Kuba om uteslutning av Ryssland i FN:s människorättsråd

Kuba om uteslutning av Ryssland i FN:s människorättsråd

https://svensk-kubanska.se/kuba-om-uteslutning-av-ryssland-i-fns-manniskorattsrad/

 Översättning av Christine Vaple

Detta är ett inlägg av Kubas ständiga representant vid FN, Pedro L. Pedroso Cuesta, som röstförklaring om förslaget till resolution om avstängning av Ryska federationen från medlemskap i FN:s Råd för mänskliga rättigheter. I Rådet är för närvarande Saudi Arabien ordförande. 

Initiativet till resolutionen kom från USA. Omröstningen skedde i FN:s Generalförsamling. 93 länder röstade för uteslutning. 24 röstade mot, 58 länder lade ner sina röster och 18 länder var frånvarande av olika skäl. 

Herr ordförande!

Kuba har alltid förespråkat och arbetat för ett Råd för mänskliga rättigheter som kan möta de komplexa utmaningar som det internationella samfundet står inför på detta område, och som inget land är undantaget från.

Vi förespråkar objektivitet, opartiskhet och öppenhet i detta organs arbete, och att dess förfaranden och mekanismer fungerar på grundval av sanningsenlig och verifierad information.

Användningen av klausulen om upphävande av medlemskap i Rådet kommer inte på något sätt att främja sökandet efter en fredlig, förhandlad och varaktig lösning på konflikten i Ukraina, och än mindre kommer den att bidra till att främja det klimat av samarbete, dialog och förståelse som bör råda när man tar upp frågan om mänskliga rättigheter.

Det är dessutom respektlöst att Rådet för mänskliga rättigheter bara några dagar före slutet av en ordinarie session inte ens har fått tillfälle att uttala sig i denna fråga.

Herr ordförande!

Sedan förhandlingsprocessen om inrättandet av det nya Råd som ersatte Kommissionen för mänskliga rättigheter inleddes har Kuba motsatt sig klausulen om upphävande av medlemskap, på grund av den allvarliga risken att den skulle användas av vissa länder som föredrar dubbelmoral, selektivitet och politisering av frågor som rör mänskliga rättigheter.

Denna klausul kan aktiveras med stöd av bara två tredjedelar av de närvarande och röstande; nedlagda röster räknas alltså inte och det krävs inte ens ett minsta antal röster för att upphävandet ska godkännas.

För att bli vald till medlem i Rådet för mänskliga rättigheter måste ett land få stöd av minst en majoritet av FN:s medlemmar i en hemlig omröstning, dvs. minst 97 röster.

En rådsmedlems rättigheter kan alltså upphävas av ett färre antal stater än de som valt in medlemmen och beviljat den dessa rättigheter.

Ryska federationen, som valdes in som medlem i Rådet för mänskliga rättigheter 2020 med 158 röster, kan i dag bli avstängd med ett lägre antal röster.

Denna avstängningsmekanism, som inte har någon motsvarighet i något annat FN-organ, kan lätt användas selektivt. I dag är det Ryssland, men i morgon kan det vara vilket som helst av våra länder, särskilt länder i Syd som inte böjer sig för dominanta intressen och som beslutsamt försvarar sitt oberoende.

Det var ingen tillfällighet att de mest entusiastiska förespråkarna av klausulen om upphävande av medlemskap, när man förhandlade om det nya Rådet för mänskliga rättigheter, var industriländer med en bevisad tendens att anklaga länder i Syd som inte anpassar sig till deras förmodade modeller för demokrati, samtidigt som de förblir medbrottsligt tysta inför flagranta kränkningar av de mänskliga rättigheterna i västländerna.

Naturligtvis delar inte alla här i salen vår oro över mekanismen för upphävande, för de vet att offren för dess selektiva användning alltid kommer att vara andra.

Kommer denna Församling någonsin att kunna anta en resolution som upphäver Förenta staternas medlemskap i Rådet för mänskliga rättigheter, för att ta bara ett exempel?

Vi vet alla att detta inte har hänt och inte kommer att hända, trots dess flagranta och massiva kränkningar av de mänskliga rättigheterna, som ett resultat av invasioner och rovdriftskrig mot suveräna stater, i syfte att tillgodose dess geopolitiska intressen. De har orsakat hundratusentals civila dödsfall, som de kallar ”kollaterala skador”, miljontals tvångsförflyttade personer och omfattande förstörelse över hela vår planet, men denna Församling har aldrig upphävt någon av deras rättigheter.

Vi vet också alla att klausulen om upphävande inte kommer att tillämpas mot den stat som under mer än 60 år har upprätthållit en kriminell ekonomisk, kommersiell och finansiell blockad mot Kuba som utan tvekan utgör den mest långvariga, flagranta, massiva och systematiska kränkningen av ett helt folks mänskliga rättigheter och ett verkligt folkmord mot ett helt land.

Det är minst sagt ironiskt att notera att det land som motsatte sig inrättandet av Rådet för mänskliga rättigheter och som i denna kammare begärde en omröstning mot den resolution som skapade det, är samma land som nu har aktiverat en av de mest kontroversiella klausulerna i det forumet, precis som det gjorde 2011.

Herr ordförande!

Kuba kommer att vara i linje med de reservationer som vi gjorde om mekanismen för upphävande av medlemskap när resolution 60/251 om inrättande av Rådet för mänskliga rättigheter antogs 2006, och resolution 65/265 från 2011 om upphävande av Libyens rättigheter.

Ett antagande av det förslag till resolution som vi diskuterar i dag kommer att skapa ytterligare ett farligt prejudikat, särskilt för länderna i Syd.

För dem räcker det inte att införa resolutioner mot utvalda länder och mandat. Nu tänker de ta ytterligare ett steg mot att legitimera selektivitet och skapa ett Råd för mänskliga rättigheter som i allt högre grad står i vissa länders tjänst, på samma sätt som den numera nedlagda och misskrediterade Kommissionen för mänskliga rättigheter tidigare gjort.

Av dessa angivna skäl kommer den kubanska delegationen att rösta mot resolutionsförslag A/ES-11/L.4.

Kubas röstförklaring om uteslutning av Ryssland ur FN:s Råd för mänskliga rättigheter

Facebook

Twitter

WhatsApp

Messenger

Dela