Nedrustning i en kaotisk tid

Scott Ritter tillbaka på banan (i Globalpolitics.se): Disarmament in a Time of Chaos

President Trump säger att han vill arbeta med Kina och Ryssland i frågan om att ”bromsa, stoppa och minska kärnvapen”. Trump fortsatte med att förklara att ”det finns ingen anledning för oss att bygga helt nya kärnvapen … Vi har redan så många att du kan förstöra världen 50 gånger om, 100 gånger om.” Han sa också att han skulle uppmana Ryssland och Kina att gå med honom i att halvera sina respektive militärbudgetar. Fox News

Detta är det viktigaste uttalandet från en amerikansk president på decennier, för ur detta kan en rörelse komma att rädda världen från hotet om kärnvapenförintelse. Men en sådan dramatisk avvikelse från tidigare praxis hotar Military Industrial Congressional Complex (MICC), den massiva monolitiska byggnad för girighet och krig som president Dwight D. Eisenhower varnade medborgarna i USA för i sitt avskedstal som hölls i januari 1961.

För att övervinna de avsevärda hinder som MICC kommer att lägga i vägen för Trump att göra några framsteg med detta djärva världsräddande initiativ, måste presidenten vända sig till samma allierade som han förlitade sig på för att vinna Vita huset tillbaka från den djupa stat som blockerade hans omval 2020 – den amerikanska väljaren.

Ur inhemsk synvinkel står Trump inför ett tvåfrontskrig. Den första är mot en djupt förankrad kärnvapenkrigsinrättning vars budget och underliggande motivering har förblivit obestridd och oemotsagd i årtionden. Den andra är en kamp om den allmänna opinionen som har formats av decennier av inhemsk propaganda som gör att kärnvapen, och deras underliggande uppdrag att utplåna, framstår som en normal del av den amerikanska nationella strukturen.

Scott kommer att diskutera den här artikeln och svara på publikens frågor

För att vinna på den första fronten kommer president Trump att behöva kombinera de beprövade och sanna lärdomarna från erfarenheterna av att implementera tidigare vapenkontrollavtal, särskilt inom området för kontroll av efterlevnad, med ett djärvt nytt tillvägagångssätt som ändrar omfattningen och omfattningen av nedrustningen så att världen bryter sig fri från dogmer som gör kärnvapenbaserad avskräckning till normen, och istället sätter världen på en väg för USA:s vision – icke-spridningsavtal för en värld fri från hot om kärnvapen.

För att segra på den andra fronten måste president Trump ta sitt ärende till det amerikanska folket och hålla en serie massiva utomhusmöten i stater där kärnvapenstödet har befäst sig politiskt. Sådana sammankomster, i kombination med möten  i stadshus och riktade framträdanden i media, kan bygga en grund för folkligt stöd för vapenkontroll som kan överväldiga de fördomar som har rotats in i de flesta amerikaners politiska DNA av MICC:s propagandamaskin.

Dessa kampanjer bör genomföras i samförstånd, så att var och en försörjer den andras framgång, skapar den typ av politisk synergi som kommer att behövas för att uppnå den typ av genomgripande förändringar som är nödvändiga för att ta Amerika bort från ett kärnvapenföretag som bara kunde upprätthållas genom att göra Amerika till en fiende av fred och stabilitet, en nation som ständigt letar efter fiender för att rättfärdiga de enorma utgifterna för kärnvapen.

Kina verkar ha hällt kallt vatten över Trumps nedrustningsambitioner, där Guo Jiakun, talesman för Kinas utrikesministerium, förklarade att USA borde ta ledningen i minskningen av kärnvapen och militära utgifter, och noterade att Kinas kärnvapenarsenal bara var en bråkdel av storleken på antingen USA:s eller Rysslands.

Men snarare än att dra sig för att engagera sig ytterligare borde Trump ”syna den kinesiska bluffen” genom att arbeta med Ryssland för att förlänga New Start-fördraget – det sista återstående vapenkontrollavtalet mellan Ryssland och USA – med ytterligare en femårsperiod (det nya START-fördraget löper ut i februari 0f 2026). Genom att förlänga New Start (som genomförandet har upphört i efterdyningarna av de försämrade förbindelserna mellan USA och Ryssland under Biden-administrationen) skulle Trump förhindra en ny kapprustning mellan USA och Ryssland, skapa den typ av stabilitet som krävs för att uppnå hans bredare nedrustningsmål.

När Trump återigen engagerar sig med Ryssland om New start, kan han börja skapa ett nytt paradigm för den typ av global minskning/eliminering av kärnvapen han eftersträvar. Ett av problemen med Trumps trilaterala inställning till global nedrustning är att den ignorerar den roll som spelas av de återstående kärnvapenbeväpnade nationerna i världen (deklarerade eller, som i fallet med Israel, odeklarerade), såväl som nationer som Iran som tros vara på väg att uppnå kärnvapenkapacitet.

Varje trilateral strategi mot kärnvapennedrustning som involverar USA, Ryssland och Kina som inte tar hänsyn till effekterna av kärnvapenarsenalerna från Indien och Pakistan, Nordkorea och Israel, eller Frankrike och Storbritannien, kan inte uppnå sin maximala potential för kärnvapenminskning eftersom drivkraften för att behålla ett kärnkraftslager som är tillräckligt för att avskräcka dessa externa hot kvarstår.

Ett tillvägagångssätt Trump skulle kunna ta är att använda sitt föreslagna trilaterala format inte bara som en grund för trevägsminskningar av kärnvapen, utan också som ett ramverk för en bredare global strategi mot nedrustning där de ”tre stora” kärnvapenmakterna samarbetar för att stödja regionala kärnvapennedrustningsinitiativ. Till exempel kan USA ta ledningen när det gäller att koppla samman Frankrikes och Storbritanniens kärnvapenarsenaler till ett globalt avtal om kärnvapennedrustning. Ryssland kan ta ledningen när det gäller Nordkoreas och Israels kärnvapenarsenaler, medan Kina kan leda problemet med Indien-Pakistan.

Att balansera kraven på trilateral kärnvapennedrustning som involverar USA, Ryssland och Kina med de som kommer att dyka upp när det gäller de återstående kärnvapenmakterna är begreppsmässigt för mycket för det befintliga vapenkontrolletablissemanget att hantera. Ett av de främsta hindren för meningsfull vapenkontroll är faktiskt den amerikanska vapenkontrollgemenskapen, som har slutat arbeta för att eliminera kärnvapen och istället försöker rättfärdiga deras fortsatta existens i vapenkontrollens namn.

President Trump kommer att behöva en ny grund för intellektuell utveckling angående ett nytt paradigm för vapenkontroll att omfamna om hans vision ska förverkligas. Här har han ingen större allierad och mästare än Tulsi Gabbard, hans nya chef för National Intelligence (DNI). Under DNI:s paraply bör Trump skapa en ny vapenkontrollstab som försöker kombinera vapenkontrollspecialister som kan engagera sig i icke-traditionella metoder för vapenkontroll med underrättelseanalytiker som övervakar de olika geografiskt orienterade problemuppsättningarna som en global kärnvapennedrustningsagenda skulle omfatta. En nationell underrättelseofficer för global kärnvapennedrustning skulle kunna utses till att leda denna stab, som skulle ta ledningen för att identifiera potentiella hinder för att uppnå Trumps globala kärnvapennedrustningsmål och ge analytiskt stöd till identifierade policyledningar inom Trumpadministrationen så att de kunde lösa faktiska och potentiella problem med hjälp av diplomatins verktyg.

I september 2024 initierade jag Operation DAWN, ett projekt som försökte mobilisera medborgarstöd för att förhindra kärnvapenkrig och utnyttja denna valkrets för att skapa verkliga politiska förändringar. Operation DAWN lyckades sätta förebyggandet av kärnvapenkrig på valfrågan och främja allvarliga politiska förändringar som hjälpte till att förebygga en potentiell kärnvapenkonflikt mellan USA och Ryssland.

Jag tillkännager idag att jag startar Operation DAWN 2.0, vars fokus kommer att vara att mobilisera allmänhetens stöd för president Trumps globala kärnvapennedrustningsinitiativ. Detta kommer att ske genom att delta i utbildningsprogram utformade för att informera allmänheten om faran med kärnvapenkrig, behovet av kärnvapennedrustning och nödvändigheten av effektiv vapenkontroll.

Till stöd för denna ansträngning är jag glad att kunna meddela att jag kommer att publicera en bok om farorna med kärnvapenkrig, Highway to Hell: The Armageddon Chronicles, i samarbete med min mångåriga förläggare, Clarity Press.

Highway to Hell är den tredje boken i vad som kommer att bli en serie med tre böcker om kärnvapenkrig och nedrustning utgiven av Clarity Press (de två första är Scorpion King, publicerad 2020, och Disarmament in the Time of Perestroika, publicerad 2022.)

Jag kommer också att arbeta med att organisera en resande panel av experter som kommer att ta budskapet om förebyggande av kärnvapenkrig och behovet av kärnvapenkontroll på vägen till samhällen runt om i landet för att främja en bredare diskussion om frågan.

Och jag kommer att fortsätta att ta ledningen i att försöka ge motgiftet mot russofobins gift som kärnvapenetablissemanget förlitar sig på för att infektera de amerikanska medborgarnas sinnen med rädsla som sedan utnyttjas för att rättfärdiga den fortsatta investeringen i kärnvapen som hotar vår existens, och som president Trump vill eliminera.

Sådana projekt sker inte av sig själva. Jag ber ödmjukt att de av er som så nådigt stöttat det antiryssofobiarbete jag har engagerat mig i tidigare, och som hjälpte till att göra Operation DAWN till den framgång den var, fortsätter att ge stöd så att vi kan eliminera russofobins gissel och förverkliga president Trumps kärnvapennedrustningsvision. Och för er som inte har ekonomiskt stöttat mina tidigare ansträngningar, oavsett anledning, ber jag er att ta er tid att reflektera över vad det är jag försöker åstadkomma här, och hur ert stöd kan hjälpa mig att driva mig över mållinjen.

Eller, bättre sagt, tryck oss över mållinjen.

För att förhindra ett kärnvapenkrig och främja kärnvapennedrustning är en lagsport.

Gå med i laget!