Kom med och fira:
Julian Assange äntligen fri
Julian Assange är fri efter totalt 12 års fångenskap. Det firar vi med en enkel ceremoni med Aliro Cerdas konstnärliga banderoller som vi använt under flera år i kampen för hans frigivning.
Söndag 21 juli kl 13:00. Solidaritetshuset,
Tegelviksgatan 40, Stockholm.
Journalisten och Wikileaks-grundaren Julian Assange har hållits fängslad och isolerad i drygt fem år i det brittiska högriskfängelset Berlmarsh efter hans på- tvingade sjuåriga tillflykt till Ecuadors ambassad i Storbritannien.
Beskedet om hans frigivning är oerhört glädjande.
Efter tolv år som politisk fånge får han äntligen leva med sin fru och sina barn.
Julian Assange har stått upp för sanning och rätt och betalat ett oerhört pris för allmänhetens rätt att veta sanningen bland annat om USA:s politiska ledare, de- ras krig och korruption.
Vid en domstol på Nordmarianerna, ett autonomt samvälde i ögruppen Marianerna i Stilla havet till- hörande USA erkände sig Assange skyldig på en av åtalspunkterna; de övriga avskrevs. Han dömdes till cirka fem års fängelse, vilket kvittas mot den tid han redan har avtjänat i Storbritannien. Efter rättegången återvände Assange till Australien, det land där han är medborgare.
Att han erkände sig skyldig är en eftergift, men världen vet vad som är sant och falskt. Huvudsaken är att han nu är fri.
Hoten mot yttrandefriheten kvarstår. Journalister ska inte behandlas som spioner. Behandlingen av Julian Assange är ett angrepp mot den globala pressfriheten avsett att skrämma journalister och visselblåsare till tystnad. Han har inte begått något brott; han har gjort vad journalister har rätt att göra och bör göra: nämligen avslöja brott, och särskilt krigsförbrytelser som USA:s och Storbritanniens krigsbrott i Irak och Afghanistan.
Julian Assange kom till Stockholm 2010 för att undersöka Wikileaks möjligheter att ha Sverige som framtida bas. På grund av Sveriges då världsunika lag om yttrande- och tryckfrihet framstod vårt land som en lämplig plats för undersökande journalistik. Istället utsattes han i media för en omfattande förtals- kampanj och gavs aldrig möjlighet att ge sin syn på anklagelserna i domstol.
FN:s särskilde rapportör Nils Melzer har ställt femtio frågor om fallet Assange till Sveriges Utrikesdepartement, som UD valt att lämna obesvarade.
Den italienska journalisten Stefania Maurizi och den svenske advokaten Percy Bratt har försökt få tillgång till den omfattande korrespondensen om As- sange mellan åklagarmyndigheterna i Sverige och Storbritannien. De har fått besked om att dokumentation, troligen tusentals sidor e-post, har raderats.
Mot bakgrund av offentlighetsprincipen är det anmärkningsvärt att svenska åklagare förstört tusentals elektroniska dokument som rör ett av det senaste årtiondets mest uppmärksammade internationella rättsfall.
Trots frigivningen och det avtal med USA:s justitiedepartement som han accepterat förblir Assange en ”märkt människa” och han ”kommer alltid att vara i fara” efter att ha avslöjat amerikanska hemligheter. Detta hot kommer ”särskilt från de illvilliga krafterna från CIA och USA”, säger Craig Murray, människorättsaktivist och tidigare Storbritanniens ambassadör i Uzbekistan.