Klarar USA krig mot Kina och Ryssland samtidigt?

Nu pågår ett Nato-möte. Utmärks av hets mot fredligare Kina och Ryssland från Nato, under ledning av president Biden. Nato måste rusta upp, man lägger ju ned bara drygt 10 gånger mer på militären än Ryssland. Och USA har ju bara drygt 100 gånger fler militärbaser utomlands än vad Kina och Ryssland har tillsammans. Bedömningarna i denna artikeln som första gången publicerades hösten 2018 är fortfarande aktuella.

Jag inflikar en bild

Klarar USA krig mot Kina och Ryssland samtidigt?

Ingress i oktober 2018: Denna värdefulla artikel av Pål Steigan har tidigare publicerats.
Kan USA:s militaere styrker konfrontere Russland og Kina samtidig

Efter beskrivningen av rapporten följer en kommentar av Pål Steigan, och en av mig också.

”Sedan Sovjetunionens sammanbrott för nästan 30 år sedan har USA varit den dominerande supermakten. Förenta staterna spenderar lika mycket av sina militära styrkor som följande tio länderna tillsammans och har över 800 baser över hela världen. Men är USA lika starkt som landets ledare menar. En amerikansk rapport utsår starka tvivel på detta.

Konfrontation med både Ryssland och Kina
USA för som bekant en alltmer aggressiv sanktionspolitik mot Ryssland och Kina. USA har lagt militära baser närs St Petersburgs förorter och har gjort Norge till bas för en eventuell attack mot Ryssland. Samtidigt står USA inför en konfrontation med Kina i Sydkinesiska havet. Trots vad Donald Trump lovade i presidentkampanjen har USA nu lyckats förena sina motståndare Ryssland, Kina och Iran. I geopolitiken anses det vara kardinalfel nummer ett. Förenta staterna har utan tvekan kärnvapen i överflöd. Men är USA så stark att det kan stå emot två stora konflikter samtidigt?

En rapport från den amerikanska tankesmedjan Heritage Foundation anser att det är mycket tveksamt om USA klarar det. Heritage är en konservativ stiftelse och anses vara en av de mest inflytelserika tankesmedjorna i USA.

Detta är 2019 Index of U.S. Military Strength som har studerat alla grenar av militärapparatenoch kommer fram med en ganska dyster konklusion – sett från Pentagons synvinkel.

Betyg: Från måttligt till svag

Den aktiva delen av amerikanska militärstyrkor är två tredjedelar av vad den borde skriver Heritage. Utrustningen är äldre än den borde vara och mobiliseringsnivån är ”problematisk”.

Heritage använder fem nivåer i sin bedömning av amerikansk militär utrustning. De är väldigt svagt, svagt, måttlig, stark och väldigt stark. Det är bara US Armys mobiliseringsgrad som får betyget starkt. Och den totala värderingen för hela militärapparaten är måttlig.

Detta är den sammanlagda bedömningen av amerikanska militära styrkor från Heritage Foundation.
Heritage har tidigare ansett armén som svag, men på grund av ökad mobilisering har betyget höjts. Marinan är sämre med. Det är möjligt att hålla flottan i drift och flotta har för närvarande liten förmåga att ställa upp till en riktig krigsituation. Dessutom nedgraderas flygvapnet. Mobiliteten är svag. Det finns inte tillräckligt med piloter och de som finns där har inte tillräckligt med flygtid. Flygvapens förmåga att klara av en stor krigsituation anses vara otillräcklig.

Marinkåren anses vara svag. Där finns mycket slitage ch möjligheten att mobilisera för en stor konflikt är svag.

Kärnvapenstyrkan å andra sidan anses vara stark på flera områden, även om men kan inte helt klara moderniseringskraven och underhållet.

Den övergripande bedömningen av Heritage är således ”medelbra”.

Rapporten kan användas som argument av dem som vill ha en kraftfull upprustning och modernisering av USA:s militärapparat.
De professionella bedömningarna som ligger till grund för rapporten verkar trovärdiga, men det är inte klart om och hur denna och alla sådana rapporter går in i en politisk diskurs.

Pål Steigans Kommentar:
Rapporten bekräftar bilden av en supermakt i slutet av sin karriär. Förenta staterna har inte den styrka som landet kan möta Ryssland och Kina samtidigt. USAs oändliga krig har slitit systemet och militärstyrkorna utmanas på många sätt. Vi vet från andra rapporter att både Ryssland och Kina utvecklar taktiska och strategiska vapen som kan matcha USA: s vapensystem. Fram till nyligen har USA haft ett absolut övertag i luften, men det övertaget finns inte längre heter det i Military Balance 2018. Och vi vet att USA inte kan mobilisera sina egna rekryter för sina krig, men måste alltmer tillgripa legosoldater och ”proxies”.

Vi har tidigare sett att USA misslyckats med att hålla hegemonin ekonomiskt och industriellt. Nu ser vi att detsamma gäller för militärstyrkorna.
Det otäcka med detta är att dessa svagheter kommer att göra det lättare för USA att tillgripa kärnvapen i en stor konflikt eftersom de andra vapnen inte kommer att vara starka nog.

Min kommentar.

Motsvarande analys av militärens styrka i Kina och Ryssland finns inte efter vad jag vet. Rysslands president Putin presenterade i mars en del nya vapen som USA inte kan bemöta enligt bedömningar. Men sådana bedömningar måste anses vara osäkra. USA kan han en del okända starka kort på handen. I en analys för ungefär två år sedan visar Lars Drake och Jake Kazyer att Nato är betydligt starkare militärt än Ryssland då det gäller konventionella vapen. Hur är det militära styrkeförhållandet mellan NATO och Ryssland? Därefter har Ryssland inte ökat sina militärutgifter, medan USA:s ökning av militärutgifterna är större än Rysslands totala utgifter. Denna situation, med ett betydligt svagare Ryssland i konventionella vapen, föranledde Leif Elinder att förra sommaren resa frågan om det kanske är Ryssland som först känner sig tvunget att ta till kärnvapen vid en konflikt. Uppenbar risk att Ryssland provoceras till krig i Europa? och Västerbotten-kuriren