Nato, terrorister och USA hyllar Turkiets brutala angrepp på Syrien. Vad säger Sverige?

Turkiet uppgav under söndagen att man oskadliggjort 2000 syriska soldater, ett hundratal tanks och att man skjutit ned 2 syriska flygplan. Turkiets insatser hyllas av terrorister i Hayat Tahrir al-sham enligt Sveriges Radios Cecilia Uddén.Sveriges Radio. Den syriska nyhetsbyrån SANA bekräftar nedskjutningen SANA: Syrien stänger luftrummet efter Turkiets hämndattacker

Igår sände mig läsaren Ivan” en relevant artikel ansedda Russia Today, kom översatt. Hotet om krig mellan Turkiet, Ryssland och Nato är en gudagåva för USA:s utrikespolitik.

Den är skriven av Darius Shahtahmasebi, som är en advokat och analytiker av lag och politik, med fokus på bland annat USA:s politik i Mellanöstern.

Nu på kvällen 2/3 nås man av meddelandet att den syriska armén har återtagit staden Saraqib sedan den mäkta turkiska armén och dess vänner i al-Qaida hade flytt. Southfront.

Samma dag säger Erdogan att detta bara är början på Turkiets angrepp på Syrien.här,

---

Hotet om ett hett krig mellan Ryssland och Turkiet och Nato över Idlib är en gudagåva för USA:s utrikespolitik.

Turkiet kräver Natos skydd efter att 33 av dess soldater dödades i en uppenbar syrisk flygattack i Idlib, enligt uppgift medan de kämpade i terrorister. I det regionala kaoset som följer är det bara en spelare som vinner.
Spekulationer om vad som kommer härnäst visar sig i en uppåtgående trend för #artikel 5 i Nato-fördraget på Twitter under timmarna efter attackerna, efter att Omer Celik, talesman för Turkiets regerande AKP-parti, sa till reportrar i Ankara att han övervägde att begära formellt Nato-skydd mot Damaskus och det ryska flygvapnet.
(Artikel 5 i Nato-fördraget säger att en attack på en medlem är en attack mot dem alla).

”Vi uppmanar Nato att starta samråd. Detta är inte bara en attack på Turkiet, det är en attack mot det internationella samfundet. En reaktion behövs. Attacken var också mot Nato,” berättade Celik för turkiska medier.
Det amerikanska utrikesdepartementet fördömde också attacken och konstaterade att den står upp för “NATO-allierade Turkiet.” Den förklarade vidare att den fortsätter att “kräva ett omedelbart slut på detta avskyvärda offensiv från Assad-regimen, Ryssland och Iran-stödda styrkor.” USA:s sändebud till NATO Kay Bailey Hutchinson sa också till journalister att “alla alternativ ligger på bordet.” Det är emellertid oklart om Nato har uthållighet att stödja Turkiet på något meningsfullt sätt i ett krig mot en syrisk regering som stöds av rysk luftmakt.

Det är också oklart om artikel 5 omfattar Natos allierade när en stat har invaderat en utländsk stat. Faktum är att även om medier tiger om det så är det Syrien som försvarar sig och inte Turkiet.

Med detta sagt, har Ankara hittat ett sätt att säkerställa att europeiska länder inte kan se bort från situationen. Nyligen öppnade Turkiet gränsen vid Idlib för att tillåta ett tillströmning av syriska flyktingar att fly till Europa, vilket säkert kommer att öka regionala spänningar i betydande omfattning.

Moskva har svarat på situationen genom att lyfta fram Ankaras förhållande till de olika jihadistiska enheterna i Syrien.

Enligt Rysslands försvarsministerium genomfördes flyganfallet när den syriska armén avvisade en offensiv mot al-Qaida-dominerade Hayat Tahrir al-Sham, i Idlibs ”deeskaleringszon”.

Naturligtvis känner all som satt sig in i förhållanden om kriget i Syrien Ankaras materiella och ekonomiska stöd till terroristgrupper i Syrien, inklusive och särskilt Islamiska staten (IS, tidigare ISIS / ISIL).

Oavsett om ett hett krig är på gång är den nuvarande situationen nästan idealisk för USA:s utrikespolitiska etablissemang, som har drömt om att sätta Ryssland och Turkiet på en kollisionskurs sedan ett tag. Om du tvivlar på detta, behöver du bara titta på detta sista stycke i en ny artikel i Guardian :

“Kay Bailey Hutchison, USA:s ambassadör i Nato, sa att torsdagens händelser borde visa Turkiet” vem som är deras pålitliga partner och vem inte “och uppmanar den att släppa sitt köp av ett stort ryskt missilförsvarssystem, som Washington säger hotar det västra allians”.

USA har blivit allvarligt besvärat av Turkiets planer på att anskaffa Rysslands missilsystem S-400. Washington är också bekymrad över Turkiets önskan att gå med i den Kina-Rysslands dominerade Shanghai Cooperation Organization (SCO), som skulle kunna få Turkiet i en allians med inte bara Ryssland och Kina, utan också Iran.

USA pressar gärna in Turkiet i ett hörn där de befinner sig i konfrontation med Ryssland, med eller utan fullt stöd från Nato-alliansen, om det innebär att det som såg ut som ett spirande fruktbart förhållande mellan Ankara och Moskva kommer att fallera.

Å andra sidan kommer nog inte Moskva att stå passiva medan Turkiet insisterar på att invadera syriskt territorium och försvara de olika jihadistgrupperna som har orsakat förödelse i Syrien under nära ett decennium.

Det är kanske detta som Donald Trump antydde när han nyligen sa att han skulle överlåta kampen mot IS till Irak, Syrien, Iran och Ryssland medan han fokuserade på att behålla kontrollen över olja och resurser. USA kan sitta på sidan och titta på när andra nationer kämpar mot varandra, medan USA koncentrerar sig på krigsbyten.

Det amerikanska imperiets splittra och härska-strategi lever fortfarande och kan fungera bra.

Med tanke på risken för en ökad konflikt som involverar en Nato-medlem som har ett betydande lager av amerikanska kärnvapen, kan man bara hoppas att kallare huvuden kommer att dominera och hindra att en krutdurk exploderar.