När ska rättvisans kvarnar mala i Guatemala?

Sveriges Radio rapporterade på morgonen 9 juli ”I Guatemala har problem med undernäring bland små barn, under en lång tid har varit ett känt problem. Hälften av alla barn under fem år är kroniskt undernärda. Men från statens sida är åtgärderna för att förbättra barnens situation små eller obefintliga. Det visar en ny rapport, som bland annat finansierats med svenska biståndspengar.

Med nuvarande takt kommer det dröja 90 år för Guatemala att hamna på samma nivå av barnundernäring som grannlandet El Salvador har.”…”Det handlar enligt undersökningen om 890 000 pojkar och flickor som inte ens får ett mål mat om dagen. Barn som varje dag vaknar hungriga och som fortfarande är hungriga när dom går och lägger sig på kvällen. Barnen tillhör oftast landets ursprungsfolk, fattiga familjer som helt saknar makt och inflytande. Vilket bidrar till att staten inte bryr sig om dom.”
Sveriges Radio:

USA har alltid haft mycket stort inflytande i Guatemala, som var det andra landet efter USA att flytta ambassaden i Israel till Jerusalem.Globalresearch. Förre generalen Molin valdes till president 2011. En våldsam korruption kom att avslöjas bland annat av FN, som menade att presidenten och hans administration utgjorde ett kriminellt syndikat. Molina tvingades avgå 2016. Under decennier (1960-1996) pågick inbördeskrig med uppskattade 200 000 dödsfall. BBC

Den här artikeln fokuserar på den brutala behandlingen av ursprungsbefolkningen, och på ett av USA:s statskupper mot folkvald president, just i Guatemala.

Brutal behandling av ursprungsbefolkningen är inget nytt.

Sveriges Radio rapporterar att särskilt ursprungsbefolkningen blivit lidande av svälten bland. En brutal behandling av ursprungsbefolkningen är inget nytt i Guatemala, dessvärre.

Dagens Nyheter skriver 22/5 2013 att ”Författningsdomstolen i Guatemala har ogiltigförklarat domen i folkmordsrättegången mot exdiktatorn Efrain Rios Montt. Utfallet är en svår motgång för människorättsaktivister och anhöriga till de som dödades i massakrer under Rio Montts tid vis makten (1982-83), och bygger opå försvarets argument att vissa juridiska procedurer inte gått rätt till. I praktiken kastas nu rättegångsförhandlingarna en månad tillbaka i tiden, samtidigt som ex-diktatorn – åtminstone för studen – får sin frihet tillbaka.” Vad som nu kommer att följa är givetvis oklart.

Det är väl dokumenterat att USA genom åren har stött och etablerat många, många diktaturer i Latinamerika, att man stött ett stort antal statskupper och mycket grymt dödande av tusentals oskyldiga människor av högerkrafter. Man erinrar sig under senare år statskuppen mot folkvalde Zelaya i Honduras 2009 och den märkliga avsättningen av “de fattigas biskop”Fernando Lugo som president i Paraguay 2012. Nu försök till statskupp i Venezuela. Nej, USA är inget land som stödjer demokrati i länder där man vill ha inflytande, tvärtom ofta.

2013 ställdes ex-diktatorn Efrain Rios Montt inför rätta för folkmord i utrotningen av 600 Mayabyar på 1980-talet. Förre presidenten Ronald Reagan, som la grunden till en neoliberala ekonomiska politik med ökade klyftor och som ledde fram till den stora ekonomiska krisen är fortfarande en amerikansk ikon. Detta har att göra med makten över massmedia som ligger i händerna på ett begränsat antal stora bolag som ej står upp till försvar för mänskliga rättigheter då det gäller. Men denna rapport kommer från den undersökande reportern Robert Parry som skrev många av de avslöjande rapporterna om Iran-Contras Associated Press och Newsweek på 1980-talet på uruknet. Hans nya en bok, ”Americas Stolen Narrative”, tar läsaren genom USA:s historia från George Washington till Obama. En del av texten har också hämtats från Nyhetsbanken.
Montt och Reagan

Den första månaden av folkmordsrättegången mot Guatemalas förre diktator Efrain Rios Montt har innehållit skrämmande vittnesmål från överlevande Mayaindianer som i unga år sett sina familjer slaktas av en högerorienterad militär som stöddes av USA:s dåvarande president Ronald Reagan.

New York Times skrev 15/4 2013 att hela Maya Ixil-befolkningen, inklusive barn var ett militärt mål under Ríos Montts 17 månader långa styre 1982 och 1983. Orsaken var att militärer uppgett att en vänsterorienterad gerilla hade lyckats indoktrinera de utfattiga Ixilindianerna och fått ”100 procent stöd”.
Pyramid byggt av Maya

Så mer än 600 indianbyar i Guatemalas högland förintades. Befolkningen dödades och byarna brändes ner. Detta folkmord stöddes av Reagan-administrationen.

Ett dokument som nyligen upptäckts visar att Reagan och hans nationella säkerhetsteam 1981 var överens om att tillhandahålla militärt stöd till den brutala högerregimen i Guatemala för att utrota inte bara ”marxistiska gerillan” utan också de människor som ansågs utgöra ”civila stödmekanismer.”
Våren 1981 försökte president Reagan lindra de krav på respekt för mänskliga rättigheter som Jimmy Carter hade infört för militärt bistånd till Guatemala. USA:s utrikesdepartement rådde USA:s centralamerikanska ambassader att ”återställa en närmare, samarbetsrelation med Guatemala”.
I ett memorandum från utrikesdepartementet ”Situation Room Checklist” 8/4 191 April 8, 1981 menar man att ”Vi tror att ett antal förändringar skett som medför att ledare i Guatemala mer positiva till USA och mindre misstänksamma mot USA:s roll i El Salvador,” där Reagans administration utökade stödet till en högerregering som slaktade sina politiska motståndare, inklusive kataloska präster.

Reagan-administrationen uttryckte inga problem med att döda civila, om de ansågs vara anhängare av gerillan som hade kämpat mot landets styrande oligarker och generaler sedan 1950-talet då CIA organiserade störtandet av Guatemalas reformistiska president Jacobo Arbenz.

Nyupptäckta dokument – och andra uppgifter hemligstämplade i slutet av 1990 – klargör att Reagan och hans administration var väl medvetna om den masslakt pågår i Guatemala och andra ställen i Centralamerika. Exempelvis telegraferade CIA den 17 april 1981 att armén anställt en massakern vid Cocob, nära Nebaj i Ixilterritoriet, eftersom befolkningen ansågs stödja vänsterorienterade gerillan.

En CIA-källa rapporterade att ”befolkningen verkade fullt ut stödja gerillan” och ”soldaterna tvingades skjuta på allt som rörde sig.” Dödssiffran för det som utspelades i Centralamerika under Reagan var häpnadsväckande – uppskattningsvis 70 000 eller fler politiska mord i El Salvador, möjligen 20 000 slaktat av Contras i Nicaragua, cirka 200 politiska ”försvinnanden” i Honduras och omkring 100 000 människor eliminerade av politiskt våld i Guatemala. Genomgående rättfärdigades detta av Vita huset med kallakrigsretorik.

Människorättsgrupper såg det hela mer eller mindre. Inter-American Human Rights Commission släppte en rapport 15 oktober 1981 där man anklagade Guatemalas regering för ”Tusentals olagliga avrättningar”.[Washington Post, Oct. 16, 1981]

Det var först 1999 som en sanningskommission rapporterade vad som skett i Guatemala. Den 25 februari 1999 bedömde sanningskommissionen “Guatemala, Memory of Silence”
att det 34 år långa inbördeskriget hade kostat 200 000 människor livet i en befolkning på 12 miljoner. Man bedömde att militären var skyldig till 93 % av dödsfallen, vänstergerillan för 3 % medan oklarhet rådde om 4 % av dödsfallen.

Professorn i juridik (International/European Law Emeritus) Christian Tomuschat kallade handlinagrna “acts of genocide against groups of the Mayan people.” I mer än 2 decennier stöddes detta av USA:s regering. ”Fram till mitten av 1980-talet var det starkt tryck från USA USA-bolag att behålla landets ålderdomliga och orättvisa ekonomiska struktur” menade han. USA:s regering kände till detaljer om folkmordet och tortyren. Under 1960-talet utbildades Guatemalas säkerhetsstyrkor i USA i bland annat tortyr, lönnmord etc på School of the Americas (SOA). Bland de som utbildades där var Montt.

USA och bananbolaget United Fruit störtar demokratin i Guatemala i början av 1950-talet.

(Denna framställning kommer från Wikipedia och Horowitz bok ”Från Jalta till Vietnam”.)

Vid allmänna val 1951 valdes militären Jacobo Arbenz. Valet välkomnades till en början av USA:s regering, som trodde att en militär skulle vara en konservativ antikommunist. Men Arbenz var ute efter att fördjupa den demokratiska revolution som inletts av hans föregångare. Han legaliserade Guatemalas kommunistparti och han inledde en genomgripande jordreform. Jord som inte brukades av storgodsen kunde konfiskeras och delas ut till landets fattigbönder. Som kompensation till de tidigare ägarna betalade man med statsobligationer.

När Arbenz även lät nationalisera jord tillhörande United Fruit Company ingrep USA:s regering. United Fruit Company lanserade nu en intensiv propagandakampanj mot Arbenz regering i nära samarbete med New York Times. I USA-medier framställdes Guatemala som en sovjetrepublik. USA som redan tidigt beslutat om ett vapenembargo mot Arbenz regering lyckades nu övertala sina allierade i Europa att också åtlyda embargot. När Arbenz 1954 fick tillgång till dokument som visade att hans värsta fiende general Castillo Armas planerade en invasion av Guatemala i nära samarbete med CIA valde han att vända sig till Tjeckoslovakien för vapeninköp. Detta var den slutliga triumfen för United Fruits och CIA:s propaganda. Det var nu bevisat att Guatemala blivit en sovjetrepublik. USA drev i OAS igenom en resolution om medlemsländernas rätt att ingripa mot ”kommunism” i något av medlemsländerna.

USA:s president Eisenhower beslutade att med hjälp av CIA störta Arbenz. Carlos Castillo Armas militära invasion inleddes i maj 1954. En rebellsstyrka begav sig från Honduras i riktning mot huvudstaden, den andra mot landets enda djuphavshamn vid Atlantkusten, Puerto Barrios. Arbenz trodde att han kunde lita på arméns lojalitet.

Men Guatemalas officerare fruktade USA:s överlägsna militärmakt och bjöd i stort sett inget motstånd mot rebellerna. USA stödde invasionen med flygbombningar, där de amerikanska planens beteckningar hade målats över. Arbenz hoppades att FN skulle intervenera för att försvara demokratin och den lagliga regeringen. USA hotade emellertid säkerhetsrådets medlemmar Storbritannien och Frankrike att om de lade sig i USA:s angelägenheter i Amerika, så skulle USA lägga sig i Storbritanniens koloniala angelägenheter i Afrika och Asien. Inför dessa hot gav Frankrike och Storbritannien vika och säkerhetsrådet avslog Guatemalas begäran om intervention. Arbenz avgick.

Carlos Castillo Armas tog makten och det följde en blodig period med dödsskvadroner, massavrättningar och gerillarörelser. Militären kom att ha direkt eller indirekt kontroll över regeringsmakten. Armas kom under sina tre år vid makten att återställa den gamla ordningen. Oppositionella mördades eller försvann, obekväma politiska partier förbjöds, människor som inte var läs- och skrivkunniga, dvs. över hälften av befolkningen, fråntogs sin rösträtt. Jordreformen revs upp och stora jordägare som United Fruit återfick sina egendomar på bekostnad av de 100 000 landlösa som hade fått egendomar tilldelade sig.