Denna artikel https://www.moonofalabama.org/2021/09/ny-times-acknowledges-us-failure-in-russia-adds-more-to-what-caused-it.html#more hos Moon of Alabama den 24 september 2021 har vänligen översatts av Rolf Nilsson. Kompletterar bilden. Hur ska nu Anna-Lena Laurén & Co fortsätta att lansera Navalny som seriös kandidat? Varför presenterar han aldrig inte ett eget program?
Påminner med denna bild från USA-forskare om USA som ledande i olaglig inblandning i andra länders val innan vi övergår till artikeln.
NY Times erkänner USA:s misslyckande i Ryssland – artikeln tillför mer om vad som orsakade det
USA erkänner äntligen det fullständiga nederlaget för sin stora manipulations-strategi i Ryssland.
Detta rapporteras i en analys New York Times i Rysslands val till Duman nyligen.
Huvudsakliga meningen: Ett dåligt resultat för oppositionen i ett val förra helgen, som varken var fritt eller rättvist, åstadkom bara en nederlags-stämning. Valresultatet underströk den dystra verkligheten, att Rysslands pro-västerländska och pro-demokratiska opposition, ett fokus för amerikanska och andra västländers politik gentemot Ryssland under åratal nu, inte har någon synlig strategi för att återfå sin relevans.
Alla de miljoner dollar som investerats och tusentals CIA-utformade ”nyhetsrapporter” om Rysslands opposition, som lanserats i ”västerländska” medier som NY Times, har varit förgäves.
Man skulle tro att insikten ovan skulle leda till en viss reflektion över hur eller varför strategin har misslyckats.
- Var det förmodligen fel att stödja ”liberala” clowner som Navalnyj, som faktiskt är för fascistiska för att vara acceptabla för mer än 2% av de ryska väljarna?
- Fanns det något sätt att uppnå ett annat resultat, genom att titta på de verkliga problem som ryssarna har under Putins nyliberala ekonomiska politik?
- Var det felaktigt att inte uppmärksamma den verkliga oppositionen i Ryssland, den som får riktiga röster?
Tyvärr visar resten av stycket att NY Times-författaren inte kan diskutera eller ens ställa sådana frågor.
Han fortsätter istället med falska påståenden om Rysslands demokratiska system:
Påståenden av NY Times: ”Den Centrala valkommissionen rapporterade – som brukligt är efter ryska val – om en jordskredsseger för partier och politiker som är lojala mot president Vladimir V. Putin. Omröstningen i parlamentsvalet gjorde det till synes lätt för Putin att söka en femte mandatperiod som president 2024.”
Det inträffade ingen sådan jordskredsseger för partier och politiker som var lojala mot Putin.
Faktum är att Putins parti, Förenade Ryssland, bara fick 49% av rösterna, en minskning på 5 procentenheter jämfört med valet 2016. Det tappade också 19 av sina platser i parlamentet. Kommunistpartiet var vinnaren i detta val. Det gick fram 6 procentenheter, från 13% 2016 till 19% 2021 och fick 15 nya riksdagsplatser. Detta viktiga resultat nämns inte alls i NYT-beskrivningen:
Regeringspartiet, Förenade Ryssland, fick knappt 50 procent av de nationella rösterna och 198 av 225 mandat tilldelade i distriktsval. Rysslands kommunistparti, som ställer upp i val som oppositionsparti, men som, väl i parlamentet, röstar med Förenade Ryssland, kom på andra plats, med 19 procent. Tre andra partier, alla uppfattade som lojala mot Putin, vann också platser. Inga kandidater som visar öppet motstånd mot Putin, fick säte i parlamentet.
Påståendet att kommunistpartiet röstar med Förenade Ryssland är helt felaktigt. Det kan ha gjort det i vissa frågor av nationell betydelse, som att Krim återvände till Ryssland, men röstar helt klart mot de flesta andra lagar och de budgetresolutioner, som Förenade Ryssland stöder.
De tre andra partierna är också i opposition mot Putin och det mesta i hans politik. De, liksom kommunisterna, skulle rösta bort honom om de hade den majoritet som behövs för att göra det.
Det hjälpte inte att Google och Apple, under press från Kreml, tog bort en app som marknadsförde kandidater, som Navalny hade gett sitt stöd strax före omröstningen.
En djupare analys av ödet för de kandidater, som Navalnys ”smarta röstning” tänkte främja, skulle vara av intresse. Men för att komma dithän skulle NY Times behöva berätta det här:
Jag diskuterar Alexei Navalnys metod för ’smart röstande’ mot bakgrund av den lista över rekommenderade kandidater för veckans ryska parlamentsval, vilken just utfärdats av Navalnys team. Det står 225 enmans-valkretsar på spel. Team Navalny rekommenderar en kandidat per valkrets och föreslår att väljarna röstar på den kandidat som har störst chans att besegra det regerande partiets, Förenade Rysslands, kandidat.
Så vem rekommenderar Navalny? Kommunister för det mesta (61% av totalen), plus några från det vänster-nationalistiska Rättvist Ryssland, och en och annan person från andra partier. Men bara en handfull liberaler.
Kort sagt betyder ’att rösta smart a la Navalny’ att rösta kommunistiskt.
Snälla, berätta nu för mig vad det är som är så smart med det? Som jag argumenterar i min artikel, oerhört lite.
NY Times-författaren kan inte erkänna dessa fakta, eftersom han hatar kommunisterna ännu mer än han hatar Förenade Ryssland:
Med Rysslands pro-demokratigrupper nu krossade, kan tyngdpunkten för den ryska politiska oppositionen skifta mot andra, oattraktiva riktningar, skrev Tatyana Stanovaya, en icke-bofast forskare vid Moskva Carnegie Center. Kommunistpartiet har till exempel gått mot en öppen konfrontation med Kreml, med en ideologi om sovjetisk återuppståndelse till och med mer extrem än Putins.
- Fick vi inte nyss höra ovan att kommunistpartiet ”väl i parlamentet röstar med Förenade Ryssland’? Nu är det plötsligt i ”öppen konfrontation med Kreml”? Hur kan båda påståendena, bara några stycken från varandra, vara sanna? Tips, det är de inte.
- Och påståendet att kommunisterna har ”en ideologi om sovjetisk återuppståndelse som är ännu mer extrem än Putins” är bara uppenbart nonsens.
Putin hatar den sovjetiska ideologin och förkastar den öppet. Det han arbetar för är en nationell väckelse av Ryssland, med hjälp av en nyliberal ekonomisk politik. Kommunisterna är emot det. De förkastar det nyliberala ekonomiska systemet. De vill åter-nationalisera stora företag och återinföra ett inkomstfördelningssystem som gynnar arbetarklassen framför kapitalägare. Att erkänna denna skillnad skulle faktiskt hjälpa NY Times läsare att förstå detta stycke:
Men besvikelsen är ekonomisk. De flesta gatuprotester i Ryssland under de senaste åren har varit provinsiella arbetaraktioner, som fått lite nationellt uppmärksamhet, säger Yekaterina Schulmann, en ’associate fellow’ på Chatham House, en trend som kommunistpartiet är väl positionerat att utnyttja.
Dessa arbetaraktioner fick inte heller någon internationell uppmärksamhet. NYT: s Moskva-redaktion kan vara en anledning till att så är fallet.
Om NY Times hade rapporterat om dessa arbetaraktioner, i stället för ”clowneriet” runt Navalny, hade det förmodligen kunnat göra skillnad. Om USA:s stöd under de senaste två decennierna hade gått till något nationalistiskt inriktat socialdemokratiskt parti i Ryssland, i stället för de falska ”liberalerna”, hade valresultatet i år förmodligen varit annorlunda.
Men det skulle ha krävt en saklig rapportering från Ryssland och en icke-ideologisk analys av Rysslands politiska och ekonomiska system. Ingetdera av detta är tillgängligt på de övre nivåerna i U.S.A.
Relaterat
Vem har mest demokratiska val – Ryssland eller USA, där 25 % av vuxna saknar rösträtt ?
Varför blandar väst sig i Rysslands kommande parlamentsval?
Sanktioner mot Ryssland p.g.a. Krim, trots att det verkar som om alla partier i Ryssland är för att Krim skall åter till Ryssland, även Navalny har sagt det i en intervju. Både väst och USA stöder Navalny, med billioner i kampanjbidrag, men inte krävt att han skall ändra ståndpunkt i denna fråga. Kampanjen mot Putin verkar endast ha resulterat i att Putins parti Förenade Ryssland tappade 5 % av sina röster och i stället fick kommunistpartiet 6% mer röster än vid förra valet. Kommunistpartiet är det enda parti som kan hota Putin. Det visste Navalny och uppmanade därför alla att rösta kommunistiskt. Väldigt svårt att förstå, vad vinsten skulle vara.
SVT:s urdåliga korre Sundström, har försökt framställa det som att Navalny är den som hotar Putin, och han har aldrig visat att det är kommunistpartiet som är det största hotet. Inför valet nu gjorde han reklam för Yabloko som fick ett stort nyhetsinslag i kvällspopulära Aktuellt.
Aldrig har jag sett någon intervju med förgrundspersoner till Kommunistpartiet. En person tillhörande Kommunistpartiet i Ryssland har fått asyl i Sverige, men han har inte heller blivit intervjuad. Trots att han är väldigt kritisk till Putin. Det otäcka med detta spel är att ryska folket har valt ett annat alternativ som EU och USA ogillar och då låtsas man att det inte existerar, så propagerar man istället för de kandidater som man själv vill skall ha makten i Ryssland, och hoppas att det skall få genomslag en dag. Verktyg för detta är sanktioner, visar sitt missnöje med vad folket väljer genom att pådyvla dem sanktioner. En vänsterpartist i Tyskland berättade att USA köper in mängder av rysk olja trots sanktioner. Hört rykte om att de tar bort sanktioner någon dag för att genomföra köpet och sedan sätter dit dem igen.
Av Paul Robinson , professor vid University of Ottawa. Han skriver om rysk och sovjetisk historia, militärhistoria och militär etik
Han säger följande:
”Oavsett Navalnys uppsåt har han och hans team i praktiken förvandlats till en kampanjarm för kommunistpartiet – utan att kommunisterna säger det. Det är inte förvånande att ledare för Yabloko är djupt kränkta av detta. För det Navalnyj säger är att ryssarna inte ska rösta på landets främsta liberala parti utan på en organisation som för de flesta liberaler är helt anathema”.
”Utöver det måste man undra vad Team Navalny tror skulle hända om dess system för smarta röstningar fungerade. Tänk att alla ryssar följde deras råd och röstade på dem på listan. Ryssland skulle vakna nästa vecka med en kommunistisk majoritet i sitt parlament. Hur skulle det hjälpa den ryska liberalismen? Det skulle det inte. Om de vann, skulle Navalny-ites inte gilla resultatet”.
”Inte heller Navalnys anhängare i väst. Om de tycker att dagens ryska stat är alltför fientlig, måste de tänka om. Om kommunisterna någonsin skulle få styra. Jämfört med dem är Putin och hans regering ett gäng pro-västerländska softies”.
Som tillägg till Viviannes kommentar om stödröster för antingen det liberala Jabloko (det betyder faktiskt ”Äpple”) eller KPRF så valde Navalnyj att man skulle taktikrösta på KPRF därför att det är det största oppositionspartiet i Duman och har dessutom av hävd den absolut bästa organiserade partiorganisationen i Ryssland: man brukar ibland sarkastiskt elakt säga om KPRF att det är det enda parti i Ryssland som behärskar det politiska hantverket från förslag och val i små lokala particeller upp till de stora kongresserna. Dessutom är partiet klart ideologiskt, till skillnad från det karriäristparti med död ideologi som det sovjetiska kompartiet (KPSS) var de sista decennierna fram till 1991. Dagens KPRF är alltså INTE ett omreformerat efterparti till det sovjetiska, som lades ned 1991.
Jabloko-partiet har en del sympatiska ledamöter (som också är opposition till Putins parti ”Jedinaja Rossija”) som till exempel den deputerade Galina Michaljova som är emot de nya lagarna mot såväl tillåten kvinnomisshandel i hemmet liksom klar förespråkare mot de absurda konservativa lagarna mot ”propaganda för homosexualitet” som för tanken till ett reaktionärt förrevolutionärt Ryssland, hon är en modern kvinna helt i den progressiva Aleksandra Kollontajs anda (som blev känd i världen som världens första kvinnliga minister år 1917 och sedan som världens första kvinnliga ambassadris: i hela Skandinavien som både svensk-norsktalande sovjetambassadör i först Norge och sedan i Sverige 1930-1945 där hon var ofta förekommande i samhällslivet i Stockholm och kände både Wallenberg, Dr Ada Nilsson och Karl Gerhard, hon var också den som ledde fredssamtalen med Finland/SSSR år 1944).
Första gången jag hörde talas om Jabloko partiet, var när jag fick veta att de hade slängt ut Navalny för hans rasistiska åsikter, vilket jag tyckte var strongt gjort av ett litet parti som behöver alla krafter att räkna med. Jag tänkte också att det var bra att de inte tagit tillbaka honom trots alla pengar från USA och EU. De personer från Jabloko partiet som blev intervjuade av SVT, gav ett betydligt mer sympatiskt intryck än Navalny någonsin gjort. Det finns uppgifter att CIA hittar de personer som USA (EU) har nytta av i sin kampanj mot Putin/Ryssland, på nätet. Elliot Higgins (Bellingcat/Bellingcrap)var en student som ofta var ute på nätet med hatkommentarer om Ryssland/Putin, man fångade upp honom och gjorde honom till det han är i dag. Även Navalny har de väl hittat på samma sätt, han har också flitigt varit ute på nätet med hatkommentarer om Putin och har en kraftfull attityd som man kan ha nytta av.Om man bara leker med tanken på att alla skulle rösta på KPRF som han ville, vilken nytta skulle USA, EU och han själv ha om det blev det regerande partiet i Ryssland. Det är ju ett mäktigt parti som du säger, så de skulle väl kunna hålla sig kvar vid makten. Har det med utlands politiken att göra?. Har de sagt att Ryssland inte skall kämpa andras krig ex. som i Syrien. Eller skulle KPRF vara mer tillåtande till amerikanska bolag att stjäla Rysslands naturtillgångar.
Jag tror inte att man skall läsa in alltför mycket i denna uppmaning. Men enligt formeln söndra och härska skulle detta drag kanske på kort sikt ge vissa resultat. Ett skott från höften som paradoxalt kanske inte vore så dumt att efterkomma.
Putins inrikespolitik har nyliberala drag i sin försiktiga utformning av den ekonomiska politiken och i en socialpolitik som släpar efter. Att spara är påbjudet p.g.a. yttre hot men sparandet har gått till överdrifer när sociala åtgärder vore påkallade. I vissa regioner har den västliga coronahysterin drabbat även Ryssland med åtföljande restriktioner. Kommunisterna står faktiskt för färre restriktioner och fler friheter, och kan de gå vidare på den vägen kan framgångar vänta.
Det var en god genomgång av de amerikanska underminerande operationerna mot politiska system i efterkrigstiden.
Det saknas en hel del länder på kartan; man har till och med kuppat bort en australisk premiärminister, i det land som nu ånyo stärkt sina band i det nya AUKUS-samarbetet. Förr fanns ju i stort sett samma pakt i ANZUS (med Nya Zeeland), jag vet inte vad som hänt med det idag. Nya Zeeland förbjuder (modigt?) alla fartygsbesök och passager av fartyg som ens kan misstänkas ha kärnvapen ombord (mer än vad Sverige orkar med i principer då man för många år sedan tillät det amerikanska fartyget Ticonderoga besöka Sverige då man vägrade ange om kärnvapen fanns ombord, för så var nämligen inofficiellt fallet med det fartyget).
Häromåret beräknades att Förenta staterna stört och styrt valprocessen i 86 nationer, d.v.s. något mer än kartans grafik ovan anger.
När kommer de europeiska sanktionerna mot dessa amerikanska politiska angrepp?
Det måste vi verkligen fråga oss.
Ja jisses, skulle Ryssland kopiera alla missdåd och övergrepp som USA gjort de senaste årtiondena hade etablissemanget/politikerna i Sverige flugit i luften och topplocket rykt på dem av ilska och fördömanden! Men nu är det ju ”husse” USA som står för krigen och övergreppen så det är bara att lalla med och för folket bagatellisera svineriet för öppen ridå! Lika mesigt resonerar man i Bryssel även om nu fransmännen kanske slutligen inser vilka skrupulösa gangsters som styr USA. Propagandamakarna i Sverige kommer att ha bråda dagar även i framtiden…
Den amerikanska politiska ande som besatt många politiker till politisk dövblindhet kommer ta lång tid att bota, till nackdel för den goda svenska politiken. Vi kan bara jämföra med Finland som har mycket goda kontakter med grannlandet Ryssland och statsledningarna i Moskva och Helsingfors brukar sträva efter att ha ett högnivå-toppmöte varje år.
Sverige däremot, med sina ofta kasst och kompakt negativa Rysslandsexperter, har intet av den finländska politiska och diplomatiska ackuratessen.
”Man skulle tro att insikten ovan skulle leda till en viss reflektion över hur eller varför strategin har misslyckats.” Det är inte bra att utgå från att det i politiska sammanhang finns en någorlunda enhetlig logik. Ett sjunkande imperiums företrädare tänker helt annorlunda än företrädarna i ett uppgående. Alla som hamnat i en isvak vet hur lätt det är att handla på ett sätt som minskar ens chans att komma ur vaken helskinnad.
Under några år har jag nu kunnat se att ledande politiker i Ryssland haft lättare att förstå hur kontraproduktivt USA, Eu, Nato etc. beter sig, lättare att förstå jämfört med ledningen i Kina. Men senaste årets erfarenheter av det Västliga handlandet har uppenbart lärt kineserna mycket. Det jag ser i mycket från Kina, t.ex. i intervjuer och samtal på CGTN, är hur de tycker det är märkligt att representanter från USA kan tala om sitt land som en demokrati, och att det verkar gå hem, trots den hemska verkligheten! Men detta har jag också svårt att förstå.
Nyligen kunde jag till min förvåning se att personer som klassade sig som mycket till vänster, ansåg att yttrandefrihet var viktigare än mat för dagen i en demokrati. Eller kanske det är så att de helt enkelt inte gjort riktigt klart för sig att det kapitalistiska samhället, som Sverige, inte i grunden, det vill säga för folkflertalet, är demokratiskt. Och då tänker de inte på mat för dagen, tak över huvudet, utbildning för barnen och en trygg pension vilket är grundläggande för ett någorlunda värdigt liv.
Det styrande i Väst har ett järngrepp om hur vi skall tänka!
Jag tror inte det finns något enat kollektivt ”väst” sedan Irak-kriget 2003 då de anglo-amerikanska länderna och några av de närmast dövblinda i den amerikanska doa-kören som Georgien, Ukraina och den lika desorienterade Fogh-Rasmussen i Danmark som skickade en liten dansk diesel-elektrisk ubåt till Irak (som har knappa 8 mil kust!!) medan de kontinentaleuropeiska länderna med Tyskland och Frankrike var de klart mest kritiska länderna och det i HELA världen.
Idag får EU närmast släpa på USA som ett olösligt nyckfullt problem. Washingtons etablissemang har i det närmaste tappat kontakten med verkligheten (som den objektivt ser ut på riktigt i världen…) och kan inte skifta sina gamla koloniala 1800-principer mot den nya multipolära värld som öppnats upp sedan den amerikanska kraschen i Asien, som lett till ett sammanbrott för den politiska analysförmågan i Amerika, där man ännu ser sig som den oumbärlige räddaren och frälsaren mot allt ont eländigt -medan det är i själva verket naturligtvis är Washington självt som orsakat direkt och indirekt allt elände och alla spänningar framför allt i Europa och Asien, sedan 1990-talet till vår tid.
Förenta staterna har ju idag blivit ett handikapp också för sig självt.
Journalister och politiker talade ofta kring Krim-krisen 2014 om hur Putin levde i en bubbla och ”i en egen värld” o.s.v., idag har det där snabbt skiftat till att gälla länder som USA självt liksom många europeiska länder. Tragedin för Amerikas del är ju att man nu inte själv kan välja problem först på agendan, sätta denna agenda och i den vara ledande i denna fråga: det är därför Kina och Ryssland är problem; d.v.s. de största aktörerna på den Euroasiatiska kontinenten får liksom inte ”driva egen politik” på eget territorium. Om inte amerikanerna kan projicera makt och konflikter på just den euroasiatiska kontinenten upphör ju dess förmåga att vara och förbli stormakt: det är det den amerikanska politiken kommer att handla om i framtiden: hur mycket skall man kunna störa, förstöra och skapa kaos i Europa och Asien för att förbli en röst och aktör i världen. Det gör de amerikanska Förenta staterna till ett farligt och rentav farligare land kommande framtid.
Som svar till Vivianne ovan kan jag säga, oaktat ideologiska ställningstaganden, att framstående ryska politiker i KPRF har ofta god omvärldsanalytisk förmåga och en kapacitet till objektivitet som ytterst få just amerikanska politiker äger överhuvudtaget. KPRF:s ledare, generalsekreterare Gennadij Ziuganov är ju matematiker till yrket, och har som ofta vana att ha tankarna i ordning.
Jag skulle då rakt inte heller påstå att Putin för en ”nyliberal politik”, det försvann med kraschen 1998 och med den amerikanska Jeltsin-epoken. Tyvärr är, med undantag för det katolska Centraleuropa med Polen och Ungern, östeuropeiska politiska partier oerhört ideologiskt fattiga och rentav tomma. Putin för en slags konservativ och socialt hyfsat anständig och ansvarsfull kombination av typisk äldre tysk krist-demokratisk politik med gammaldags socialdemokratiska inslag, men med social disciplin.
Skulle även KPRF ha räddat Syrien för att bli förvandlat till ett litet Saudiarabien, för det höll det på att bli innan Ryssland kom in i kriget och räddade en stor del av Syrien. Det finns även ett läckt samtal med en högre amerikansk militär som samtalar med en jihadistledare, och säger att Ryssland skulle inte ha kommit in om inte jihadisterna höll på att ta över.
Lyssnade på Max Blumenthal som berättade att när han verkligen blev medveten om hur viktigt det var att Ryssland, Iran och Hizbollah kom in i kriget i Syrien, var då han läste en artikel i The New York Times Magazine av Robert F. Worth (journalist och tidigare chef för New York Times Beirut byrå) 24 maj 2017. Han skrev att tack vare Ryssland så hindrades ett sekterian massmord i Latakia och total förstörelse av staden.
Jag är så tacksam för att Ryssland kom in och hoppas att Syrien kan bevara en stor del av sitt samhälle, där konst och musik betyder väldigt mycket. Filmen på länken är väldigt fin tycker jag, för den ger en bild av dessa fantastiska människor som trots krig och elände och nu sanktioner stannar kvar i sitt land, för att de hoppas kunna ge något av ett kulturarv till människorna.
Filmen börjar just i Latakia, som tack vare Ryssland inte har så stor förstörelse.
Det går att se väldigt tydligt hur kvinnor har en självklar plats och män som respekterar när kvinnorna talar och lyssnar vid deras sida. Man ser också i operahuset på konsert, alla står blandat kvinnor, män, kristna och muslimer.
Allt denna kultur som islamisterna i Syrien strider för att bekämpa och förvandla Syrien till lilla Saudiarabien.
https://www.youtube.com/watch?v=fW9Pn2YV3i4
Ja det är ju så det ligger till. Västländer stödde ansvarslöst jihadister och islamister och utländska extremisters inresa till Syrien via Turkiet, medan samma västländer jagade och bekämpade dessa i Irak och dess celler i Västeuropa.
En glömd islamistkonflikt vi ofta glömt i vår tid är den som uppkom i Algeriet med dåtidens blodiga dåd i landet, var att Algeriet hade sedan självständigheten 1962 nära allierade relationer med Moskva, som hjälpte Algeriet ur islamistiska våldsterrorn. Även där hjälpte Moskva en allierad att besegra terrorismen till dess slut. Det kan vi nog alla idag vara mycket tacksamma för. Man packade inte bara och huxflux gav sig av som amerikanarna i Kabul.
PS. Islamistkonflikten i Algeriet ägde alltså rum första åren på 1990-talet.
Vad N Y Times glömmer rapportera om, nu när de ryska parlamentsvalen nu är över så fortsätter den ukrainska arméns terrorbombning, med USA:s goda minne, av civila i Donbass.
På morgonen den 21 september 2021 klockan 7.16 öppnade den ukrainska armén eld från sina positioner nära Novoselovka med 15 stycken 120 mm granater via granatkastare i norra utkanten av Yasinovataya i Folkrepubliken Donetsk (DPR), som skadade en gasledning, en gaseldad värmestation och ett internat med 63 barn och 53 anställda inuti.
Lyckligtvis skadades ingen. Flera av dessa föll på ett bostadsområde, inklusive en gaseldad värmestation och internatskola nr 14.
Som kan ses på denna karta är det bombade området långt från frontlinjen och positionerna för DPR People’s Militia. Dessutom existerade denna internatskola redan under den ukrainska perioden och den ukrainska armén kunde inte vara omedveten om sin plats. Så detta är återigen ett avsiktligt krigsbrott av den ukrainska armén.
https://www.donbass-insider.com/2021/09/21/dpr-ukrainian-army-shells-boarding-school-in-yasinovataya-with-120mm-mortar-shells/
Nitton kränkningar av vapenstillestånd från ukrainska väpnade formationer registrerades under den senaste veckan, säger Basurin. ”Fienden använde 122 mm tungt artilleri, 120 mm och 82 mm granatkastare och handeldvapen”.
Tålamodet har tagit slut: Donbass är redo att starta ett motoffensiv.
DPR är redo att starta ett motoffensiv om Kiev avbryter alla försök att lösa konflikten fredligt, säger DPR:s chef Denis Pushilin till RIA Novosti.
Pushilin noterade att milisen i Folkrepubliken Donetsk inte bara kommer att kunna avvärja en eventuell offensiv från de ukrainska säkerhetsstyrkorna, utan också att inleda en motoffensiv om Kiev avbryter alla försök till en fredlig uppgörelse i Donbass.
”Vi förstår mycket väl att Kiev fortfarande inte har övergett sina avsikter att lösa konflikten i Donbass med våld, så vi är redo för allt. Vi är redo för olika scenarier för händelseutvecklingen. Åtgärder från Ukrainas sida, men också att starta ett motoffensiv. Om Kiev avbryter alla försök att lösa konflikten fredligt kommer vi helt enkelt inte ha någon annan utväg, säger DPR: s chef.
Tillsammans med detta utesluter Denis Pushilin att Donbass och Krim skulle återvända till Ukraina.
”Återgången är inte längre möjlig under några omständigheter. Efter kuppen 2014 är detta inte ens samma Ukraina. Det här är något annorlunda – någon annan enhet som inte låter den existera som ett enda statligt utrymme”, avslutade chefen av Folkrepubliken Donetsk.
https://nation-news.ru/647418-terpenie-lopnulo-donbass-gotov-pereiti-v-kontrnastuplenie?utm_medium=referral&utm_source=infox.sg&utm_campaign=exchange
Inläggen är förvisso intressanta – men detta ämne rör unikt amerikansk inblandning i ryska och vissa andra politiska val, och inte konflikten i Donbass eller våld och inbördeskriget i Ukraina.
Mario Sousa skriver i Proletären att opinionsundersökningar i god tid före Navalnys utspel visade att kommunistpartiet skulle ökam i valet. Ökningen berodde knappast på Navalnys utspel.
Inte just till utspelet innan valet, men säkert kopplat till den propaganda mot Putin och hans parti som Navalny regisserat i flera år innan valet. USA och England som finansierat Navalny, och styrt kampanjen mot Putin, har ju uppnått att Putins parti minskade kraftigt. Genom att låta Navalny bli en frontfigur hade man nog hoppats att de som övergav ”Förenade Ryssland” skulle gå till Navalny, men de gick istället till Kommunisterna som är det näst största partiet i Ryssland. Det blev ju rätt naturligt eftersom i kampanjen mot Putin lades stor vikt på korruption, de rika som tar för sig och Putins dyrbara palats, när människor lever i fattigdom. Dessutom att Ryssland utkämpar krig medan vägarna i Ryssland behöver repareras.
Så USA och England kan ju fortsätta att hjälpa kommunisterna att komma till makten i Ryssland. Sedan kan de sitta i sin kammare och fundera över vad som egentligen gick fel.
Eller som professor Paul Robinsson skrev: Om Navalnys anhängare i väst tycker att dagens ryska stat är alltför fientlig, måste de tänka om. Jämfört med Kommunisterna är Putin och hans regering ett gäng pro-västerländska softies.
Skillnaden är att idag sköts världens största land 24/7 och inte en kvart om dagen som under Jeltsin.
För att travestera Lenins kända citat om att ”en kokerska kan ta hand om och styra staten” så innebär det inte att ett nyliberalt oligarkvälde lett av en alkoholist kan göra det, vilket självklart passade amerikanerna utmärkt på 1990-talet.
Så Ryska federationen och Folkrepubliken Kina har numera som världens två största länder i Euroasien gått in i sin normala och försvarande, liksom historiska, stormaktsposition. Och det är detta normala historiska tillstånd som i mångt och mycket spärrar av de amerikanska Förenta staternas tillgång till Euroasien där man vill härja runt och härska som man vill.
Därmed släcks ju den amerikanska stormakten ned, för det är ju ingen internationell mening för Washington och våldsverkarna i Pentagon att härja runt bland de mexikanska gangstergängen, även om det skulle vara påkallat.
Men som vi åsett kan inte ens en narcissist heller styra den amerikanska staten för den delen heller, för att ånyo travestera Lenins kända citat.
Putins palats? Har du missat att det var en enorm fejknyhet som redan dagarna efter avslöjades som en lögn! Det pågår inget bygge av ”Putins palats” utan det är en oligark som bygger en semesteranläggning för rika människor och det finns filmbilder från ”palatset” som bara är en byggarbetsplats. Bert Sundström påstod att man inte kunde gå in och filma vilket var en lögn det vara bara att be vakten om lov så fick man filma och det har andra filmteam gjort! Man upphör aldrig att fascineras hur effektivt fulmedias propaganda fungerar även på folk som borde känna till att det ljugs hejvilt i fulmedia och att i propagandans tjänst är inte sanningen något att hänga upp sig på!
Nej, jag har inte missat att det var en fejknyhet och att scenerna de visade spelades in tillsammans med Navalny då han höll sig kvar i Tyskland, fast han var utskriven och frisk, och borde åkt tillbaka till Ryssland. Jag skrev om kampanjen som var mot Putin och som de flesta köpte sanningshalten i den, och i den ingick ”Putins palats”.
SVT:s journalister fortsatte att håna Rysslands rättssystem, med att förnärmat påstå att Navalny låg sjuk pga förgiftning i Tyskland och ändå krävde man att han skulle åka tillbaka för att avtjäna sitt straff. Det var den längsta av kvinnorna i Aktuellt, som betonade starkt varenda stavelse för att riktigt visa hur knäppt rättssystemet är i Ryssland, när man kräver att en person som är svårt sjuk i Tyskland skall infinna sig till rätten i Ryssland. I själva verket arbetade han dag och natt för att färdigställa filmen: ”Putins palats”, så dåligt uppdaterade är nyhetsfolket i Aktuellt SVT, han var samtidigt intervjuad i stora dagstidningar i Tyskland och var på deras redaktion, pigg som en lärka.