“Arbetsgruppen mot DCA” inom nätverket “Nej till NATO” vill stoppa DCA-avtalet som ger amerikansk militär tillgång till 17 svenska militärbaser. Arbetsgruppen vill att Riksdagen säger nej till avtalet vid omröstningen den 8:e maj 2024. Ett ja kräver kvalificerad majoritet, vilket gör det möjligt att stoppa DCA.
”Nätverket Nej till Nato” finns på flera orter och jag är själv aktiv i Stockholm. Vi informerar allmänheten via flygblad, affischer och möten och försöker till och med få fram information och vår bedömning i etablerade medier.
Jag återger nedan Stockholmsgruppens tvåsidiga flygblad som jag hoppas blir flitigt läst. Kom med i opinionsarbetet på din ort.
Läs gärna andra artiklar om DCA under ”Relaterat”.
____________________________________________
Kräv att riksdagen säger nej
till avtalet som gör Sverige
till uppmarschområde för krig!
Regeringen har tecknat ett militäravtal med USA,
ett så kallat Defence Cooperation Agreement (DCA). Riksdagen ska ta ställning till det den 8 maj.
Kräv att riksdagens ledamöter säger nej till avtalet!
DCA är inget försvarssamarbetsavtal. Det handlar inte om försvar av svenskt territorium utan om en stormakts utnyttjande av svenskt territorium för syften som inte nödvändigtvis motsvarar svenska intressen.
Det handlar inte om samarbete på lika villkor, utan om överlåtelse av väsentliga delar av svensk suveränitet till främmande makt utan att Sverige får några som helst garantier i utbyte eller något inflytande över beslutsprocessen..
Under minst tio år framöver ska USA enligt avtalet ”obehindrat” kunna utnyttja svenskt territorium och svenska militära resurser – inklusive flygplatser, hamnar, övningsområden och andra anläggningar på 17 orter från Kiruna i norr till Revingehed i söder– för att lagra materiel och hysa in manskap.
USA:s väpnade styrkor tillåts röra sig fritt på svenskt territorium med egna vapen och egen utrustning och under eget befäl. De lyder inte under svensk lag.
Sverige saknar inspektionsrättigheter. Lagring av kärnvapen och övningar för kärnvapenkrigföring kan komma att förekomma på svenskt territorium.
Liknande avtal med Finland, Norge och Danmark gör hela Norden, nästan hela Östersjön samt västra Arktis till ett samordnat militärt operationsområde för en främmande stormakt. Det ökar den militära spänningen mellan kärnvapenmakterna och minskar Sveriges och övriga nordiska länders möjligheter att spela en fredsbyggande roll i världspolitiken.
DCA undergräver Sveriges suveränitet och ökar risken att vårt land blir indraget i krig, även ett eventuellt kärnvapenkrig.
Kräv av riksdagen:
Att beslutet om DCA uppskjuts minst ett år, så att svenska folket hinner sätta sig in i vad förslaget innebär för vårt lands säkerhet.
Att riksdagsledamöterna bestämt säger nej till DCA och avvisar alla planer på att dra in Sverige i krig.
Arbetsgruppen mot DCA
@natverketnejtillnato
_______________________________________________
Sid 2.
Man kan lära sig om politisk självständighet och lite enklare saker som t ex värdighet från Niger:
Niger avbryter det militära samarbetet med USA och kräver ett omedelbart tillbakadragande av trupperna. Regeringen har erkänt närvaron av Washingtons militära kontingent som olaglig. Detta framgår av en officiell kommuniké från den nigerianska regeringens talesman Amadou Abdraman. Landet fördömer avtalet om militära och civila representanter för Pentagon i republiken.
I sitt uttalande anklagade den nigerianske talesmannen den amerikanska delegationen under ledning av USA:s vice utrikesminister för Afrika Molly Fee, som besökte Niger denna vecka, för att bryta mot diplomatiskt protokoll, utöva påtryckningar på Nigers ledning och nedvärdera republikens myndigheter och folk. Abdraman beskrev närvaron av den amerikanska militära kontingenten som ensidigt påtvingad av Washington.
Bland andra argument för att avbryta det militära samarbetet med USA nämnde den nigerianske talaren
▪️ falska anklagelser om uranleveranser till Iran;
▪️ direkta hot som svar på ökat nigerianskt-iranskt och nigerianskt-ryskt samarbete;
▪️ Washingtons ojämlika avtal med Niamey om driften av den amerikanska militärbasen, där en del av kostnaderna för driften läggs på Republiken Niger;
▪️ Brist på amerikanskt stöd i kampen mot terrorism;
▪️ Washingtons ovilja att informera Niamey om Förenta staternas militära verksamhet i Niger, dess sammansättning och planer;
▪️ Otillåtna spaningsflygningar med amerikanska flygplan av myndigheterna i Niger.
Källa: https://afrinz.ru/2024/03/niger-razryvaet-voennoe-sotrudnichestvo-s-ssha/
Har du nån idé varför en Amerikansk flygbas har sin symboldevis skriven på svenska/norksa? Det står ”Midnattssolens land” på baneret!
Har vi några partier i riksdagen som är emot detta historiskt korkade avtal??Tänker främst på Vänsterpartiet men även Miljöpartiet
De har förklarat att de är emot DCA.
DCA är så extremt att det helt säkert finns motståndare inom alla partier, även inom de tre regeringspartierna samt SD.
Kontakta riksdagsledamöter. Här hittar du hur du når dem. Klicka på ett foto.
https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamoterna/
Omröstning beräknas ske någon gång under tiden maj–juni. Riksdagen bör då avvisa DCA med hänvisning till:
– avtalets artikel 30, punkterna 2 och 4 som bör omöjliggöra ett godkännande av avtalet;
– att Sverige avsäger sig suveränitet;
– att det behövs tid för att på djupet granska och diskutera det omvälvande förslaget att USA:s krigsmakt ska beredas plats på svensk mark.
Då får riksdagsledamöter tid att resa runt i landet och tala med sina uppdragsgivare. Frågan är ny och oerhört viktig.
Förslaget kommer från en regering från Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Den stöds av Sverigedemokraterna. Men förslaget DCA är så extremt att regeringen kan tvingas dra tillbaka förslaget under hot om att annars något eller några partier lämnar regeringen.
Tala med riksdagsledamöter från vilket parti som helst.
Ursäkta mig,
Jag hittar inget lämpligt inlägg att berätta det här men vill ändå säga vad jag hörde nu från film från Ryssland om Maslenitsa och varför man bränner denna vackra kvinnofigur gjord av halm och kläder.
Se bild här:
https://sneg.top/uploads/posts/2023-04/1681229149_sneg-top-p-narodnie-prazdniki-kartinki-instagram-27.jpg
Det är lite Jesus över kvinnan. Hennes uppgift är att ta på sig alla negativa och dåliga tankar de som firar högtiden har haft under året.
Genom att bränna dockan ska man då bli fri från alla dessa dåliga tankar och idéer och kan liksom bli fri börja på nytt.
Jag läste häxbränning försegick i Europa på medeltiden därför man anklagade dessa kvinnor att haft kontakt med Satan och Ondskan så viss likhet finns där ändå.
Säkert ingen vill kvinnor illa i Ryssland men jag lite svårt för den här traditionen ändå.
Symbolisera bränna människor på bål ska man inte göra.
Svenska Wikipedia har en enklare sida om Maslenitsa men bränningen av dockan har de inte tagit med.
Skönt tycker jag. Annars hade väl SVT Public Service demoniserat ryska kulturen för det.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Maslenitsa
@arbetarklass 18 mars, 2024 At 01:32
Hej arbetarklass,
Ordet Масленица-Maslenitsa kommer från Масло=Smör.
Med Maslenitsa callar man folkets fest ”Farväl till Ryska Vintern” (Проводы Русской Зимы).
https://ya.ru/images/search?lr=213&text=%D0%9F%D1%80%D0%BE%D0%B2%D0%BE%D0%B4%D1%8B%20%D0%A0%D1%83%D1%81%D1%81%D0%BA%D0%BE%D0%B9%20%D0%97%D0%B8%D0%BC%D1%8B
Samt äter man mycket pankakor (блины) med smör.
Det är varken med kvinnan eller med häxan eller liknande att göra. Det är Vintern man bränner.
Här kommer lite mera detaljerade beskrivningar på Festen med lite kollad Google översättning.
https://dzen.ru/a/ZfTjRABYXnr2_GrK
——————————————————————————————————
Varför bränner de en halmfigur på Maslenitsa och varför var folk rädda för att måla dens ansikte tidigare?
Maslenitsa slutar alltid med att en halmfigur bränns, men folk brukade vara rädda för det…
Maslenitsa är en av de mest älskade och långvariga helgdagarna bland folket. Det är brukligt att fira hela veckan med pannkakor och massfirande. Och på Förlåtelse-söndagen, sista dagen före fastan, bränner de alltid en bild. Vilken typ av tradition är det här, vad har det att göra med hedningarna, vars figurer bränns och varför – korrespondenten amic.ru tittade på det.
1
Tja, varför bränner de en halmfigur på Maslenitsa?
Kulmen på Maslenitsa är bränningen av en halmfigur. Den symboliserar Vintern och dess död. Och bland de gamla slaverna förkroppsligade bilden beskyddarinnan av frost, kyla och natt – gudinnan Morena. Det är därför det alltid ser ut som en kvinna. Ritualen att bränna en docka i sig är en ”begravning” för Vintern och de svårigheter som är förknippade med den.
2
Hur ska en docka se ut för att skicka iväg Vintern?
De gjorde ett gosedjur av gamla trasor, trasiga kläder, halm och björk. De knöt band till den och gjorde sina djupaste önskningar. För att de skulle bli verklighet var banden tvungna att brinna ner till grunden. Men en sådan docka hade inte ett ansikte – bara en enorm bunt av halm som de satte en sliten skjorta på. Slaverna var rädda för att återskapa utseendet på det uppstoppade djuret, eftersom det symboliserade motgångar, problem som hade samlats under året, och folk ville inte se dem i ögonen.
Nuförtiden tror få människor på onda andar, och därför har Maslenitsa-helgen förvandlats från en ritual till en karneval. Hans huvudgestalt – vinterbilden – blev mycket attraktiv, ofta med vackert hår, smink, en klänning och ett behagligt ansiktsuttryck.
Men även sådana skönheter bränns på bål. Denna slående händelse markerar början på årstidernas växling. Det finns en tro: så snart det sista strået brinner ut kommer våren omedelbart att komma till sin rätt.
3
Varför spreds aska över fälten efter Maslenitsa?
På bål brände våra förfäder inte bara gosedjur utan även gamla saker och sopor. Efteråt spreds askan över åkrarna för att få en bra skörd. I forntida tider kallades Maslenitsa för jordbrukets nyår. Hedningarna trodde att cyklisk återfödelse sker genom döden.
Med den brända halmfiguren försvann alla bekymmer, sjukdomar, misslyckanden och olyckor från det förflutna. Maslenitsa firades alltid med sånger och danser. Människor var i glada väntan på något nytt.
4
Är Maslenitsa en ortodox högtid eller en hednisk högtid?
Maslenitsa är den äldsta slaviska hedniska högtiden. De firade det inte i sju dagar, utan för alla 14 och kallade det för ”överdrickande”, ”överätande”, ”roligt”, ”ärlig Maslenitsa” och ”sockerläppar”. Under förkristen tid förhärligade våra förfäder Yarilo, solguden, och förberedde pannkakor i tacksamhet till honom för ljus och värme. Varje pannkaka symboliserade en solig dag, så de bakade så många av dem som möjligt så att värmen och ljuset inte skulle lämna människor under hela året.
Men Maslenitsa har kommit ner till oss i en förvrängd form. Fram till 1600-talet försökte kyrkan förbjuda denna gamla, verkligt populära vårhelg och livets födelse och förföljde dem som firade den öppet. Men försöket att utrota det ”demoniska nöjet” misslyckades – folket försvarade sin rätt att ha kul under vinterns sista dagar.
Först från 1700-talet upphörde kyrkan att ägna så stor uppmärksamhet åt högtiden, och tsarernas demonstrativa festligheter stärkte Maslenitsa ytterligare i det ryska folkets liv, även om de förvrängde dess väsen. Från andra hälften av 1700-talet ”anpassade” kyrkan högtiden för sina egna syften – nu föregick Maslenitsa-veckan fastan. Restriktioner infördes på sammansättningen av livsmedel som lämpade sig för mat under denna period och veckan fick ett namn – Kött (eftersom kött inte längre är tillåtet), eller Ost (eftersom ost, mjölk, ägg och, naturligtvis, pannkakor är tillåtna) . Med roten av kristendomen upphörde Maslenitsa att bara vara en vårhelg. Enligt kyrkans regler är Maslenitsas huvudsakliga väsen förberedelse för fastan.
Men i början av 1900-talet var alla namn blandade – antika, kyrkliga, folkliga. Och nu är Maslenitsa en semester för att välkomna våren, glad, sorglös, med riklig mat och, viktigast av allt, pannkakor. De blev högtidens centrala maträtt, dess symbol. Som i forntida tider symboliserar pannkakor i det mänskliga sinnet solen.
Förutom att ta farväl av Vintern ber ortodoxa kristna alltid på förlåtelse-söndagen om förlåtelse av varandra och går till kyrkan. Och från nästa dag börjar stora fastan. År 2024 kommer den den 18 mars.
——————————————————————————————————
MVH…
Man bränner bort vintern i eld och lågor och i form av en söt ung flicka?
Vad ska barnen där tycka när de ser det söta flickansiktet förkolnas och försvinna i helvetets lågor?
Kan inte utesluta jag får vibbar av gamla hedniska offerritualer.
Den som sa att Maslenitsa flickan som bränns tog på sig alla dåliga tankar var en kvinna som gjorde små Maslenitsa flickor som dockor på en träpinne och sålde under firandet vid ett marknadsstånd. Det var en dam som har webblogg på Youtube som intervjuade henne.
Gamla traditioner kan säkert under tiden hunnit få flera förklaringar.
Nu är Maslenitsa firandet något helt nytt för mig men att på bål bränna unga flickor som dockor är något fullständigt makabert för mig och som jag heller inte skulle kunna njuta av.
Gärna Maslenitsa men dockbränningen hade jag nog lämnat och gått därifrån.
På min flaska för kedjeolja till motorsågen har jag skrivit Цепное масло med en tuschpenna.
Så масло (masla) måste betyda både olja och smör.
Jag tror faktiskt du är ryss Alexander Kalasjnikov,
men yngre än jag som nu hamnat i pensionsåldern.
På den här sajten finns nog inte så många ryssar som skriver men vi har absolut en Rysslandsexpert. Som även bott och jobbat (forskat?) i Ryssland enligt egen utsago.
Sedan på vår statliga Public Service TV och radiokanaler finns flera ”Rysslandsexperter” som gärna uttalar sig hur allt är dåligt och bristfälligt med Ryssland. Därefter tror folk på allt det där eftersom de hört det på TV:s Nyhetssändningar och analysprogram.
Så funkar Fri press och Oberoende media i det Demokratiska Sverige.
@arbetarklass 20 mars, 2024 At 14:36
Tack för välkomnande, arbetarklass!
Jajamän, drygt 77% har röstat och jag var där såklart.
MVH…
Александр Калашников
@arbetarklass 18 mars, 2024 At 23:07
Hej arbetarklass,
Nej, det ska inte vara söt ung flicka, det borde helst vara en halmfigur som symboliserar Vintern – halmdocka utan ansikte alls.
Se bilden nedan:
https://img.gorodskievesti.ru/wp-content/uploads/2019/03/maslenitsash1.jpg
Maslenitsa kanske är lika gammal folkfest som Midsommar i Sverige.
Mасло (maslå) betyder både olja och smör det har du rätt i.
Jag är en ryss, just det, och skriver från Moskva.
Här är jag en gäst så att säga.
MVH…
För mig är du mycket välkommen här Alexander.
Ju mer Ryssland vi kan få i Sverige, desto större är chansen att vi kan återgå till ett Alliansfritt Sverige.
Många här i Sverige tycker att Sverige under senare decennier gått fel väg.
Samma åsikt bär jag och då hamnar man bland oppositionella utanför den Borgerliga Demokratin.
Det steg Sverige nu tagit in i NATO är så stort avsteg från den Svenska Traditionen att jag inte längre upplever Sverige som mitt Fosterland.
Den av Sveriges transatlantiska länk, tillsammans med USA brutala utrikespolitik, skapade massmigrationen från Mellanösterns länder till Europa och då i synnerhet Sverige skapade hos oss en nationalistisk folklig rörelse.
Dess uppgång har varit både snabb och stabil men den vågen tror jag nu avbryts då NATO med dess hetsjakt mot Ryssland kommer klyva den nationella rörelsens sympatisörer vilket jag tror kommer leda till ett nederlag för partiet Sverigedemokraterna vid nästa allmänna riksdagsval i Sverige.
Istället kommer Socialdemokraterna segla upp som den stora vinnaren om partiet fokuserar kring arbetstidsförkortning eller fyra dagars arbetsvecka vilket är en klassfråga som direkt kommer utmana den Borgerliga regeringen men sitt stödparti Sverigedemokraterna som därmed kommer förlora sina arbetarväljare de lyckades erövra med de progressiva vänsterpartiernas misslyckade invandringspolitik.
Men du som lever i Ryska Autokratin slipper alla sådana problem som den Västerländska Borgerliga Demokratin för med sig.
Jag hoppas du var med och röstade i Rysslands presidentval för en vecka sedan.
Jag hade absolut deltagit om jag varit rysk medborgare.
Det enda parti som kan tänkas vända utvecklingen mot ett rakt av totalt underkastade av att amerikanska myndigheter skall enbart lyda sina egna lagar hemifrån, och har historiska förmågor sett till sin historia är Socialdemokraterna.
Och tyvärr som Europas trasiga och livsfarliga säkerhetsstrukturer ser ut idag kommer de inte bryta upp den närmast helt eniga – och nya – svenska Nato-politiken de närmaste åren, de heller.
Tiden är helt enkelt inte politiskt mogen för det.
Nu börjar tystnadens och underkastelsens epok i modern svensk historia. Sist det såg ut så här var under epoken efter Danmark och Norge blev ockuperade av nazisterna våren 1940: alla måste sitta stilla och tysta i båten.
Det enda jag ser kan utlösa en förändring är om en viss Trump blir president i de amerikanska Förenta staterna och tillträder i början på nästa år 2025.
Den nya inte kärnan av det republikanska partiet i Amerika rent ut sagt avskyr allt det gamla Europa står för i modern tid, och vill att Amerika lämnar Nato. Trumps numera närmaste utrikespolitiska mannar han har omkring sig är verkligen inga Nato- och Europavänner.
Likaså vill inte heller européerna låta sig vare sig styras eller hållas som gisslan av dem. Det hela kommer inom några år då med effektivitet sluta med att de europeiska försvars- och säkerhetspolitiska frågorna hamnar inom Europeiska unionen självt. Det är i sig en säkrare position, å andra sidan vet vi inte om den kommer att inträffa heller.
Det svenska borgerliga partierna är alldeles för underdåniga och masochistiska för att gå emot Washington: de bara älskar dessa dagar att springa omkring fritt i det nya amerikanska hundkopplet.
https://www.mittskifte.org/petitions/bfolkomrostning-om-dca-avtalet-usa-baser-och-karnvapen-i-sverige-beslut-fattas-innan-sommaren
Kanske inte så bra att använda CIA-kontrollerade Gmail i kontakten med varann om man vill ha fred och nedrustning? Läs gärna vad Richard Stallman och Edward Snowden har att säga om Google!
Föreslår ett öppet fritt forum, t.ex. ett phpBB-forum som t.ex. detta: https://arbetsbefriad.forumotion.eu/ eller en WordPress- blogg som GlobalPolitics där alla prenumeranter exponerar sin valda e-postadress till den som administrerar bloggen.
Valet av e-postadresser och hur de bör utformas bör givetvis övervägas noga av hela gruppen och i min mening finnas inom ett mycket demokratiskt land inom GDPR-området, t.ex. Schweiz!
Privet Alexander,
Intressant få veta om det ryska valdeltagandet i presidentvalet.
77 procent valdeltagande är inte så dåligt minsann 🙂
För oss svenskar presenteras det ryska presidentvalet som ett fuskval:
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/rekordhogt-valfusk-sa-sakrade-putin-presidentposten
Men jag litar inte på vad myndigheter och medier säger nu längre.
Tillkortakommanden och misslyckad politik får dem att ta lögnen till hjälp.
Det som förr var samhällsinformation blir istället idag till propaganda och tidvis lögnaktig och mer än ofta förvillande för att föra folket bakom ljuset.
Opålitliga regeringar, skendemokrati och agendamedia göra att missnöjet i samhället ökar:
https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/rekordnegativ-syn-pa-sverige
Men jag ser ökat missnöje inte bara till nackdel utan också som en möjlighet att skapa förändring.
Vi i Sverige har en högerstämplad alternativ media som heter ”Fria Tider” som jag kollar mest dagligen.
Det är inte precis allt där jag gillar men överlag ser jag den publikationen som en mycket viktig del för att åstadkomma en samhällsförändring.
Jag tror Fria Tider är lite som oppositionell media i Ryssland men ideologiskt raka motsatsen då oppositionell media här i Sverige inte är liberalister som ofta i Ryssland.
Oppositionell media i Ryssland är ofta västvänlig och liberal som jag uppfattat men eftersom det Västerländska samhället är liberalt och demokratiskt kan inte oppositionella vara detsamma.
För att vara oppositionell måste man vilja något annat än det gällande.
Jag tror inte Fria Tider är direkt proryska men de håller heller inte någon antirysk medieförmedling som den statliga Public Service gör eller de privatägda liberala Mainstream medierna.
Idag har Fria Tider en artikel om hur Sveriges förlagda guldreserv i USA kan vara dåligt övervakad.
Det skulle inte förvåna mig därför jag tror det officiella Sverige lägger alldeles för stor tilltro till USA i förhoppningen att få något tillbaka.
Men vem som helst vet ju att förtroende lätt kan missbrukas.
Men Sverige, och speciellt vänstern i Sverige har en tradition att vara godtrogen.
Det är en del av förklaringen till den skenande brottsligheten och ökade korruptionen i Sverige.
”Efter den händelsen bjöd Riksbanken in journalister för att ”bevisa” att Sveriges guld fanns kvar i svensk ägo. De bevis som publicerades bestod dock bara av fotografier där dåvarande riksbankschefen Stefan Ingves poserade med tre guldtackor, vilket inte övertygade alla om att Sveriges guldreserv är intakt.”
https://www.friatider.se/skenande-guldpris-fortsatte-upp
@arbetarklass 21 mars, 2024 At 14:46
Привет, arbetarklass,
Ryssland har fattat sitt beslut. Vladimir Poutin fick fortsätta som president.
Och det spelar ingen roll hur det presenteras.
Fast det förstås är synd att svenska folket har ständigt blivit desinformerat.
Hoppas att det är över någon gång.
Tack vare GP bland andra tycker jag.
Men nu är det om annat.
Jag ser att du är intresserad av det Ryska språket.
Ryska är fantastiskt och unikt.
T ex kanske bara på Ryska kan man skriva en hel kärlekshistoria i ord, som var och en börjar med samma bokstav, till exempel bokstaven ”П” (Pe).
Kolla här.
=======================================================
Рассказ.
Прекрасная пара.
Перед православным престольным праздником преподобного Пантелеймона Петр Петрович Поленов получил по почте письмо. Плотный пакет после полдника принес полнорослый почтальон Прокофий Пересыпкин. Поблагодарив, провожая письмоносца, Поленов прочитал письмо, полное приятных пожеланий. «Петр Петрович, – писала Полина Павловна Прилукина, – приезжайте. Поговорим, погуляем, помечтаем. Приезжайте, Петр Петрович, поскорее, после первой пятницы, пока прекрасная погода».
Петру Петровичу пригласительное письмо понравилось: приятно получить послание Полины Павловны. Призадумался, помечтал. Предвидя превосходный прием, Поленов проанализировал письмо, подумал про поездку, принял правильный план: поехать по приглашению Прилукиной, повидать приглянувшуюся Полину Павловну.
Проснулся Петр Петрович поутру пораньше, потянулся. Поднялся, поразмялся: проделал пятиминутные приседания, повороты поясницы, прыжки. Позавтракал. По-праздничному приоделся, поправил пристегнутые подтяжки.
Покупая пятирублевую плацкарту, припомнил поместье Прилукиных, понял: Полина Павловна понравится. Почтово-пассажирский поезд, проехав Псков, Поныри, Пристень, Прохоровку, Пятихатки, прибыл после полудня.
Проводник показал полустанок Прилуки, протер поручни. Поезд постепенно притормозил. Поленов, поблагодарив проводника, покинул поезд, пересек подъездные пути, платформу. Поприветствовал путеобходчика, пошагал по пристанционному переулку. Повернув правее, пошел прямо. Показалось поместье Прилукиных.
Перед парадным подъездом Петра Петровича приветствовал почтеннейший поседевший папаша Полины Павловны Павел Пантелеевич. Поздоровались.
– Поджидаем, поджидаем, – проговорил, попыхивая папироской, представительный, покладистый Павел Пантелеевич. – Пожалуйста, Петр Петрович, присаживайтесь, передохните после поездки. Подождем Полину Павловну, потом пойдем перекусить.
Пружинистой пингвиновой походкой подошел плешивенький племянничек, поприветствовал прибывшего Петра Петровича:
– Позвольте представиться! Прохор Поликарпович, – произнес племянник Прилукина, поправляя пенсне.
Прихрамывая, приковылял подслеповатый пинчер Полкан. Пес поначалу потихоньку полаял, потом, понюхав полуботинки Поленова, притих, приласкался, прилег.
Перед покрашенным палисадником показалась пышноволосая Полина Павловна, покрытая панамкой. Помахивая подсиненным платочком, плавно подошла. Петр Петрович приветливо поклонился, преподнес пионы, поцеловал протянутые пальчики.
Прошлись по притоптанной поляночке. Перед Поленовым предстала полутораэтажная прочная пятистенка. «Пожалуй, постройка полувековая», – подумал Поленов. Прошли портик.
Придерживая Полину Павловну, Петр Петрович переступил порог прихожей, перешагнул порожек просторного помещения. Пристально присмотрелся. Повсюду полный порядок. Поразился помпезности помещения, пышности. Парчовые портьеры прикрывали поставленные по подоконникам примулы. Паркетный пол покрыт продолговатыми полушерстяными, плотно прилегающими половичками.
Последовало приглашение пообедать. Потчевали прекрасно. Подали помасленные, посыпанные перцем пельмени, поджаренную, приукрашенную пахучей петрушкой печенку, плов, пикули, паштет, помидоры пряного посола, просоленные подберезовики, подосиновики, порционно порезанный пудинг, протертое пюре, подовый пирог, прохлажденную простоквашу, подсахаренные пончики. Поставили померанцевую, портвейн, перцовку, пиво, пунш.
Пили понемногу, покушали плотно. Поддерживая полированный поднос, прислуга принесла подрумяненные пышные пампушки, помазанные персиковым повидлом. Полакомились песочным печеньем, пряниками, пирожными, пастилой, персиками, пломбиром.
По просьбе Поленова Павел Пантелеевич пригласил повара. Пришла полная повариха. Представилась: «Пелагея Прохоровна Постолова». Петр Петрович привстал, персонально поблагодарил Пелагею Прохоровну, похвалил приготовленную пищу. Присаживаясь, почувствовал приятное пресыщение.
Посетили приемную Полины Павловны, полюбовались перекрашенным полом, посередине покрытым полусуконным паласом. Поленов попросил Полину Павловну попеть. Полина Павловна пела популярные песни. Присутствующие поаплодировали. «Пленительная певунья», – подтвердил Петр Петрович. Полина Павловна прошлась пальчиками по пианино: плавно полилось позабытое попурри.
После паузы потанцевали под принесенный племянником патефон. Полина Павловна повернулась пируэтом, потом полукругом проделала «па». Племянник подзавел пружину патефона, переставил пластинку. Послушали полонез, потанцевали полечку. Подбоченясь, пустился плясать папаша.
Покинув помещение, Павел Пантелеевич послал прислугу позвать приказчика. Приказчик постарался прибыть побыстрее. Павел Пантелеевич придирчиво переспросил:
– Плотник подремонтировал пролетку?
Получив положительное подтверждение, повелел приказчику подать пару пегих. Подкатила подготовленная помещичья пароконная пролетка. «Пегие породисты», – подумал Поленов.
Пришла Полина Павловна, прихватив подкрахмаленную пелеринку. Петр Петрович помог Полине Павловне подняться по подножке. Присели поудобнее.
Принаряженный приказчик, подражая помещику, привстал, присвистнул, помахал плетью, подхлестнул пегих, прикрикнул:
— Пошли, пегашки, пошли!
Пролетка понеслась. Порядком потряслись, поэтому поехали помедленнее.
Поодаль простирался полноводный пруд. Подошли. Посредине поверхности пруда плавала парочка прекрасных, пеликанов.
— Покупаемся, – предложил Поленов.
— Простудимся, – предостерегла Полина Павловна. Потом призналась: «Плохо плаваю».
Посеменили по плесу. Поблизости плескались пескари, плотва, плавали прудовые пиявки. Петр Петрович подметил перелет пчел: пожалуй, позади перелеска поставлена пасека. «Пчеловодство приносит прибыль, пчелиный продукт полезный», – прикинул Поленов.
Полуторачасовая прогулка по Прилукино показалась просто превосходной. После поездки Павел Пантелеевич приветливо предложил Поленову прогуляться по приусадебному парку, потом посмотреть постройки, производство.
Посетили питомник, посмотрели плодовую персиковую плантацию площадью полгектара, парники, показательную птицеферму. Птичница показала полсотни пеструшек.
Поленов поинтересовался прогрессивным процессом переработки плодовой продукции, получением помесячной прибыли. Петра Петровича попросили продегустировать персиковое повидло. Повидло понравилось.
После просмотра печей пекарни Полина Павловна посоветовала Петру Петровичу прогуляться по парку.
— Присядем, – предложила Полина Павловна.
— Пожалуй, – поддержал Поленов.
— Прекрасная погода, – прошептала Полина Павловна.
Призадумавшийся Поленов поддакнул. Поговорили про погоду, про приятелей.Полина Павловна поведала про посещение Парижа. Поленов позавидовал «путешественнице». Припомнили подробности прогулки по пруду. Пошутили, посмеялись, перекинулись прибаутками, пересказали пословицы, поговорки.
Полина Павловна придвинулась поближе, провела пальцами по плечу Поленова. Петр Петрович повернулся, полюбовался Полиной Павловной: прелесть, подобна первому подснежнику. Прозвучал первый поцелуй.
— Поженим, поженим, – полушутя, полусерьезно пробасил, подмигивая, подошедший потихоньку Павел Пантелеевич, поблескивая перламутровыми пуговицами полосатой пижамы.
— Поженим, поженим, – пискливо повторяя, подобно попугаю, повторил появившийся проворный племянник, пристально посмотрев поверх пенсне.
— Папенька, перестаньте, – полушепотом попросила порозовевшая Полина Павловна.
— Полно, полно притворяться, паинька, – проговорил Павел Пантелеевич. Погрозил пальцем простодушной Полине Павловне, похлопывая по плечу Поленова.
Петр Петрович покраснел, поправил пиджак, почтительно, по пояс поклонился Полине Павловне, поспешил покинуть парк.
Провожая Поленова, Полина Павловна пожелала приятного пути…
Повечерело, повеяло прохладой.
Поджидая поезд, Поленов, поразмыслив, проанализировал поведение. Признал: практически поступал по правилам приличия. Прогуливаясь по платформе, подождал подхода поезда. Попытался под перестук поезда понять происшедшее. Поленов подумал: «Полина Павловна – подобающая партия, подходящая. Передумать? Пошто? Перерешивать, передумывать – плохая примета». Понял: Полину Павловну полюбил. Порадовался приему Павла Пантелеевича.
Приехал после полуночи. Поужинал. Притомившись, прилег поспать. Пуховая перина приняла приуставшего после приятной поездки Поленова.
Проснулся поздно. Плотно подкрепился. Проявляя пунктуальность, посетил почту: послал Полине Павловне послание-предложение, писанное почти печатным почерком. Приписал послесловие: «Пора покончить прозябание…» Предложение Полина Павловна приняла, приглашала Петра Петровича приехать, переговорить.
Поленов поехал по приглашению. Принимали Петра Петровича просто превосходно. Подошла притихшая Полина Павловна, поклонилась, поддерживая поплиновое платье, пошитое прилукинской портнихой перед приездом Поленова. Поклонилась приглашенным приятелям. Поленов подметил: Полина Павловна пользовалась пудрой, помадой.
Прошла положенная процедура. Поленов повторил предложение. Полина Павловна произнесла проникновенное признание. Приятели похвалили поступок Петра Петровича, поздравили, преподнесли приготовленные подарки, приговаривая:
– Правильно поступил Петр Петрович. Посмотрите: поистине прекрасная пара.
Приняв подаренные предметы, Поленов поблагодарил присутствующих.
Пиршество, посвященное помолвке, продолжалось почти полсуток.
…
====================================================
Du kan utvärdera kvaliteten på den här berättelsen genom Google Translator.
Berättelse.
Vackert par.
Innan den ortodoxa beskyddarfesten St. Panteleimon fick Pjotr Petrovitj Polenov ett brev per post. Efter afternoon tea kom ett tjockt paket med av den fylliga brevbäraren Prokofy Peresypkin. Efter att ha tackat och sett av brevbäraren läste Polenov brevet fullt av trevliga önskningar. ”Peter Petrovitj”, skrev Polina Pavlovna Prilukina, ”kom. Låt oss prata, gå, drömma. Kom, Pyotr Petrovich, så snart som möjligt, efter den första fredagen, medan vädret är vackert.”
Pyotr Petrovich gillade inbjudningsbrevet: det var trevligt att få Polina Pavlovnas meddelande. Jag tänkte och drömde. I väntan på ett utmärkt mottagande analyserade Polenov brevet, tänkte på resan och antog den rätta planen: att gå på Prilukinas inbjudan för att träffa Polina Pavlovna, som han gillade.
Pyotr Petrovich vaknade tidigt på morgonen och sträckte på sig. Jag reste mig och värmde upp: Jag gjorde fem minuters knäböj, ländryggsvridningar och hopp. Jag åt frukost. Jag klädde ut mig inför semestern och rätade på mina fastspända hängslen.
När jag köpte en reserverad plats för fem rubel kom jag ihåg Prilukin-gården och insåg: Polina Pavlovna skulle gilla det. Post- och passagerartåget, efter att ha passerat Pskov, Ponyri, Pristen, Prokhorovka, Pyatikhatki, anlände på eftermiddagen.
Konduktören visade Prilukis station och torkade av ledstänger. Tåget saktade gradvis ner. Polenov, tackade konduktören, lämnade tåget, korsade tillfartsvägarna och perrongen. Jag hälsade på spårmannen och gick längs stationsgränden. När jag svängde höger gick jag rakt fram. Prilukingodset dök upp.
Framför huvudentrén hälsades Pyotr Petrovich av Polina Pavlovnas mest respektabla, gråhåriga far, Pavel Panteleevich. Vi sa hej.
”Vi väntar, vi väntar”, sa den personliga, flexibla Pavel Panteleevich och blåste på en cigarett. – Snälla, Pyotr Petrovich, sätt dig ner och vila efter resan. Låt oss vänta på Polina Pavlovna, så går vi och tar ett mellanmål.
Hans kala brorson närmade sig med en spänstig pingvingång och hälsade Pjotr Petrovitjs ankomst:
– Låt mig presentera mig själv! ”Prokhor Polikarpovich”, sa Prilukins brorson och anpassade sin näsa.
Polkan, en halvsynt pinscher, haltade. Först skällde hunden tyst, sedan, efter att ha sniffat Polenovs låga skor, blev han tyst, smekte honom och lade sig ner.
En yvighårig Polina Pavlovna, täckt med en panamahatt, dök upp framför den målade trädgården. Viftande med en blå näsduk närmade hon sig mjukt. Pyotr Petrovich bugade varmt, presenterade pioner och kysste de utsträckta fingrarna.
Vi gick längs den upptrampade gläntan. En stark femväggsbyggnad på en och en halv våning dök upp före Polenov. ”Kanske är byggnaden ett halvt sekel gammal”, tänkte Polenov. Vi passerade portiken.
Med Polina Pavlovna, korsade Pyotr Petrovich tröskeln till korridoren och klev över tröskeln till det rymliga rummet. Jag tittade noga. Det är full ordning överallt. Jag blev förvånad över rummets pompa och prakt. Brokadgardiner täckte primörerna placerade på fönsterbrädorna. Parkettgolvet är täckt med avlånga ullblandningsmattor som sitter tätt.
Det följde en inbjudan att äta lunch. Maten var utmärkt. De serverade smörade dumplings beströdda med peppar, friterad lever garnerad med doftande persilja, pilaff, pickles, paté, kryddiga saltade tomater, saltad boletus, aspsvamp, portionerad pudding, mosad puré, härdpaj, kyld yoghurt och sockrade munkar. De serverade apelsinvin, portvin, pepparvin, öl och punch.
Vi drack lite och åt rejält. Med stöd av en polerad bricka tog tjänarna med sig brynt fluffig pampushki, smord med persikosylt. Vi njöt av mördegskakor, pepparkakor, kakor, marshmallows, persikor och glass.
På Polenovs begäran bjöd Pavel Panteleevich in en kock. Den fulla kocken kom. Presenterade sig själv: ”Pelageya Prokhorovna Postolova.” Pyotr Petrovich reste sig, tackade personligen Pelageya Prokhorovna och berömde den tillagade maten. När jag satt ner kände jag mig behagligt mätt.
Vi besökte Polina Pavlovnas mottagningsrum och beundrade det ommålade golvet, täckt i mitten med en halvduksmatta. Polenov bad Polina Pavlovna att sjunga. Polina Pavlovna sjöng populära sånger. De närvarande applåderade. ”En fängslande sångfågel”, bekräftade Pyotr Petrovich. Polina Pavlovna körde med fingrarna över pianot: ett bortglömt potpurri flödade smidigt.
Efter en paus dansade vi till grammofonen som vår systerson kom med. Polina Pavlovna vände sig om i en piruett och gjorde sedan ett ”steg” i en halvcirkel. Brorsonen lindade upp grammofonens fjäder och arrangerade om skivan. Vi lyssnade på en polonaise och dansade en polkadans. Pappa började dansa, armar akimbo.
Efter att ha lämnat lokalen skickade Pavel Panteleevich tjänaren för att ringa kontoristen. Expediten försökte komma snabbt. Pavel Panteleevich frågade noggrant:
– Reparerade snickaren spännet?
Efter att ha fått en positiv bekräftelse beordrade han expediten att ta med sig ett par röda lappar. Den iordningställda markägarens ångfönstervagn rullade upp. ”Bräckblod”, tänkte Polenov.
Polina Pavlovna kom och tog en stärkt cape. Pyotr Petrovich hjälpte Polina Pavlovna att klättra uppför steget. Sätt dig ner bekvämare.
Den utklädda tjänstemannen, som imiterade godsägaren, reste sig upp, visslade, viftade med piskan, piskade upp de röda och ropade:
– Låt oss gå, pegpojkar, låt oss gå!
Spännet tog fart. Vi blev ganska chockade, så vi körde långsammare.
På avstånd sträckte sig en djup damm. Kom över. Mitt på dammens yta simmade ett par vackra pelikaner.
”Låt oss gå och handla,” föreslog Polenov.
”Vi kommer att bli förkylda”, varnade Polina Pavlovna. Sedan erkände hon: ”Jag är ingen bra simmare.”
Vi vandrade runt räckvidden. Minnor och mörtar plaskade i närheten, och dammiglar simmade. Pyotr Petrovich märkte migrationen av bin: kanske en bigård hade satts upp bakom klippan. ”Biodling är lönsamt, biprodukten är användbar,” uppskattade Polenov.
En och en halv timmes promenad runt Prilukino verkade helt enkelt utmärkt. Efter resan bjöd Pavel Panteleevich vänligt in Polenov att ta en promenad genom trädgården och sedan se byggnaderna och produktionen.
Vi besökte plantskolan, såg en halv hektar persikoplantage, växthus och en demonstrationsfjäderfäfarm. Fågelskådaren visade femtio pieds.
Polenov frågade om den progressiva processen att bearbeta fruktprodukter och få månatliga vinster. Pyotr Petrovich ombads att smaka persikosylt. Jag gillade sylten.
Efter att ha sett bageriugnarna rådde Polina Pavlovna Pyotr Petrovich att ta en promenad i parken.
”Låt oss sitta ner,” föreslog Polina Pavlovna.
”Kanske,” stödde Polenov.
”Vädret är vackert”, viskade Polina Pavlovna.
Polenov, eftertänksam, höll med. Vi pratade om vädret, om vänner Polina Pavlovna berättade om sitt besök i Paris. Polenov avundades ”resenären”. Vi kom ihåg detaljerna i promenaden längs dammen. De skämtade, skrattade, utbytte skämt, återberättade ordspråk och talesätt.
Polina Pavlovna flyttade sig närmare och körde sina fingrar över Polenovs axel. Pyotr Petrovich vände sig om och beundrade Polina Pavlovna: skönhet, som den första snödroppe. Den första kyssen ljöd.
”Låt oss gifta oss, låt oss gifta oss,” sa Pavel Panteleevich, som sakta närmade sig och blinkade, halvt på skämt, halvt allvarligt, medan pärlemorknapparna på hans randiga pyjamas glittrade.
”Låt oss gifta oss, låt oss gifta oss”, upprepade den kvicke brorsonen som dök upp, gnisslande som en papegoja, tittande uppmärksamt över sin pince-nez.
”Pappa, sluta”, frågade Polina Pavlovna med rosa ansikte halvviskande.
”Nog, sluta låtsas, bra pojke”, sa Pavel Panteleevich. Han skakade med fingret åt den enfaldiga Polina Pavlovna och klappade Polenov på axeln.
Pjotr Petrovitj rodnade, rättade till sin jacka, bugade sig respektfullt för Polina Pavlovna från midjan och uppåt och skyndade sig att lämna parken.
Polina Pavlovna såg Polenov av och önskade honom en trevlig resa…
Det blev kväll och svalt.
Medan han väntade på tåget analyserade Polenov, vid närmare eftertanke, sitt beteende. Han erkände: han handlade praktiskt taget enligt anständighetens regler. När jag gick längs perrongen väntade jag på att tåget skulle närma sig. Jag försökte förstå vad som hade hänt medan jag lyssnade på ljudet av tåget. Polenov tänkte: ”Polina Pavlovna är ett passande parti, lämpligt. Ändra sig? Varför? Att ändra uppfattning, ändra uppfattning är ett dåligt omen.” Jag förstod: Jag blev kär i Polina Pavlovna. Jag var glad över att se Pavel Panteleevich.
Anlände efter midnatt. Jag åt middag. Trött la han sig för att sova. Fjädersängen välkomnade Polenov, som var trött efter en trevlig resa.
Vaknade sent. Jag åt en rejäl måltid. Han visade punktlighet och besökte postkontoret: han skickade ett meddelandeerbjudande till Polina Pavlovna, skrivet med nästan tryckt handstil. Han lade till ett efterord: ”Det är dags att avsluta den här växtligheten…” Polina Pavlovna accepterade erbjudandet och bjöd in Pyotr Petrovich att komma och prata.
Polenov gick på inbjudan. Mottagandet av Pyotr Petrovich var helt enkelt utmärkt. En tystlåten Polina Pavlovna närmade sig och bugade och stödde poplinklänningen som syddes av Prilukinsky-sömmerskan innan Polenovs ankomst. Jag bugade för de inbjudna vännerna. Polenov noterade: Polina Pavlovna använde puder och läppstift.
Det nödvändiga förfarandet slutfördes. Polenov upprepade förslaget. Polina Pavlovna gjorde en uppriktig bekännelse. Vänner berömde Pyotr Petrovichs agerande, gratulerade honom, gav dem gåvorna de hade förberett och sa:
– Pyotr Petrovich gjorde rätt. Titta: ett riktigt vackert par.
Efter att ha tagit emot de donerade föremålen tackade Polenov de närvarande.
Festen tillägnad förlovningen varade nästan en halv dag.
…
MVH,
Александр Калашников
Привет, Александр
Tack för svar och intresse.
Ofattbart det går att på ryska skriva en sådan berättelse enbart med ord som börjar på П.
Jag ska gå igenom berättelsen och se hur många ord på П där jag kan spontant.
Men kunna och känna igen ord är två olika saker.
Man lär sig orden på olika sätt.
Men lära sig de ryska orden och dess betydelse är egentligen det viktigaste.
Då är den här berättelsen ovan en nyttig läxa.
Idag är jag trött bland annat därför jag följt den hemska händelsen i Moskva i går kväll.
För mig är det otäcka dock på avstånd men du har förmodligen varit närmare.
Hoppas allt är okej.
Jag förstod genast att de skyldiga aldrig skulle komma undan och enligt uttalanden från Kreml är de redan tillfångatagna.
Nu återstår processen om vilka förövarna är och vad som varit motivet till denna grymma och hänsynslösa handling.
Poutin har uttalat de ska straffas och det visste jag redan att något sådant gör man inte i Ryssland utan att straffas ordentligt.
Viktigt att terroristerna blev tillfångatagna levande så händelsen noga kan utredas.
Jag är ursprungligen mekaniker och teknikintresserad och det intresset finns alltid där i bakgrunden.
Har du något intresse för tekniska ting och praktik eller inte alls?
Egentligen är det här kommentarfältet inte alls till för personliga kontakter men om kontakten kan betraktas som en brygga till det politiskt olagligt sanktionerade Ryssland så kanske Redaktören kan göra ett undantag?
Hur som helst tycker jag att vi alla i denna dag bör ge vårt stöd åt Ryssland efter detta svåra terrorattentat som oskyldiga ryssar nu blivit utsatta för.
Angående den bestialiska terrorattacken på konserthallen i Moskva i går kväll så tror jag det är Ukraina som utfört attacken.
Därför de är de enda som har verkliga motiv när det nu håller på att brista för dem med försvaret i Ukraina nu när Ryssland ska ha tillbaka sina landområden för att inte låta dem bli NATO land.
Men jag tror inte de själva har utfört attacken utan det är med god hjälp från USA som bidragit med strategi, planering och kanske logistik.
Varför jag tror så är för att USA för ett par veckor sedan varnade sina egna medborgare i Moskva att lämna Ryssland för risken av ett nära förestående terrorattentat.
Alltså, USA visste något som Kreml inte visste och som sedan skulle bli en överraskning.
Det är det ena, och det andra är därför USA haft väldigt god kontakt med islamister och islamiska terrorgrupper bland annat med USA krig i Syrien där islamisterna varit USA:s proxy.
Sedan har vi Afghanistan och det var där USA först hjälpe Al quida.
USA har blivit en terrorassistent för att uppnå de politiska målen men det är inget Demokratin vill erkänna.
Det är därför jag nu kunnat läsa på SVT Public Service av deras terror experter där, någon hette visst ”herr Brun” (!) att det troligtvis är ISIS som ligger bakom terrorattacken, eller möjligen Ryssland själva som en false flag men absolut ingen skuld kan läggas till Ukraina vilket förmodligen de flesta först misstänker.
Man kan då verkligen undra om det verkligen är ISIS som ligger bakom attacken när den utförts av ukrainare eller av Ukraina lejda mördare samt planlagts av terrorism-assistans staten USA.
Den här attacken påminner om attacken mot Rysslands gasledning Nordstream II.
Västvärlden handlar i lönndom och försöker lägga skulden på någon annan.
Censurerar Västvärlden sedan all tillgänglig (engelskspråkig) rysk media för sina egna läsare så är det fritt fram att göra lögnen till sanning.
Det är det Fria ordet i Demokratin.
Den dominante Borgaren väljer vad som ska framföras och vilket som är sant eller falskt.
Därför ska Västerlänningen lära sig att sådant som kommer från Ryssland alltid är lögnen från den statligt kontrollerade propagandan.
Det intressanta är att de flesta anpassar sig och blir följsamma eller åtminstone spelar med.
De kritiska och de som tycker sig se det falska är färre och möter hinder.
Det är som skillnaden att cykla i motvind mot att surfa i medvind.
SVT Public Service är dåliga på att rapportera.
Eller vill de inte.
Deras rapportering från terrorattentatet utanför Moskva menar jag är utvald.
På ett sådant sätt att vi ska få en av dem önskad bild av vad som skett.
Är man lite aktiv kan man få veta mera, och kanske mer fullständigt, för att få en klarare bild.
Jag hörde att terroristerna ska vara ryska medborgare.
Samt att ryska myndigheter undersöker hur de fick sina ryska medborgarskap.
De är ju från ett grannland, Tadjiskstan, kanske enklare för dem att få ryska medborgarskap?
Något annat intressant jag noterat är att första delen av attentatet lär vara mycket noga planerat och utfört. Som om terroristerna handlat efter en utstuderad plan och ”lyckats” fullt ut med det.
Däremot är efter attentatet och flykten ett klantverk som inte verkar planerad av proffs överhuvudtaget.
Därför kunde terroristerna så enkelt bli tillfångatagna.
Av det menar vissa att de som stått bakom den här terrorattacken varit helt fokuserade på själva attacken och sedan inte alls brytt sig om terroristernas öde.
Möjligen helt velat bli av med dem genom att de blivit tillfångatagna.
Kan vara att de terroristerna som utförde dådet bara är verktyg och de verkliga terroristerna som planlagd och effektuerat terrordådet finns där bakom och inte är synliga alls.
Därför tror jag de elva som utförde attentatet noga måste förhöras om vart de fått sina order från.
Folk i Ryssland är förtvivlade. Ni kan höra själv här av Sam’s äventyr i Ryssland
Moscow Terrorist Attack – Russians React
https://www.youtube.com/watch?v=ubzYDPa2UKU
Prenemurera gärna och ge Sam en tumme upp!
Finns också kommentarer att läsa.