Igår hade Uppdrag Granskning ett program om transsexualitet (upplevd könsidentitet stämmer ej med det biologiska könet och hen vill vanligen byta kön) med visst fokus på rapporterade ökad risk för självmord.

Jag har viss intresse för ämnet då jag har problematiken i min närhet, dock inte inom familjen.

Uppdrag granskning. Tranståget del 2. som presenteras ”Femtonåringar ska få operera sina underliv, utan föräldrarnas medgivande – annars är risken stor att de tar sina liv. Men stämmer det? Uppdrag granskning kan avslöja att obekräftade och osäkra uppgifter lett fram till ett lagförslag som kan få stora konsekvenser i unga transpersoners liv.”
DN: DN Åsikt. ”Könsdysfori sprids som en epidemi på nätet”

Ett lagförslaget som innebär att de unge ska få byta kön vid 15 års ålder utan vårdnadshavarens tillstånd – men detta är inte längre aktuellt. Ansvarige ministern Åsa Lindhagen återgav med emfas uppgifter att 40 % av de som väntade på könsbyte hade tänkt att ta sitt liv eller gjort sådana försök. Denna uppgift punkterades dock rejält, inte minst av vår ledande suicidforskare Danuta Wasserman.

Det framgick också att en stor andel av de som vill byta kön har psykiska problem.
Vidare att långtidseffekter är okända. En okänd andel av de unga som genomgått könskorrigering ångar sig…

Min preliminära åsikt är att inga könskorrigerade ingrepp ska utföras förrän kunskapsläget ökat, alternativt vid en ålder på förslagsvis 21 år och efter tillräckligt lång observationstid och behandling av förekommande psykiska problem dessförinnan. Dessa unga behöver ofta mycket stöd och ska få det. (Problem: Den unge tror nog lätt att psykiska problem just beror på att man har fel kön).

Orsak till ökningen? I en artikel i Läkartidningen 2017 skriver två professorer och en docent ”Könsdysfori är mycket ovanligt men ökar över hela världen bland såväl vuxna som yngre. Orsaken är okänd, men det har spekulerats om huruvida det kan bero på miljöfaktorer, ökad tillgång till vård, ökad kunskap (via internet), generellt ökad öppenhet och uppmärksamhet i samhället för frågor som rör köns­identitet och könsuttryck, minskad stigmatisering eller att identitetsutvecklingen i dag i större utsträckning även innefattar könsidentiteten.” Kraftig ökning av könsdysfori bland barn och unga. Tidigt insatt behandling ger betydligt bättre prognos. Vid genomläsning av artikeln finner jag inte stöd för påståendet att ”Tidigt insatt behandling ger betydligt bättre prognos.”

En allmän bakgrund är att könsdysfori är ett av uttrycken för ungas vilsenhet och osäkerhet i vårt hårda, otrygga värld med osäker framtid och nu klimatfrågan. Folkhälsomyndigheten: Därför ökar psykisk ohälsa bland unga. Folkhälsomyndigheten skriver ”Psykisk ohälsa bland unga har ökat mellan 1985–2014. Vi har undersökt tänkbara orsaker till ökningen av psykisk ohälsa. Brister i skolans funktion och förändringar på arbetsmarknaden kan vara två av orsakerna.” Detta ämnet förtjänar att analyseras ingående – men inte nu och kanske inte här. (Fast jag har arbetat ett år som läkare inom psykiatrin).

Jag återger nedan med tillstånd av författaren Sven Román, läkare och specialist i barn- och ungdomspsykiatri med erfarenhet i sluten- och öppenvård en artikel denne publicerade på DN Åsikt 13 september. Sven Roman är engagerad i samhälls- och miljöfrågor, värnar de utsatta. Debatterar sjukvård i allmänhet och psykiatri i synnerhet (Twitterpresentation).

En svensk metaanalys av kirurgisk könskorrigering vid könsdysfori visar mycket hög förekomst av biverkningar, 21-67% FtM, upp till 58 % MtF. Svåra biverkningar mycket vanliga. Evidensgrad 3 av maximala 4. #könsdysfori #kjønnsdysfori https://t.co/bbGsw6Hu5L

— Sven Román (@Sven_Roman) September 21, 2019

”Könsdysfori sprids som en epidemi på nätet”

Könsdysfori sprids som en epidemi på nätet. En oberoende utredning bör ske av denna den sannolikt största sjukvårdsskandalen i Sveriges historia, skriver läkaren Sven Román, specialist inom barn- och ungdomspsykiatri.

Könsdysfori har ökat explosionsartat, inte minst bland unga, under de senaste åren. Jag förfäras över den drastiska, oåterkalleliga och ovetenskapliga behandlingen. Detta är kanske vårt lands största sjukvårdsskandal någonsin.

Den 5 september skrev 17 föräldrar till barn med könsdysfori en artikel på DN Debatt om epidemin av könsdysfori bland barn och unga vuxna (18 till 25 år). De beskriver en epidemi där sociala kontakter spelar stor roll. DN Debatt. ”Vi kräver att vården slutar experimentera med våra barn”

Inom psykiatrin är det vanligt att epidemier sprids socialt. Några andra exempel är ätstörning och självskadebeteende.

Den sociala spridningen har ökat och förenklats med internet. Det inleddes med kontakter via sms. Ökningen blev exponentiell genom framväxten av sociala medier. Utvecklingen tilltog med smarta telefoner.

När ätstörning och självskadebeteende började öka prövade vården sig fram när det gällde behandlingen. Jag ska exemplifiera med hur vi bemötte självskadebeteende, som kom i början av 1990-talet.

Initialt tvångsvårdade vi dessa ungdomar och hade konstant övervakning för att minska självskadandet. Det blev precis tvärtom.

Ungdomarna kände sig övervakade som om de satt i fängelse, ångesten ökade, självskadebeteendet eskalerade och blodet bokstavligen sprutade. Det blev många bältesläggningar och tvångsmedicineringar.

Men vi lärde oss. Vi insåg att det var en stor smittspridning och försökte undvika inläggning i slutenvård.

Efter ett tiotal år visade forskning lovande resultat av psykoterapi. I dag är praxis över hela landet att behandla självskadebeteende med vetenskapligt förankrad psykoterapi. Ofta slutar patienterna att skada sig själva inom tre månader.

Från 2014 har remisserna till de sex könsdysforimottagningarna för barn ökat lavinartat. Stockholm tog 2013 emot 24 remisser, 2016 till 2018 kom det 197 till 239 remisser årligen, alltså en åtta till tiofaldig ökning på tre år, enligt en artikel i Expressen. Expressen: Läkare varnar: Ungdomar ångrar könskorrigeringar.

Motsvarande ökning sker på alla mottagningarna i landet. Sannolikt har tusentals barn och unga vuxna fått könskorrigerande behandling de senaste fem åren.

Till skillnad mot epidemin med självskadebeteende prövar sig inte vården fram till rätt behandling. I stället införs på bred front en drastisk behandling med höga doser könshormoner och kirurgi av bröst och könsorgan. Detta trots att det saknas vetenskapliga belägg för dessa behandlingar av barn, och sannolikt även för unga vuxna. ”Könsbytena på barn är ett stort experiment”

Forskning visar att minst 75 procent av patienter med könsdysfori har annan psykiatrisk problematik. I gruppen barn och unga vuxna är det vanligt med autism, ätstörning, självskadebeteende och övergrepp. För alla dessa tillstånd finns evidensbaserad behandling. Ges sådan försvinner ofta även könsdysforin, för det är vanligt att den är sekundär till dessa tillstånd.

Hjärnan genomgår stora förändringar under tonåren. Utvecklingen sker bakifrån och fram, och den del av hjärnan som mognar sist är pannloben. Här sitter förmågan till helhetstänkande, inlevelse och omdöme. Hjärnan är färdigutvecklad först vid 25 till 30 års ålder.

Då könsdysfori ofta är sekundär till psykiatriska tillstånd som det finns evidensbaserad behandling för och könskorrigerigerande behandling saknar vetenskapligt stöd för unga, bör all könskorrigerande behandling för patienter som är yngre än 25 år upphöra.

En oberoende utredning bör ske av den sannolikt största sjukvårdsskandalen i vårt lands historia.