intressen mot honom.
Demokratiskt rika och mäktiga intressen.
Så rika och mäktiga de även styr oss här i Europa.
Frågan är,
Är du med dem?
Är de dem du hyllar och förlitar dig till?
Väst-Ukrainarna horar med Väst liksom de horade med Adolf Hitler vid det Stora Fosterländska kriget och för detta kan inte, och har inte Ryssland någon förlåtelse.
Helt enkelt för det handlar om Rysslands existens och överlevnad.
Liksom Stalinorglarna tjöt dag och natt krigsåren 41-45 så kommer så kommer ryssarna nu skjuta granater och missiler ända tills den ondskefulle Satan lämnat den ryska jorden.
Kanske bäst att påminna dig om att Ryssland innehar ett mycket stort förråd av stridsberedda kärn- och förintelsevapen.
De är i första hand i avskräckningssyfte men de kommer användas om Ryssland blir attackerat.
Så om Västvärlden vill överleva så är det nog säkrast de inte går för nära utan Rysslands tillåtelse.
Det skulle vara önskvärt om du kunde uppdatera kunskaperna om delar av den ryska historien med hjälp av länkarna nedan:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ukraina
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lillryssland
@Arbetarklass.
Nu är historia som bekant betydligt mer komplicerat än vad Wikipedia visar. Dessutom så tvivlar jag stark på att du har gått igenom alla 168 noter om Ukraina. Det har inte jag gjort.
Har du intresse och förstår engelska bra så kan jag rekommendera denna föreläsningsserien, visserligen på universitetsnivå.
https://www.youtube.com/playlist?list=PLcmaziH9sW6NmzGD_b0dEmfgA5CRD1MyP
Kent Svensson tar feil! Han tolker ikke det internasjonale spillet rett! Og han har heller ikke tolket fortiden rett! Putin er ingen løgner! Han er ganske så ærlig når det gjelder Russlands posisjoner. At FNs hovedforsamling stemte for resolusjonen innebærer slett ikke at det stemte for Ukraina. De stemte for at statene skal holde seg til FN-pakten. Og problemet her er at FN-pakten IKKE er entydig i spørsmålet om nasjonale problemer. Og flertallet av de sm stemte for resolusjonen, gir IKKE våpenstøtte til Ukraina. Det er Vesten som gradvis isoleres i verden for tiden. Ikke resten av verden. Og sluttavsnittet ditt, Kent Svensson, er bare tull!
@ Magnar Husby
Putin sa tydelig at han hadde ikke peiling hvem de ”grønne mennene” uten militære distinksjoner på klærne var. Det drøyde to uke før han medgav at de var russiske soldater.
Putin er en notorisk løyner som sannsynlig har sin begrunnelse i han tidligere ”arbeid” i KGB.
Nedenfor er linken til FN, vis hvor FN-pakten ikke er entydig om nasjoners suverænitet och rett til selvforsvar. Ser med stor interesse frem til din avklaring.
https://www.un.org/en/
Der står det i grunnlagsformuleringen i FN-pakten at alle nasjoner, ikke bare stater, har rett til selvbestemmelse. Og flere internasjonale rettslærde har pekt på at det mangler klare bestemmelser om dette i den videre FN-pakten. Som bare innholder bestemmeler om en stats forvaltning av egne nasjonale minoriteter. Senere har FN fått urfolkskonvensjonen, men den dekker jo bare de nasjoner som blir definert som urfolk. Formuleringen om nasjoner vist til ovenfor, er videre enn noen folkerettsbestemmelse har utredet. Det finnes ikke noe grunnlag for å si noe annet enn at Krim-befolkningen selv bestemte at de skulle løsrive seg fra Ukraina, selv om det var nærværende en del ”grønne menn” som sørget for vaktholdet under avstemningen. Krim kunne jo ikke stole på at kuppmakerne ville være vakt under denne avstemningen. Og egentlig er det ganske så forgjeves å diskutere dette viss et folk klarer å gjøre opprør og hevde sin rett. Da nytter det ikke å komme rennende med såkalt ”regelbasert verdensorden” – som er et begrep Vesten har har funnet opp får å skjule sin egen overgrepspolitikk.
Jeg venter fortfarende med spenning at du skal vise meg med en link hvor dine påstående kan verifiseres.
Det holder heller ikke med løyner om at de ”grønne mennene” var vakthold under den s.k. omrøstingen. Juksevalget kom før ETTERPÅ at den ”grønne mennene” hadde tatt kontroll.
Så vis med en linke.
Jeg fulgte med i nyhetene dag for dag dette pågikk. Og det var det jeg fikk ut av de daglige nyhetsmeldingene i perioden det pågikk. Så jeg tror på min egen versjon inntil det eventuelt foreligger et forskningsarbeid om temaet.
Här är en linke som du kan gotta dig i @Kentan
https://www.youtube.com/watch?v=l5XN7K7RwQQ&t=73s
@Magnar Huseby.
Ditt siste svar holder ikke mål. Det var du, ikke jeg som henviste til FN stadgan, med påståendet at den ikke var entydig. Det eneste jeg krever er at du viser det. Ikke noe annet.
FN respekteras EJ längre. Dom olika ländernas diplomater i flesta fall då fattigare länder,pressas tyvärr bakom kulisserna att rösta med Usa. De sårbara länder där ekonomiska hot är så enkelt. Siffrorna är annars HELT klart delade,men många länder vare sej det är från Afrika eller Asien,även Latinamerika i fåtal fall lyckas man övertala dessa och stjäla rösterna. TROTS att dessa har fina relationer med Ryssland. Såg program om FN och detta under Trumps presidentskap 2017-2018där någonstans och blev ärligt talat förvånad över hur spelen bakom kulisserna pågår. Det är direkt korruption eller ekonomiska hot/påtryckning där dessa länder är högst sårbara. Dollarn behöver GENAST alternativ valuta till på lika villkor, detta pågått för länge. Dom folkrikaste länderna i världen Indien och Kina röstade EJ för denna resolution. Kina ligger nog bäst till idag när gäller alternativ valuta utanför Usa ledda västvärlden,där jag även då utesluter euron också då dessa är direkta knähundar till Pentagon maffian. Det är bara att nämna kalla krigets gamla relik Nato som lever och fortsätter expandera idag och saken är klar. Usa är mobbare, massmördare, fuskare och vidriga fifflare så det saknar motstycke
Kina börjar visa framfötterna i den euroasiatiska politiken och geopolitiska situationen.
Som varande världens största industri-, export- och handelsnation är det egentligen ingenting förvånande, förutom att det är just både oväntat och för de flesta helt nytt.
Något i det (fullständigt?) mediala tysta och fördolda håller Kinas, Rysslands och Sydafrika i dessa tider gemensam militära övningar, bl.a. flottmanövrar, kring Indiska oceanen och Sydatlanten kring Sydafrika. Det kanske är alltför genant att publicera i västerländska medier?
Som jag tidigare misstänkte kring valet i Brasilien härom månaden, men som ingen av oss kunde bekräfta i mediala källor, så har den nya brasilianska vänsterregeringen numera börjat rösta emot Ryssland i FN, som häromdagens omröstning i Generalförsamlingen om att Ryssland måste upphöra med sin krigsockupation av ukrainska territorier. Det är också nytt, måhända att Brasilien ny börjar försvaga sin roll inom BRIKS-samarbetet? (BRICS; Brasilien, RF, Indien, Kina, Sydafrika). Venezuela har alltmer börjat inta en ny mildare roll för att blidka möjligheten att få bort det amerikanska oljeembargot, jag misstänker tyvärr något naivt. Washington erbjuder som bekant inga gratisluncher.
Men Asien börjar verkligen ta avstånd från det faktiskt alltmer isolerade och rejält krympande ”väst” kring Washingtons mest lojala hänga-på-länder. Frågan är hur länge Europa måste vara i sitt tredje skadliga beroende i sin utrikespolitik och säkerhetspolitik av bönderna, kusinerna och lillebror i Amerika? (Det första skadliga beroendet har ju ansetts för Europas del vara det ekonomiska visavi Kina, det andra energimässigt visavi Ryssland). Det kan vi i Europa snart bli varse akut, om det republikanska partiet vinner alltfler val och presidentvalet i Amerika.
Angående Kinas första fredsförslagspunkt så tycks den innebära vad Kina hittills presterat i den rysk-ukrainska konflikten: med punkten ”territoriell integritet” att i Kinas bedömningar tillhör halvön Krim ännu Ukraina och att hela östra Ukraina ännu enligt Beijing är just Ukrainas strikta territoriella status. Det har ju även Beijing i sin diplomati förklarat i alla år sedan första krigsåret 2014. Detta är och förblir ett bakslag för rysk utrikespolitik och diplomati.
Ryssland är numera mycket beroende av sin handel med just Kina, som är Rysslands största handelspartner, medan Kina ingalunda är i ryskt handelsberoende. Det kan inte kännas helt bekvämt i Moskva att ha hamnat i klorna på den kinesiska handelspolitiken, där Kina är idag, som enskilt land, jag återkommer till min första inledning, varande världens största industri-, handels- och exportnation liksom som världens högst rankade nationalegendom (man gick om i detta avseende de amerikanska Förenta staterna hösten 2021 enligt flera statistikmätningar, i det även oräknat att Washington idag besitter världens största skuldbörda någon nation innehaft i världshistorien).
Om Donald Trump vinner kommande amerikanska presidentvalet får de alltmer nationalistiskt styrda republikanska partidelegaterna med mer koncentration på det egna hemlandet förmodligen marken under Nato, liksom de militära och ekonomiska ”friåkarna” Japan och Sydkorea att skälva. För att inte nämna just Europa. Vårt tredje skadliga europeiska beroende av de amerikanska våldsetablissemangen kan snart kastas som ansvarsbörda i knät på Europa självt: att klara sig självt som alla andra världsdelar måste göra.
Där kommer Kina in i bilden. De liberala fanatikerna och imperialisterna i Washington vill förstöra världens viktigaste ekonomiska axel: och den går mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kina. Låter Europa oklokt nog Washington leda in Europa och låta de liberalimperialistiska kretsarna i Washington förstöra den är européerna tillbaka på det ekonomiska och politiska neandertalarstadiet igen.
Det är därför Kina är så viktigt för Europa. Detta europeiskt-kinesiska förhållande är, unikt nog, ömsesidigt i världspolitiken.
I valet mellan Washington och Beijing MÅSTE Europa prioritera Kina. Men utsikterna för den klarsyntheten är för många europeiska politiker mycket dåliga, ännu amerikanskt förvirrade och hypnotiserade.
@Johan de Naucler 25 februari, 2023 At 13:48
”att i Kinas bedömningar tillhör halvön Krim ännu Ukraina och att hela östra Ukraina ännu enligt Beijing är just Ukrainas”
Helt fel tolkning. I Kina är tillhörighet djupt rotat i historien, inte i sentida formaliteter. Krim och Donbas är alltså ryskt territorium, på samma grunder som den östra delen av skandinaviska halvön är svenskt. Dom har tillfälligt underordnats främmande makt, Ukraina, på amma sätt som Norge tillfälligt underordnades främmande makt i Kielfreden, Sverige. Året 1814 blev Norge svenskt. Den svenska annekteringen av Norge, uppstod ur Kielfreden den 14 januari 1814. Norge tillfrågades inte.
Året 1905 upplöstes unionen och Norge blev självständigt, fredligt. Hade det varit riktigt att USA skulle då förse svenskarna med vapen och pengar för att hindra upplösningen. Det är precis det som sker idag i Ukraina. USA vill ha kontroll av dagens Ukraina av militaristiska och ekonomiska skäl. Det är inga fredliga avsikter.
Ryssland vill ju lämna Ukraina territorier, efter att hav avnazifierat och demilitariserat dom, men inte de ryska områdena Donbas och Krim som är ryska.
Fast jag resonerade enbart ur det formella och diplomatiska perspektivet – det som strikt gäller för världens länders utrikesministerier och i internationella organ som Förenta Nationerna.
Sedan kan vi ha väldigt många historiska resonemang kring historiken fram till det formella diplomatiska ställningstagandet; 10-15 små länder erkänner idag ön Taiwan som Republiken Kina och har inte diplomatiska kontakter därvid, automatiskt, med Beijing. Kristna extremister erkänner idag allt större sionistiska krav om Israels ”storlek” utbredning och formella huvudstad, gränser och obegränsade våldsrätt mot internationell lag som innebär alla beslut i FN:s säkerhetsråd och i internationella domstolsbeslut o.s.v.
Dessa åsikter historiskt-politiskt kan inte för en stat vara parallellt gällande samtidigt med diplomatiska erkännanden. Det går visserligen till löjets gräns som Washingtons dubbelspel med Israel, liksom det vanvettiga ”diplomatiska” erkännandet av en del (numera extremistiska?) västländer att erkänna oppositionsledaren Juan Guaido som Venezuelas ”egentliga president”, ett sorgfälligt faktum som till slut hamnade där det förtjänade som felaktig och okunnig (falsk) diplomati: det strandade och dog ut som den tossiga markering det var redan i tankens början. Ingen skrev väl heller någonsin diplomatisk korrespondens till ”president Guaido” med formell rättsverkan.
Utrikespolitiska åsikter och snedtänkta analyser kan inte vara detsamma som officiell diplomati, som är strikt analog; antingen på svart eller vit schackruta. Ett land som erkänt landet Ukraina med 1991 års gränser kan inte heller samtidigt erkänna diplomatiskt Krim och Donbas som ryska av idag. Kanske eller kanske inte i en framtid (jag vet inte) när ett fredsfördrag till slut komplicerat förhandlats och skrivits under. Men diplomati handlar om nutid och samtid, aldrig om historia och framtid, i sina beslut. Allt annat är helt enkelt debatt.
@Johan de Naucler 25 februari, 2023 At 13:48
Kina är inte beroende av Ryssland för sin handel, däremot finns ett beroende när det gäller energi och naturtillgångar. Ryssland är beroende av Kina när det gäller teknologi och kunskaper samt handel. Det finns alltså ömsesidiga starka anledningar till att samarbeta. Moskva har alltså inte hamnat i klorna på den kinesiska handelspolitiken.
Tycker det saknades en punkt och det är avskaffandet av Nürnberglagarna vilka i mångt och mycket är kärnan i konflikten, en konflikt som användes av USA för att få i gång detta krig.
Med Nürnberglagarna menar jag lagar som diskriminerar med utgångspunkt på etniskt ursprung vilket leder till förtryck av minoriteter. Ibland kan det t.o.m. leda till att en minoritet förtrycker en majoritet som i Sydafrika.
Ett annat exempel på ett land med Nürnberglagar är Israel men det finns säkert fler, har för mig att även Japan har detta och det är inget man skyltar med och inget journalister uppmärksammar.
Tycker därför att det är knepigt att svenska folket skall skicka skattepengar och vapen för att hjälpa Ukraina att behålla sina Nürnberglagar och bedriva etnisk rensning av ryssar.
Har visserligen uppfattat Magda Andersson som en klassisk Socialdemokrat av den gamla skolan, men då menade jag inte den sidan som hur mycket man än försöker måla över lik förbannat lyser igenom vid rätt ljus och vinkel.
Tänker naturligtvis på rashygienen med tvångssteriliseringar, experimenten på Vipeholm, och ja, makarna Myrdal med flera som knappast protesterade mot några Nürnberglagar.
Naturligtvis måste allt stöd till Ukraina villkoras med ett avskaffande av Nürnberglagarna.
För övrigt har jag helt omvärderat Magda efter hennes NATO-kupp och när hennes nära relation till Wallenbergarna blev uppenbar.
Det är ju visserligen en Socialdemokratisk tradition att ha denna relation med Wallenberg på samma sätt som Hitler hade med Krupp.
De rysktalande ukrainarna uppfattar sig sällan som en ”folkminoritet” i Ukraina, jag har ingen erfarenhet alls av det, eftersom båda språkgrupperna är dubbelspråkiga. Jag har ukrainska kollegor från det katolska västra Ukraina, Karpaterna och Bukovina som t.ex. behärskar familjens polska, skolans ryska, men sämre ukrainska (gäller ofta de äldre) o.s.v. Undantag finns självklart!
Rysktalande boende i staten Ukraina betraktar sig sällan som ”ryssar” eller ens med det gamla nedsättande tsaristiska begreppet ”lillryssar”, utan som ukrainska medborgare. I ukrainska regionen Donbas röstade året (hösten) 1991 63% av befolkningen för ett självständigt Ukraina fritt från politiskt styre i Moskva; d.v.s. i princip närapå två-tredjedels majoritet. (Statistiken är officiell och finns lättillgänglig för den som söker, förslagsvis Wikipedia etc.).
Sedan 2014 är självklart begreppen avsevärt ruckade (ni behöver inte påtala det för mig, jag vet) i just gränstrakter som Donbas och Krym. Även Ungern har ju lagt sig i och påtalat situationen (om den nu finns) för den ungersktalande språkfolkspillran i Karpaterna, rumänsktalande i Bukovina o.s.v. Men t.ex. även Frankrike har 13 officiella språk (t.ex. bretonska, tyska, katalanska) inom sig och alla betraktar väl sig likaledes som fransmän också.
Men nästan alla boende i Ukraina är just tvåspråkiga med skolkunskaper i båda språk; man kan jämföra det med de svensktalande på Åland och i Finland som anser sig vara finländare och inte just som ”svenskar” (d.v.s. så kallade fastlandssvenskar).
Kan minoriteter uppstå av sig själv i konflikter och krig? Självklart. Det gjorde plötsligt i det förr enade Jugoslavien på 1980-talet, med råge och trista blodiga följder, som mest tycks ha uppstått med den ekonomiska krisen som uppstod med hög statsskuld och skenande inflation i 1980-talets Jugoslavien; en ekonomisk kris gav upphov till en nationell kris och nationalistisk katastrof i det som varit södra Europas rikaste land, undantaget Frankrike.
Har då regioner rätt att under militär intervention och ockupation rätt att utropa sig tillhörande ockupationsstaten? I allmänhet inte enligt internationell rätt (folkrätt). Detta regelverk och dess beslut råder Förenta Nationernas säkerhetsråd över; olyckligtvis ibland blockerat av vetorätten hos (någon av) de permanenta fem.
Men jag har aldrig hört att klassiska rysktalande ukrainare (med ofta många ukrainsktalande släktingar) skulle i det ukrainska hjärtlandet betrakta sig som en slags ”strikt minoritet”, och rena ryssar betraktar de inte heller sig som -om de nu inte är inflyttade från och födda i RSFSR/RF. Igen har vi undantaget Krym och Donbas. Jag tror många rysktalande ukrainare tvärtom ser sig rejält förolämpade om de kallas för ”ryssar” (det misstaget har jag fått bittert ångra själv, ofta som att kalla skottar för ”engelsmän”), speciellt efter 2014. I Sovjetunionen fick varje person vid myndighetsåldern välja sin nationalitet i inrikespasset. Hade man en förälder som var t.ex. något så stabilt som ”vitryss” och en förälder som var ”jude”(som ännu anses som ett folkslag i RF), så valde man en av dessa, ofta inte ”jude” eftersom många poster, militära positioner och högre utbildningar var tragiskt spärrade för judar i Sovjetunionen.
Men språk- och minoritetsfrågor under pågående konflikt är aldrig lätt eller ens rätt.
Vi får se hur det går. Förhoppningsvis löses språk- och minoritetsfrågor i varje logiskt kommande fredsförhandling som väl torde komma också i det rysk-ukrainska kriget.
Ukrainas regering har efter statskuppen februari 2014 fattat klart diskriminerande beslut gällande ryska språkets ställning i Ukraina, vilket inte Ryssland gjort då det gäller Ukrainska språkets ställning i Ryssland. Snabbt efter statskuppen tog Kiev ett sådant beslut som man sedan tvangs ändra. I höstas togs ett annat sådant beslut. Man har plockat bort 19 miljoner ryska böcker från bibliotek enligt Reuters. Mig veterligen har Ryssland inte plockat bort böcker på ukrainska på sina bibliotek. Jag återkommer till frågan.
Det smittar av sig.
Jag har köpt några ryska barnböcker på Tradera av ukrainska flyktingkvinnor eller tjejer.
Ett par stycken sådana. Jag uppfattande dem som krigsflyktingar i varje fall.
En av tjejerna ville sälja en blågul ”Stand up with Ukraine” flagga till mig.
I form av klisterdekal.
Men det köpet avstod jag.
Några barnböcker i blandat skick. Både fina och mindre fina.
Det blev i varje fall billiga.
Böckerna är tryckta och utgivna i Kiev på ett ukrainsk förlag.
Men som sagt på ryska.
Ryska barnböcker om djur och natur gillar jag bäst.
Men även om bondeliv och det klassiska från förr som barnen där får lära sig.
Böckerna är fyllda av fina bilder och teckningar i färg så man häpnar.
Hej Johan,
Jag läste din kommentar intresserat.
Jag vill dock inflika att den ukrainska nationalismen alltid lett till problem i den regionen.
Före Sovjetunionen ofta krig och konflikter.
Sovjetunionen var Ukrainas mest harmoniska tid även om där även då fanns gott om inre stridigheter och opposition i de västra delarna.
Ukraina är gränsland mellan Öst och Väst samt gränsland mellan stormakter.
Så har det varit lång tid tillbaka och där är problemet.
Jag tycker Ukraina ska delas så västra delen går till Väst och östra delen går till Öst d.v.s. Ryssland.
Därför det östra och sydöstra delarna av Ukraina är historiskt ryska områden med fortfarande ryskorienterad befolkning och rysk kultur.
Men så har vi Västvärldens demokratier som är giriga på både makt och landområden att kontrollera. Inget pris verkar vara för dyrt.
Militärt såväl som ekonomiskt.
Det är vad konflikten handlar om.
Och Ryssland vare sig kan eller ska ge efter.
För då är det precis som Poutin säger till sitt folk.
– Då är Ryssland slut. Då är allt ni har borta. Förmodligen för alltid.
Jag får vibbar från det Stora Fosterländska Kriget.
Seger, eller allt är förlorat.
Tänk efter Johan,
Har de ukrainska nationalisterna någonsin segrat vid deras historiska krig, uppror och konflikter?
Varför gör de inte som belaruserna?
Anpassar sig till moderlandet.
De är ju bara jämföra Ukraina med Belarus.
Vem av dem har lyckats bäst?
Observera att opposition även finns i Belarus.
Nu kommer det emellertid bli så att om Ryssland tappar kontakten med Ukraina men så kommer desto fler allierade från andra håll.
Moskva gör sin uppgift.
Kreml skyddar Ryssland med alla medel.
USA däremot, skyddar Ukraina endast så länge de själva kan tjäna något på det.
Sådan är kapitalismen.
Polakerna har upptäckt Ze dubbelgångare!!
Vid ett möte med Biden ”tände” Zelensky sin dubbelgångare
Zelenskys dubbelgångare följer bokstavligen i hälarna. Ögonblicksbild: fact.pl.
Den polska tabloiden Fakt initierade en skandal genom att publicera några bilder från USA:s presidents besök i Kiev. Fotografierna visar tydligt en dubbel av Ukrainas president Volodymyr Zelensky.
Zelenskys dubbelgångare syns när båda presidenterna klättrar upp för trappan. Återigen flimrar det dubbla när Biden och Zelensky trotsigt skakar hand framför kamerorna (den ukrainske presidentens understudy står i valvet).
Att döma av bilderna är både Zelensky och den okända unge mannen inte bara förvånansvärt lika i längd, kroppsbyggnad, ansikte, frisyr och hakhår, utan de är också klädda på samma sätt: i synnerhet den identiska svarta tröjan med treuddens logotyp drar till sig uppmärksamhet.
När en het diskussion inleddes i den polska bloggosfären om ämnet: ”Vem av dem är den verkliga Zelenskij?” Västerländska propagandister försökte utgå från den ukrainska Führers personliga livvakt som en dubbelgångare. Enligt uppgift är detta en viss Maxim Donets (se illustrationen nedan), som har vaktat Zelensky sedan 2019, och innan dess listades under oligarken Igor Kolomoisky. Men, som de säger, det ena stör inte det andra.
Många polska internetanvändare, som har uppskattat tricken med Zelenskys ”sovtour” (dubbel på polska), sammanfattar: ”Nu är det klart hur han” djärvt ”går till frontlinjen.”
https://eadaily.com/ru/news/2023/02/26/na-vstreche-s-baydenom-zelenskiy-zasvetil-svoego-dvoynika
Zelenskyj vädjar om mer stöd – Kina stoppar
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vill se hårdare tag från omvärlden mot Ryssland. Vädjan kommer dagen efter det att EU, USA och övriga i G7 beslutat om nya sanktioner mot ryska intressen.
Samtidigt syns tydliga splittringar om stödet till Ukraina sedan Kina stoppat ett uttalande om stöd.
Dagen efter en stilla minnesdag, ett år efter dagen då ryska styrkor drog in i Ukraina, fortsatte Zelenskyj att be omvärlden om stöd.
”Trycket på Ryssland angriparen måste öka”, skrev han på Twitter på lördagen.
Zelenskyj skrev också att Kiev vill se skarpare åtgärder mot rysk kärnkraftindustri och det statliga ryska kraftbolaget Rosatom. Han vill också se krafttag mot ryska banker.
Utspelen via sociala medier kom samtidigt som högnivåmöten som hållits i Indien avslutades.
De mäktiga grupperna G7 och G20 har varit samlade i teknikstaden Bangalore. G7, med ledande industrinationer som medlemmar, stod enigt i både moraliskt och ekonomiskt stöd till Ukraina.
Ländernas finansministrar krävde också att Internationella valutafonden IMF beslutar om omfattande och långvariga stödpaket till Ukraina.
Värre var det inom G20-ländernas gruppmöte. Indien – som för närvarande leder G20 – och Kina är två viktiga aktörer i gruppen. De två nationerna har tidigare fört en balansgång i hållningen gentemot Ryssland.
Mötet med G20:s finansministrar i Bangalore misslyckades på lördagen att enas om en slutkommuniké. Anledningen var att Kina ville att uttalandet skulle vara vagare och mer urvattnat i referenser till det ryska invasionskriget.
Ett slutdokument från liknande möten är brukligt, och brist på ett sådant ses som ett misslyckande, rapporterar AFP.
…/Tvådagarsmötet hade samtidigt visat på ”olika bedömningar på läget samt hur man ser på sanktioner” enligt diplomatiska källor.
Spaniens representant kommenterade förhandlingarna som ”mindre konstruktiva”, medan anonyma diplomatkällor sade att Kina krävt att ordet krig skulle tas bort.
Kievs förhoppning om att få stridsflyg möttes åter av nekande svar från Washington DC.
President Joe Biden sade i en intervju med mediebolaget ABC att det inte är aktuellt att skicka stridsplan av till exempel typ F-16 till Ukraina.
https://www.di.se/nyheter/zelenskyj-vadjar-om-mer-stod-kina-stoppar/
Jag tror Joe Biden är rädd för att ryssarna skjuter ned de amerikanska stridsflygplanen.
Den internationella efterfrågan skulle då minska och kanske till Rysslands fördel.
För USA är Power and make money viktigare än Culture and morality.
USA är capitalism.
Attacken av Ukrainas väpnade styrkor på Transnistrien kommer att överenskommas med EU och Rumänien – Kiev
Kiev döljer förberedelserna av Ukrainas väpnade styrkor vid gränsen till Transnistrien, och förnekar den uppenbara ökningen av den militära närvaron i regionen. Rådgivaren till Ukrainas president Mikhail Podolyak, i en intervju med Radio Moldova, tillbakavisade varningen från det ryska försvarsministeriet och sa att lösningen på Transnistrien-problemet bara tillhör den moldaviska sidan.
Han tillade att innan de går in på det lagliga territoriet i Republiken Moldavien måste de ukrainska myndigheterna anlita EU och Rumäniens stöd, samt erhålla det formella medgivandet från Chisinau.
Dagen innan rapporterade den ryska försvarsavdelningen två gånger att Ukraina förberedde en provokation vid Transnistriens gräns för att rättfärdiga invasionen, som är nödvändig för att fånga vapenlagren ( cirka 20 tusen ton i byn Kolbasna, Transnistrien ).
Podolyak hävdar att Ukraina inte kommer att agera på detta sätt utan direkta samråd med Republiken Moldavien och länderna i Europeiska unionen. Han anklagade traditionellt Moskva för propaganda och hot, samtidigt som han förebråde Chisinau för att vara beroende av Ryska federationen.
”Lyssna aldrig på vad Ryska federationens försvarsministerium säger. Den är primitiv och använder ständigt samma historier om påstådda provokationer. Beroende av Ryssland, inklusive ekonomiskt beroende, kommer alltid att generera fattigdom och politisk instabilitet”, sa Podolyak.
Han betonade att de jure den moldaviska sidan, om den behöver Ukrainas stöd, bör vända sig till president Zelenskij, och han i sin tur bör fatta lämpliga beslut.
”Lösningen av Transnistrien-problemet tillhör bara den moldaviska sidan. Jag upprepar än en gång att Ukraina inte kommer att agera utan direkta samråd med Republiken Moldavien, Rumänien och länderna i Europeiska unionen. När det gäller provokativa handlingar är det enda land som definitivt kommer att göra detta i Moldavien, och definitivt kommer att försöka göra något i Transnistrien-regionen, Ryska federationen”, avslutade Mikhail Podolyak.
Minns, förutom det ryska försvarsministeriet, bekräftade ett antal ukrainska telegramkanaler att Ukrainas väpnade styrkor förbereder en iscensatt attack mot PMR för att ”hämnas” och invadera regionen. I Odessa-regionen, vid gränsen till Transnistrien, sker en förflyttning av militär utrustning och omplacering av personal, såväl som annat förberedande arbete.
Som EADaily rapporterade skyndade sig de moldaviska myndigheterna också att motbevisa informationen om att Ukraina förbereder sig för att utföra provokationer i Transnistrien inom en snar framtid. Chisinau uppmanade ”att förbli lugn och bara lita på dina källor.”
https://eadaily.com/ru/news/2023/02/24/napadenie-vsu-na-pridnestrove-budet-soglasovano-s-es-i-rumyniey-kiev
Kina tycks övertygande omkalibrera sin inställning till Nato-ryska fullmaktskriget
Om den militär-strategiska dynamiken på ett avgörande sätt förändras till Natos fördel på grund av att blocket sänder mer moderna vapen till Kiev på bekostnad av dess medlemmars minimikrav på nationella säkerhetskrav som Stoltenberg antydde skulle kunna hända, då skulle fred uteslutas och Rysslands nederlag skulle bli möjligt. . I det scenariot kan Kina beväpna Moskva för att upprätthålla sin maktbalans med Nato trots de maximala sanktioner som detta skulle kunna få västvärlden att införa mot det för att avvärja de värre scenarierna med kärnkraftsupptrappning eller Rysslands ”balkanisering”.
Sakernas tillstånd
Kina har hittills gjort sitt yttersta för att hålla sig helt borta från det Nato-ryska proxykrig som pågår mellan dem i Ukraina, men en snabb rörelse av utvecklingen under de senaste dagarna tyder övertygande på att landet omkalibrerar sin inställning till det nya kalla krigets toppkonflikt. Den föreliggande analysen kommer att börja med att lyfta fram de ovannämnda händelserna innan man förklarar det större sammanhang där de inträffar, vilket borde visa läsaren att något stort pågår bakom kulisserna.
Diplomatisk utveckling i denna riktning
Direktör för kontoret för utrikeskommissionen för Kinas kommunistiska partis (CPC) centralkommitté Wang Yi träffade Rysslands president Putin i Kreml förra veckan efter att ha besökt flera länder och deltagit i säkerhetskonferensen i München. Deras samtal var betydelsefulla eftersom den ryske ledaren sällan träffar någon som inte är hans motsvarighet, och han skulle inte ha gjort ett undantag från sin informella regel bara för att diskutera detaljerna kring president Xis kommande vårbesök.
Kina presenterade sedan sin 12-punkts fredsplan för att lösa den ukrainska konflikten på ettårsdagen av Rysslands speciella operation. Det prisades förutsägbart av Ryssland, men vad få förväntade sig är att det också väckte Zelenskys intresse – som sa att han var ivrig att träffa president Xi för att diskutera det – trots att Biden smutskastade det. Samma dag rapporterade Wall Street Journal (WSJ) att Frankrike, Tyskland och Storbritannien överväger en NATO-liknande pakt med Kiev för att uppmuntra landet att återuppta fredssamtalen.
Mindre än 24 timmar efter på lördagen meddelades det att Vitrysslands president Lukasjenko kommer att resa till Kina från 28 februari-2 mars, varefter Frankrikes president Macron sa att han planerar att åka dit också någon gång i början av april. Denna snabbrörliga utveckling bevisar att Kina menar allvar med att åtminstone förhandla fram en vapenvila mot den ukrainska konflikten, för vilket syfte president Xi sannolikt kommer att dela sina åsikter om detta med sina två tidigare nämnda motsvarigheter under deras besök.
Spekulationer om kinesiska vapenleveranser till Ryssland
Samtidigt började dock amerikanska tjänstemän varna för att Kina påstås allvarligt överväga att skicka ut dödligt bistånd till Ryssland. Utrikesminister Blinken var den första som gjorde detta påstående efter att ha träffat direktör Wang i Europa. Biden och CIA-chefen Burns sa sedan samma sak på fredagen, ettårsdagen av Rysslands specialoperation, även om den första sa att han inte förutser att det kommer att hända medan den andra inte avfärdade det scenariot.
Det är svårt att urskilja sanningshalten i dessa anklagelser, men Amerika är stenhård på att övertyga alla om att detta är en verklig möjlighet, vilket är anledningen till att de överväger att offentligt dela relaterad intelligens enligt WSJ i en rapport som de publicerade på torsdagen. Även om det är oklart om informationen som de kan släppa skulle vara rent fakta, konstgjort tillverkade falskheter eller en kombination därav, kastar en spännande utveckling på lördag lite ljus över kinesiskt tänkande.
Skandalen kring G20-finansministrarnas gemensamma uttalande
Kina stod på Rysslands sida när de förkastade tredje och fjärde styckena i G20-finansministrarnas gemensamma uttalande efter deras möte i Bangaluru. Dessa två delar av det dokumentet – som hänvisade till antiryska resolutioner från FN:s generalförsamling, skillnaden i åsikter om den ukrainska konflikten inom denna grupp och upprätthållande av principerna i FN-stadgan – togs från G20 Bali-ledarnas deklaration som de tidigare gick med på att i mitten av november.
Det ryska utrikesministeriets taleskvinna Zakharova sa i ett uttalande att hon fördömer USA:s, EU:s och resten av G7:s ansträngningar att försöka destabilisera G20:s arbete genom att inkludera dessa två stycken i det gemensamma uttalandet, vilket är anledningen till att endast en sammanfattning och resultatdokumentet släpptes. Moskvas ståndpunkt om att motsätta sig andan i samma text som man tidigare gick med på för bara ett kvarts år sedan tyder på att man gjorde det senare eftersom man inte kunde räkna med att någon annan skulle stödja dess vägran vid den tiden.
Den ”nya Détente” och dess oväntade urspårning
För att inte verka ”isolerad” och snabba spekulationer om framtiden för sitt strategiska partnerskap med Kina, gick Ryssland med på Indiens kompromisslösning som Vita husets presssekreterare senare berömde premiärminister Modi för banbrytande. Man kunde inte lita på Peking på den tiden för att de gemensamt motsatte sig denna medvetet tvetydiga (men välmenade ur Delhis perspektiv) formulering eftersom president Xi använde den händelsen som möjligheten att inleda en ”New Détente” med väst.
Läsaren kan lära sig mer om allt som Kina och USA gjorde i jakten på att utforska en serie ömsesidiga kompromisser som syftade till att etablera en ”ny normal” i deras band från då och fram till tröskeln till ballongincidenten i början av februari genom att granska den föregående hyperlänken inbäddad ovan. Det ligger utanför räckvidden för det här stycket att förklara det begreppet i längd men helt enkelt tillräckligt i detta sammanhang för att referera till det så att folk förstår varför Ryssland inte motsatte sig det sista G20-dokumentets formulering.
Den oväntade urspårningen av ”New Détente” till följd av den ovan nämnda ballongincidenten, som läsarna kan lära sig mer om i detalj här och här, verkar i efterhand på ett avgörande sätt ha förskjutit Kinas ”deep state”-dynamik i riktning mot att mer självsäkert utmana USA. Oavsett vem man än tror var ansvarig för den svarta svanhändelsen, förvärrade den plötsligt de bilaterala banden och placerade dem plötsligt på banan av till synes oundviklig intensiv konkurrens.
Stoltenbergs uttalande om relevans för Kinas förändrade beräkningar
Även om arbetet med Kinas fredsplan långt före ballongincidenten, verkar den senare ha inspirerat Peking att göra sitt yttersta för att säkerställa att detta dokument lägger grunden för en påtaglig process istället för att förbli ett PR-trick som det annars skulle ha varit om ”New Détente” var fortfarande lönsamt. Två uttalanden mellan den incidenten och avslöjandet av dess fredsplan från Natos generalsekreterare Stoltenberg och Zelensky gav en känsla av brådska till Kinas ansträngningar i detta avseende.
Beträffande den första erkände han sent att hans block befinner sig i en så kallad ”logistikrace”/”nötningskrig” med Ryssland, vilket antydde att den USA-ledda västvärldens Gyllene Miljard på allvar skulle kunna överväga att skicka ännu fler vapen till Kiev kl. bekostnad av deras egna minimikrav på nationella säkerhet. De kan inte upprätthålla takten, omfattningen och omfattningen av deras väpnade stöd till den proxyarmén utan att göra det, men Nato kan ta denna risk för att avvärja scenariot med att Ryssland snart kommer att göra ett avgörande nederlag mot Kiev.
Om Nato sänder ut mer moderna vapen till sina ombud på bekostnad av sina medlemmars egna minimikrav på nationella säkerhet, då kan det flytta den militärstrategiska dynamiken bort från Rysslands fördel där de nyligen har varit de senaste månaderna. Scenariot med Rysslands slutliga nederlag och efterföljande ”balkanisering” som tidigare president Medvedev varnade skulle inträffa i så fall kunde inte uteslutas då, och därmed ökade chanserna för en dramatisk upptrappning (inklusive kärnkraft) för att förhindra det.
Kina vill för sin del avvärja scenariot med att båda sidor blir desperata nog att de dramatiskt eskalerar konflikten för att avvärja scenariot med deras förkrossande nederlag, därför är det mycket allvarligt med att främja sin fredsplan i detta exakta ögonblick. . Om det inte lyckas med att göra det, kan Peking faktiskt skicka dödligt bistånd till Ryssland för att återställa maktbalansen mellan landet och Nato, vilket skulle öka oddsen för ett dödläge istället.
Zelenskys uttalande om relevans för Kinas förändrade beräkningar
Denna möjlighet leder direkt till vad Zelensky sa ungefär en vecka efter Stoltenbergs försenade erkännande av den sanna militärstrategiska dynamiken i detta proxykrig som den gyllene miljarden hade försökt dölja fram till den punkten. Den ukrainske ledaren förklarade att ”om Kina allierar sig med Ryssland kommer det att bli ett världskrig”, vilket sammanföll med att Blinken introducerade detta scenario i det globala informationsekosystemet.
Stora delar av Zelenskijs land, både det som hans sida fortfarande kontrollerar och vad den förlorade till Ryssland men fortfarande gör anspråk på, har redan förstörts av denna konflikt. Han vet mycket väl att resten av det skulle drabbas av ett liknande öde i händelse av att detta proxykrig rasar vidare, vilket han sannolikt förväntar sig att hända om Ryssland inte på ett avgörande sätt besegras av Natos potentiella inflöde av moderna vapen som snart kan sändas ut av desperation på bekostnad av dess medlemmars egna minimikrav på nationella säkerhetskrav.
Ur hans perspektiv är det enda sättet som Ryssland inte skulle förlora i det här scenariot om Kina börjar skicka dödligt bistånd till sin strategiska partner, oavsett om det är likvärdigt i takt, kvalitet, omfattning och/eller omfattning med vad Nato snart skulle kunna ge Kiev . Icke desto mindre, efter den oväntade spårningen av den kinesisk-amerikanska ”New Détente” på grund av den svarta svanen med ballonger, kan Zelenskij ha bedömt detta som mer troligt än någonsin eftersom Rysslands eventuella förlust direkt kan leda till Kinas maximala ”inneslutning”.
Hans olycksbådande förutsägelse kan ha tolkats av Folkrepubliken som ett tecken på en önskan att på allvar utforska en fredlig lösning för att avvärja detta scenario som sannolikt skulle resultera i hans lands ytterligare förstörelse, vilket kunde ha uppmuntrat Peking att fördubbla sin fredsplan. Diplomati bakom kulisserna mellan dem inför Kinas avslöjande av sitt 12-stegsförslag kan i efterhand ha varit ansvarig för Zelenskys intresse för det och för mötet med president Xi.
När allt kommer omkring var den ukrainske ledarens reaktion helt oväntad för de flesta observatörer, som istället förutspådde att han direkt skulle avfärda Kinas fredsplan precis som Biden gjorde. Med tanke på hur Vitryssland tidigare var värd för förra vårens samtal som saboterades av Storbritannien på USA:s begäran, är det mer logiskt varför Lukasjenko en dag efter Zelenskys intresse för detta förslag tillkännagav att han kommer att besöka Peking nästa vecka för att diskutera det ”internationella situation” enligt hans lands officiella media.
Den möjliga konvergensen mellan franska/europeiska och kinesiska intressen
Macrons intresse för Kinas fredsplan härrör direkt från Zelenskys, utan vars potentiella deltagande inget av påtaglig substans kan åstadkommas, men också från hans lands nationella intressen. Om Folkrepubliken sänder dödligt bistånd till Ryssland och på så sätt avvärjer scenariot med dess strategiska partners nederlag i händelse av att Nato först skickar en massa moderna vapen på bekostnad av sina medlemmars minimibehov av nationella säkerhetsbehov som tidigare förklarats, då kan lida allvarligt.
En utdragen konflikt riskerar att ytterligare fördröja dess redan mycket långsamma ekonomiska återhämtning och kan potentiellt till och med kasta den in i en fullskalig lågkonjunktur, vilket möjligen kan medföra långtgående sociopolitiska konsekvenser, särskilt från den befintliga eliten. Denna strategiska bedömning hjälper också till att förklara WSJ:s senaste rapport om den fransk-tysk-brittiska Nato-liknande säkerhetspakten som de överväger att utvidga till Kiev för att uppmuntra den att återuppta fredssamtal som sannolikt kommer att avvärja det tidigare nämnda scenariot.
Som sagt, tidpunkten för hans planerade resa någon gång i början av april avslöjar mycket om hur Kina och EU ser på utvecklingen av den militär-strategiska dynamiken i denna konflikt. Nato-stödda Kiev och Ryssland planerar båda enligt uppgift storskaliga offensiver, som båda förväntas inledas någon gång i nästa under veckorna före Macrons besök i Peking. Då kommer alla parter att ha en tydligare uppfattning om huruvida den militärstrategiska dynamiken har förändrats eller om dödläget verkar bestå.
Därifrån kan Frankrike antingen leda EU:s ansträngningar att uppmuntra Zelenskij att på allvar underhålla Kinas fredsplan eller undvika att göra det, vare sig det är ensidigt, på grund av USA:s påtryckningar, eller för att Peking beslutat att skicka dödligt bistånd till Ryssland i händelse av att den militär-strategiska dynamiken skiftade avgörande mot den. I bästa fall att Macron bestämmer sig för att stödja president Xis förslag, kan den senare snart ge sig ut på en resa till Moskva och Kiev för att träffa sina ryska och ukrainska motsvarigheter.
Bullet Point recension
En hel del insikter har hittills delats i denna analys, vilket förståeligt nog kan vara överväldigande för de flesta läsare, därav behovet av att sammanfatta allt för att förbättra förståelsen. Vad som kommer att följa är två punktlistor, där den första i kronologisk ordning de många händelser som berördes i denna analys, medan den andra kommer att detaljera den gradvisa omkalibreringen av Kinas inställning till det Nato-ryska proxykriget. En sammanfattning på sex stycken kommer sedan att avsluta analysen.
———-
* 15-16 november: President Xi inleder sin planerade ”New Détente” genom att träffa sina amerikanska och andra västerländska motsvarigheter vid G20-toppmötet på Bali för att diskutera att reparera deras oroliga band.
* 2-4 februari: Ballongincidenten, som faktiskt började i slutet av januari, blir offentlig och spårar abrupt ur ”New Détente” efter att Blinken på obestämd tid skjutit upp sin planerade resa till Peking som svar.
* 13 februari: Nato-chef Stoltenberg erkänner sent att hans block är engagerat i en så kallad ”logistikrace”/”utnötningskrig” med Ryssland.
* 14-22 februari: Direktör Wang reser till Europa och Ryssland för att främja Kinas kommande 12-punkts fredsplan för att få ett slut på den ukrainska konflikten.
* 19 februari: Blinken introducerar scenariot med Kina som skickar dödligt bistånd till Ryssland i det globala informationsekosystemet.
* 20 februari: Zelenskij bygger olycksbådande på Blinkens berättelse genom att förutsäga att Kinas beväpning av Ryssland kan utlösa tredje världskriget.
* 22 februari: Direktör Wang träffar president Putin i Kreml, vilket är ett av de extremt sällsynta fallen där den ryska ledaren var värd för någon som inte var hans motsvarighet.
* 23 februari: WSJ håller Blinkens berättelse vid liv genom att rapportera att USA offentligt kan dela relaterad underrättelsetjänst som påstår att Kina på allvar överväger att skicka dödligt bistånd till Ryssland.
* 24 februari: Kina avslöjar sin fredsplan; Ryssland berömmer det; Zelensky signalerar intresse; WSJ rapporterar om ledande EU-staters förslag till Nato-liknande pakt med Kiev; och Biden & Burn spekulerar i kinesiska vapen.
* 25 februari: Lukasjenko tillkännager att han kommer att resa till Peking nästa vecka; Macron säger att han kommer att följa efter i början av april; och Kina ansluter sig till Ryssland och förkastar en del av G20-finansministrarnas gemensamma uttalande.
———-
Så här ändrade det ovannämnda händelseförloppet Kinas strategiska kalkyl:
* Sann neutralitet: Den senaste fasen av det nya kalla kriget som började efter att Ryssland provocerades att inleda sin speciella operation såg att Kina initialt intog en verkligt neutral hållning gentemot det.
* ”New Détente”: Kombinationen av globaliseringens efterföljande destabilisering, växande USA:s ”inneslutningstryck” och ekonomisk nedgång på hemmaplan inspirerade Kina att nå ut till USA.
* Osäkerhet: Den oväntade spårningen av ”New Détente” efter ballongincidenten ledde till osäkerhet om förbindelserna mellan Kina och USA, vilket ledde till att Kina väntade på signaler från USA innan det gick vidare.
* Fredsmästare: Antikinesiska hardliners ökande inflytande övertygade Peking om att ”Nya Détente” är död medan Nato-chefens ”logistikras” övertygade den om att söka fred i Ukraina pronto.
* Allierad mot Nato? Om dess fredsansträngningar misslyckas, kan Kina utvecklas till Rysslands allierade mot Nato genom att beväpna den sistnämnda för att avvärja dess nederlag och förhindra det från att eskalera (inklusive via kärnvapen) i den händelsen.
———-
Avslutande tankar
Kina bedömer att Nato kan sända mer moderna vapen till Kiev på bekostnad av dess medlemmars minsta nationella säkerhetsbehov av desperation för att förhindra dess ombuds nederlag efter att konfliktens militärstrategiska dynamik skiftat mot Rysslands fördel under de senaste månaderna. Det skulle på ett avgörande sätt kunna vända den ovannämnda dynamiken till Natos fördel, och därmed riskera scenariot med Rysslands nederlag, dess ”balkanisering”, Kinas ytterligare ”inneslutning” och Moskvas eventuella upptrappningar för att förebygga detta.
Den oväntade spårningen av ”New Détente” efter ballongincidenten, som ledde till att anti-kinesiska hardliners utövade mer inflytande över USA:s policyformuleringar, övertygade Kina om att det aldrig kommer att lyckas förhandla fram en serie ömsesidiga kompromisser som syftar till att upprätta en ”ny normal”. Efter att ha insett att Natos möjligen framgångsrika ”inneslutning” av Ryssland oundvikligen kommer att leda till att det blocket och dess samling av ”balkaniserade” proxystater fokuserar på Kina i det scenariot, beslutade Peking att agera först.
Direktör Wang främjade sitt lands 12-punkts fredsplan under sin senaste europeiska resa, inklusive i ett sällsynt privat möte med president Putin, medan andra kinesiska diplomater opererade bakom kulisserna för att informera Zelensky om den och se till att han inte offentligt avfärdar den direkt efter avtäckningen. Den ukrainske ledarens oväntade intresse för detta förslag ledde direkt till att Macron tillkännagav sin kommande resa till Peking tidigt på våren, vilket följer efter Lukasjenkos nästa vecka.
Tiden mellan dessa två besök kommer med största sannolikhet att leda till att Ryssland och Nato-stödda Kievs enligt uppgift planerade storskaliga offensiver inleds, vilket i sin tur kommer att ge större klarhet om läget för militär-strategiska angelägenheter dem emellan, särskilt huruvida de har skiftat på ett avgörande sätt eller inte. Ett fortsatt dödläge eller avgörande rysk framryckning kan övertyga Zelenskij att på allvar överväga en vapenvila, varefter president Xi snart därefter kan besöka Moskva och Kiev för att hjälpa till att förhandla om detta direkt.
Om den militär-strategiska dynamiken på ett avgörande sätt förändras till Natos fördel på grund av att blocket sänder mer moderna vapen till Kiev på bekostnad av dess medlemmars minimikrav på nationella säkerhetskrav som Stoltenberg antydde skulle kunna hända, då skulle fred uteslutas och Rysslands nederlag skulle bli möjligt. I det scenariot kan Kina beväpna Moskva trots de maximala sanktioner som detta skulle kunna få västvärlden att införa mot det för att avvärja de värre scenarierna med kärnkraftsupptrappning eller Rysslands ”balkanisering”.
Kina vill verkligen inte bli en part i proxykriget mellan Ryssland och NATO, men det kommer praktiskt taget inte att ha något val om dess strategiska partner står inför det trovärdiga scenariot med nederlag eftersom Folkrepubliken i förebyggande syfte skulle behöva säkerställa sina nationella säkerhetsbehov relaterade till att avvärja Rysslands ”balkanisering”. Det är omöjligt att förutsäga hur annars den gyllene miljarden skulle kunna reagera i det scenariot förutom att införa maximala sanktioner mot Kina, men det skulle definitivt leda till tydligare splittringar i det nya kalla kriget.
https://korybko.substack.com/p/china-compellingly-appears-to-be
Linken er FN-pakten. Den inneholder INGEN bestemmelser om hvordan en nasjons opprør skal takles rettslig. Vi har i dag en rekke de facto stater som ikke er anerkjent av FN. Det skulle være bevis nok for at FN ikke har noen regler for å kunne gripe inn i slike tilfeller. FN kan bare avvise å anerkjenne dem som FN-medlemmer eller motsatt. Og det er ikke nødvendig å være medlem av FN for å kunne fungere som stat.
Kanske vi är på väg dit att regimerna i EU börjar inse vilka de verkliga fienderna är? Neocons och globalismen som driver på alla krig styrs från USA och det är där upprensningsarbetet måste börja. Trump beskrev det ganska träffsäkert som ”träsket”!
@Benny 27 februari, 2023 At 18:32
Det stämmer nog, men det går väldigt långsamt att se sanningen sjunka in.
Nu har även industrin i USA vaknat. Nu stämmer över 6,000 företag i USA regimen på hundratals miljarder som som dom har tvingats betala extra för alla dessa tariffer och tullar som lagts på import från Kina. Tarifferna stoppade eller minskade inte importen från Kina som politikerna hade trott, och det var amerikanska företag och konsumenter som fick betala.
Detta anses tillsammans med USAs sanktioner ha allvarligt skadat USAs ekonomi och skapa alla dessa problem, som hela tiden ökar. Källa SCMP
[…] krönikör i tidningen Asia Times. Översatt av Rolf Nilsson. Som komplement kan man läsa Kina förslag till lösning på krisen i Ukraina och Kinas Xi träffar Putin och pratar med Zelensky efteråt – […]