Michael Hudson om det ekonomiska läget. Vilka är trenderna och varför? Del I

Denna intervju 9 maj med den kände marxistiske ekonomen professor Michael Hudson har publicerats på The Sakers nu nedstängda site http://thesaker.is/ben-norton-aka-multipolarista-interviews-michael-hudson-destiny-of-civilization/. Översatt av Catarina Östlund. Ger intressanta perspektiv som saknas i ekonomirapporter i våra vanliga media. Artikeln är mycket lång och jag har delat upp den i avsnitt som publiceras separat på förmiddagen under 5 dagar.:

I. Inledning: Civilisationens öde: Finanskapitalism, industrikapitalism eller socialism.

II. Finns alternativ inom kapitalismen?

III. Nya Kalla kriget.

IV. Integration av eurasiatiska ekonomier.

V. Valutafrågor.

Uppdaterad med transkription Ben Norton alias Multipolarista intervjuar Michael Hudson: Destiny of Civilization

Nedgången för den amerikanska dollarn, de tre ”systemen”, sanktionskriget mot Ryssland, inför publiceringen av professor Hudsons nya bok: Civilisationens öde: Finanskapitalism, industrikapitalism eller socialism.

BENJAMIN NORTON: Hej alla. Jag är Ben Norton, och det här är podcasten Multipolarista. Och jag har det stora nöjet att idag få sällskap av en av mina favoritgäster, som jag tror är en av de viktigaste ekonomerna i världen idag. Jag ska tala med professor Michael Hudson.

Om ni har sett någon av de intervjuer jag har gjort med professor Hudson under de senaste åren vet ni förmodligen att han är en lysande analytiker. Jag tycker att han alltid ger den bästa analysen av vad som händer i världen idag, när det gäller ekonomi, politik och geopolitik.

Och just idag tycker jag att det är speciellt viktigt att ha professor Hudson här. Vi ska prata om det ekonomiska kriget mot Ryssland, och om hur Ryssland och Kina frigörs från det ekonomiska beroendet av väst [dvs från dollarberoendet], vilket är något som professor Hudson har talat om i många år. Och den har verkligen accelererat med västs sanktioner mot Ryssland på grund av Ukraina.

Vi kommer också att prata om nedgången i den amerikanska dollarhegemonin. En ny rapport från Internationella valutafonden (IMF), som domineras av USA, medgav att användningen av dollarn i valutareserver gradvis minskar.

Nu kommer den inte att försvinna över en natt. Men även IMF erkände att dollarhegemonin börjar urholkas. Och tveklöst medgav IMF att de västerländska sanktionerna mot Ryssland kommer ytterligare att urholka den amerikanska dollarns hegemoni.

Vi ser nu Ryssland göra affärer med Kina i den kinesiska yuanen. Ryssland gör också affärer med Indien med den indiska rupien. Och naturligtvis har Ryssland talat om för Europa att om det vill köpa rysk energi måste det göra det med ryska rubel.

Så det finns så mycket att prata om idag, professor Hudson, men jag vill först börja den här intervjun idag med att prata om en ny bok som du precis ska publicera.

Idag är det måndagen den 9 maj. Du sa att boken kommer ut onsdagen den 11 maj. Och den heter ”“The Destiny of Civilization: Finance Capitalism, Industrial Capitalism or Socialism.” (Civilisationens öde: Finanskapitalism, industrikapitalism eller socialism”.)

Och allt som jag nyss presenterade den här intervjun med, om det ekonomiska kriget i Ryssland och sanktioner och frigörelsen allt detta är djupt relaterat till det du pratar om i den här boken. Och jag hade nöjet att få ett tidigt exemplar och läsa igenom det. Det är en jätteviktig bok, tycker jag.

Och du talar om denna grundläggande internationella klyfta – och det här är en klyfta som faktiskt går tillbaka historiskt också – mellan dessa tre modeller för olika ekonomiska system som du tar upp: finanskapitalism, industrikapitalism och socialism.

Och ditt argument är att det amerikanska imperiet har verkat för att införa nyliberalism, som är en särskild form av finanskapitalism, som är icke-produktiv på grund av att finanskapitalet förstör produktiva industrier i sin strävan efter vinstmaximering. Du talar också om det du kallar rentierklassen.[rentier är en person som lever på kapitalavkastningen, räntan som människor måste betala för lån, för att de hyr ut marker och bostäder och som är spekulant på aktiemarknaden]

Istället för att satsa på produktion, är finanskapitalismen i grunden ett system av förstörelse och skuld. De klassiska borgerliga ekonomerna hade tänkt att kapitalismen skulle vara, ett produktivt system,

Och ditt argument är att det här är djupt rotat i USA:s utrikespolitik, den har som mål att utöka den ekonomiska makten, och att påtvinga världen denna finanskapitalistiska modell.

Kan du utveckla ditt argument om kampen mellan finanskapitalism, industrikapitalism och socialism, och varför du bestämde dig för att publicera den här boken nu?

MICHAEL HUDSON: Ja, boken består av en serie av 10 föreläsningar som jag höll i Kina. Jag har varit professor i ekonomi vid Universitetet i Peking i ett antal år, och jag har professurer vid andra universitet, Wuhan och Hong Kong.

Och jag har en ganska stor publik där, cirka 65 000 personer per föreläsning. Och jag blev ombedd att ge min allmänna översikt för kineserna, om västs ekonomiska utveckling.

För att förstå dagens finanskapitalism måste man förstå vad industrikapitalismen var, som den beskrevs på 1800-talet.

Industrikapitalismen var revolutionär, men det glöms ofta bort, eller tonas ner. Vad den försökte göra – från fysiokraterna i Frankrike i slutet av 1700-talet, till Adam Smith, John Stuart Mill, till Marx och till hela socialismens blomning i slutet av 1800-talet- som behandlade klassisk värdeteori och jordränteteorin, var att de försökte säga vad som var det faktiska värdet, produktionskostnaden för varor och tjänster.

Vad tjänar kapitalisten, när han anställer arbetare för att göra vinst, och vad kan han inte göra vinst på? Och den klass som man inte kan göra vinst på är jordägarklassen Det var den arvskrigarklass som erövrade alla europeiska riken under medeltiden. [Under feodalismen]

Och Englands industrimän sa: Se, vi kan inte bli världens verkstad; konkurrera med främmande länder om vi har en jordägarklass vars jordar ärvs, som tar alla pengar i hyra för jorden.

Och om vi har rovgiriga banker, eller om de rika människorna bara lånar ut pengar till köp av egendomar, eller beviljar nödlån eller ockerlån som inte har något att göra med att finansiera bruttoinvesteringar [nyinvesteringar och ersättningsinvesteringar].

Det som gjorde denna kapitalism revolutionär var att de brittiska industrimännen och förespråkarna för industrin, till och med bankirerna på Ricardos tid, sade: Ja, för att störta jordägarklassen, som kontrollerar överhuset och alla de övre kamrarna i regeringar i Europa, måste vi ha demokratiska reformer.

Om vi har demokratiska reformer och ger folket rösträtt kommer de att rösta mot jordägarklassen, och då kan vi få en effektiv ekonomi där våra priser på vår export och våra varor och tjänster återspeglar den faktiska produktionskostnaden, inte det som rentierklassen roffar åt sig, eller vad jordägarklassen tar, och inte det som ockrande bankirer tar.

Och under hela det långa 1800-talet som ledde fram till första världskriget var det denna revolutionära värdeteori som beskrev jordägarnas arrenden och monopolvinsterna och de finansiella vinsterna som oförtjänta inkomster, allt det som industriägarna ville bli av med.

Den revolutionära värdeteorin tycktes röra sig mot socialismen. Industrimännen var alla för statliga allmännyttiga företag, för statligt företagande, eftersom de sa, om regeringen inte tillhandahåller sjukvård, kommer människorna att behöva betala för den, och det kommer att kosta mycket pengar, precis som det gör i USA.

Den konservativa premiärministern i England, Benjamin Disraeli, sa så här om hälsa “allt är hälsa”, vi måste se till att erbjuda offentlig hälsovård.

Det var den konservative Bismarck i Tyskland som sa att vi måste se till att folk får pensioner. Om arbetskraften måste spara ihop till pensionerna kommer de inte att ha tillräckligt med pengar för att köpa de varor och tjänster som vi tyskar producerar. Vi måste göra pensionerna offentliga.

Så hela denna förflyttning mot socialism var inte bara för att höja levnadsstandarden, som ökade på 1800-talet, utan också för att befria ekonomin från rentierklassen, från hyresvärdarna, från bankirerna.

För de klassiska ekonomerna var en fri marknad en marknad som var fri från jordägare, fri från bankirer, fri från monopolister.

Det behöver inte sägas att rentierklassen stred tillbaka. Och efter andra världskriget har vi sett en beständig antiklassisk teori ersätta den klassiska idén om fria marknader med teorin om fritt värde (with a value of free theory) som säger ja, alla tjänar pengar på vad de än har.

All rikedom är förtjänt, inte oförtjänt. [Oförtjänt dvs som inte kan kopplas med produktion.] Och om Goldman Sachs [multinationell investmentbank som är en av de ledande på finansmarknaden]] får mer betalt och är rikare än några andra annan beror det på att de är så produktiva.

Och så utvecklades en rörelse en skräpekonomi som avvisade den klassiska ekonomin, en slags artificiell ekonomi, som egentligen inte diskuterar hur finanskapitalismen arbetar.

Och som det har visat sig blev finanskapitalismens affärsplan så rovgirig att den var anti-industriell.

Det är därför president Clinton i USA vidtog åtgärder och bjöd in Kina till Internationella arbetsorganisationen [ILO vars mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor och en förutsättning för fred mellan och inom nationerna…] och sa: Ja, vi kan bekämpa lönehöjningar i Amerika genom “en kapplöpning mot botten” genom att tävla om de lägsta lönerna. Vi kan anställa asiater för att göra arbetet, och det kommer att orsaka arbetslöshet här. Och det är underbart för industrialisterna. Det kommer i princip att sänka lönerna och hålla amerikanska löner nere.

Det är i grunden finanskapitalismens strategi, och finanskapitalismens mål är inte att investera i fabriker och anläggningsutrustning och forskning och utveckling, utan att leva på kort sikt, och att tjäna pengar genom finansiell ingenjörskonst, inte genom industriell teknik.

Med andra ord, ett rovgirigt beteende, och så har hela den ideologiska attacken åstadkommits på det statliga företagandet. Frederick Hayeks skrev boken ”Vägen till träldom”, i den sägs att om regeringen tillhandahåller offentlig sjukvård, är det ”vägen till träldom”, när det faktiskt är finanskapitalismen som är vägen till daglöneskap och träldom.

På så sätt nedvärderar man hela staten. Och allt detta är en kontrarevolution mot industrikapitalismens revolutionära drivkraft i dess tidiga skeden.

Det är sant att företagen nu är lika mycket höger som bankerna och hedgefonderna. Men det beror på att företagsindustrin har tagits över av finanssektorn, och cheferna för nästan alla industriföretag belönas efter hur högt de kan driva aktiekursen, för att kunna utnyttja de aktieoptioner de betalas med.

Man höjer aktiekursen inte genom att investera mer, inte genom att anställa mer arbetskraft eller öka produktiviteten eller öka försäljningen, utan helt enkelt genom att använda vilken inkomst du än har, för att köpa tillbaka dina aktier. Och genom att köpa tillbaka dina aktier tvingar detta upp priset.

Och framför allt genom att ge politiska bidrag i detta land till både demokrater och republikaner, som utser Federal Reserve-chefer som har spenderat 7-9 biljoner dollar på att köpa upp aktier och obligationer för att höja priset på pensionsförsäkringar, för att höja värdet på Wall Street-aktierna, för att höja bostadspriserna och göra Amerika ännu mindre konkurrenskraftigt industriellt.

Så finanskapitalismen är det som i huvudsak har avindustrialiserat USA och förvandlat Mellanvästern till ett rostbälte.