Krigsförbrytelser i Syrien?

5/1 2019 I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel. Man kan vänta sig att anklagelserna dammas av igen.

5/1 2020. Liksom de allra flesta människor anser jag att krigsförbrytelser av olika slag bör beivras, liksom tortyr.

I Aktuellt fanns ett inslag om detta 2/1 kl. 21.11-21.21. Jag tycker att inslaget var alltför okritiskt och för nedan ett resonemang om detta. Aktuellt 2/1 2019

Först visades två bilder som uppgavs föreställa samma man. Han uppgavs av en anhörig ha utsatts för en krigsförbrytelse i form av tortyr. Det uppgavs också att rättegångar förbereddes i Tyskland mot krigsförbrytelser begångna av ”den syriska regimen”, under ledning av European Center for Constitutional and Human Rights (ECCHR) ECCHR.
Tydligen inte mot IS och andra terroristorganisationer. Inte heller mot USA, Frankrike, Storbritannien, Saudiarabien, Turkiet och andra länder som angripit Syrien och har baser där (USA, Frankrike åtminstone) i strid med FN-stadga och internationell rätt. Åtminstone nämndes inte detta. En följdfråga om detta kunde val ha varit på plats.

I programinslaget sades att det fanns 50 000 bilder som uppgavs visa tortyr och krigsförbrytelser. Man tänker genast på ”Caesar”, som uppges vara täcknamn för en före detta syrisk militärpolis. På hemsidan för ECCHR nämns att ””CAESAR” PHOTOS DOCUMENT SYSTEMATIC TORTURE
SYRIAN MILITARY POLICE DEFECTOR ”CAESAR” PASSES KEY EVIDENCE TO GERMAN FEDERAL PROSECUTOR.” Denne ska ha tagit och ha kvar 50 000 bilder som påstås vara offer för tortyr i Syrien. Jag har skrivit om denna fråga i olika artiklar, bland annat denna rapport som jag tagit en del uppgifter från till dagens artikel. ”Caesar” i Syrien – gammal otillförlitlig rapport dammas av
Innan vi går vidare låt mig säga att krigsbrott och tortyr kan förekomma även i Syrien.

Därefter följde i Aktuellt ett samtal mellan i mitt tycke en i mitt tycke okritisk programledare Nike Nylander och juristen Reena Devgun. Av samtalet framgår att de inte problematiserade uppgifterna.

Man måste vara medveten om att det i krigssituationer sker demonisering av motståndare. I detta avseende är USA, som deltar i fler krig än något annat land, och som sedan 2011 är involverat i kriget i Syrien (med bl.a. stöd till terrorister enligt ledande politiker och press i USA) en mästare.

Dessa foton från ”Caesar” har presenterats vid 2-3 tillfällen då situationen varit gynnsam för den syriska regeringen, och som ett stöd för USA:s politik att få
bort den alltför självständige Assad som president för Syrien.

En första rapport baserad på foton från ”Caesar” publicerades 2013. Då rapporterades att man hade annat intervjuat ”33 släktingar och vänner till 27 av offren på bilderna, 37 före detta fångar som själva bevittnat hur fångar dött i regimens förvar samt fyra avhoppare som arbetat på de fångläger eller militärsjukhus där de flesta av fotografierna har tagits.” Jag läste då en rapport om detta och fann att påståendena om tortyr av den syriska regeringen hade dåliga belägg. Det framgår inte var och när fotografierna har tagits.

Den 22 januari 2015 – kom BBC med en rapport med ungefär samma innehåll. Den kom i ett läge då känsliga samtal pågick i Geneve om Syriens framtid.
Marie Harf, talesperson i USA:s utrikesdepartement sa att det ”understryker att det gör det ännu viktigare att vi gör framsteg [i Genève II]. Situationen på marken är så fruktansvärt att vi måste få en politisk övergång på plats, och vi måste få bort Assadregimen från makten.” I diskussionen om detta framgår bland annat att talespersonen för FN:s mänskliga rättigheter (UN Human Rights) Navi Pillay medger att rapporten inte är verifierad. Hon sade till AFP: ”Denna rapport är extremt alarmerande och den påstådda omfattningen av dödsfallet i internering, är verkligen skrämmande, om den kan verifieras.”

Nu drygt 5 år efter det att rapporten från ”Caesar” publicerades första gången kommer den av någon anledning fram igen, i ett läge då situationen är ganska ljus för Syriens regering.

Vill nämna att Human Rights Watch och Amnesty har uttalat sig om denna och en liknande rapport, utan kritiskt resonemang. Man har extrapolerat utifrån intervjuer med ett hundratal släktingar och vänner till döda och före detta fångar (se nedan). ”Caesar” i Syrien – gammal otillförlitlig rapport dammas av

I övrigt kan nämnas att den syriska regeringen uppmärksammats och kritiserats i Syrien för sin förlåtande inställning. Terrorister som lämnar in vapen och skriver på ett dokument straffas inte.

Viktig kritisk artikel

I en artikel i Globalresearch finns en kritisk och viktig bedömning av rapporten från Caesar. Globalresearch: British Report on Syria – Geneva Talks Open, US Advances Trumped-Up Torture Charges Against Assad

Rapporten och dess mediepresentation är ett politiskt bedrägeri och en provokation. Bakom den står advokatfirman Carter-Ruck i London som skrivit rapporten på uppdrag Qatar, som finansierar al Qaida-länkad militär opposition i Syrien. Rapporten på 31 sidor innehåller inga trovärdiga bevis på påstådda brott. Faktum är hela rapporten – från dess finansiering av Qatar-monarkin, dess band till amerikanska underrättelsetjänst och dess beroende av ej sedda bevis som tillhandahålls av den syriska oppositionen – är partisk. Den utarbetades av tre kända operatörer för amerikansk och brittisk imperialism: två tidigare åklagare från FN:s specialdomstol för Sierra Leone, Desmond de Silva QC och professor David Crane, tidigare ledande åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen för Jugoslavien Geoffrey Nice QC. Crane, en tidigare anställd i Defense Intelligence Agency (DIA), berättade för The Guardian: ”Nu har vi direkt bevis på vad som hände med människor som hade försvunnit. Detta är det första bevisliga, direkta beviset på vad som hänt med minst 11 000 människor som har torterats, avrättats och uppenbarligen bortskaffats. Det här är fantastiskt … Vi har den person som tog bilderna. Det är bevis som är säkert.”

Faktum är att rapporten saknar bevis som stödjer Cranes påståenden, och den bevisar inte heller att offren dödades av Assads styrkor. Alla ”bevis” som nämns i rapporten består av bilder som påstås vara placerade på en flash-enhet i besittning av en man med kodnamn ”Caesar”, som har arbetat för syriska oppositionsgrupper sedan september 2011. ”Caesar” intervjuades kort i ett land i Mellanöstern av de tre advokaterna den 12, 13 och 18 januari. Advokaterna och det rättsmedicinska laget som förbereder rapporten fick inte tillgång till hela innehållet i Caesars flash-enhet. ”Caesar” hävdade att hans flash-enhet innehåller 55.000 fotografier som Assadregimen bad honom att ta av resterna av fångar som den hade torterat och mördat, medan ”Caesar” arbetade som militär polis.

Det finns ingen trovärdig förklaring till varför Assadregimen, om den hade torterat och mördat 11 000 personer, skulle ha bett ”Caesar” att noga dokumentera detta. Rapporten säger ”Några 5 500 bilder undersöktes totalt av rättsmedicinska laget … Av dessa 5.500 bilder utvärderades bilder av totalt 835 avlidna personer i detalj. Av dessa visade 20 procent bevis på trauma och 30 procent var svårbedömda. Fyrtiofem procent visade avmagring.” Rapportens författare har inte sett bevis på att 11 000 människor dödades – en figur för vilken de helt och hållet litar på ”Caesar”.

Rapporten visar ett dussin av dessa fotografier, inklusive vad som verkar vara flera hemskt utmärglade kroppar. Men som ”Caesar” och Carter-Ruck teamet ej har datum eller platsinformation på bilderna är det omöjligt att veta var eller av vem de dödades. Medan Assadregimen är känd för att ha utövat tortyr, och även ha torterat misstänkta på uppdrag av västerländsk underrättelsetjänst i det så kallade ”kriget mot terror” – innan den amerikanska imperialismen började stödja al-Qaida mot Assad – är de knappast de enda som kan misstänkas. Med tanke på att den islamistiska oppositionen driver dödsskvadroner i områden i Syrien skulle de ha kunnat utföra detta.  Som Silva erkände till CNN ”I slutändan beror trovärdigheten av våra slutsatser på de berörda personernas integritet.” Då ”involverade” i rapporten är politiskt knutna till attacker av al Qaida-länkade islamister är deras trovärdighet tveksam.

Några frågor
1. Varför dammas nu denna gamla, mycket osäkra rapport av? Är det för att demonisera Assad och försvaga hans, Rysslands och Irans ställning i opinionen?

2. Kan Assads regering ha utfört tortyr? Naturligtvis, men detta utgör inget tillförlitligt bevis. Betydligt bättre bevis finns för tortyr utfört av USA. Vi vet inte om tortyr utfört under presidenterna Bush och Obama varit mer eller mindre omfattande än den som utförts under Assads tid som president i Syrien. Läs USA världsledande också i tortyr – ny rapport från SWEDHR

3. Men Amnesty och den av bl.a. miljardären och Wall Street-miljardären Soros finansierade Human Rights Watch är oberoende, objektiva institutioner? Nej, de är de verkligen inte. Professor Tim Andersson hävdar att HRW kontrolleras av USA:s politiska elit Syria: ‘Human Rights Watch’, Key Player in the Manufacture of Propaganda for War and Foreign Intervention,
Mycket tveksam Amnestyrapport om Syrien och ”Är Amnesty verkligen oberoende”?. Och Lögner om Syrien

4. Påminner inte detta om rapporten inför Irak-kriget av ”Curveball?” Den rapport som visade sig vara falsk. Jovisst – även om det inte bevisar något i den aktuella sakfrågan om tortyr.

“Curveball” lies would lay the rhetorical foundation for the invasion and occupation of Iraq. The UK Independent’s article, ”Man whose WMD lies led to 100,000 deaths confesses all,” would recall: A man whose lies helped to make the case for invading Iraq – starting a nine-year war costing more than 100,000 lives and hundreds of billions of pounds – will come clean in his first British television interview tomorrow. “Curveball”, the Iraqi defector who fabricated claims about Iraq’s weapons of mass destruction, smiles as he confirms how he made the whole thing up. It was a confidence trick that changed the course of history, with Rafid Ahmed Alwan al-Janabi’s lies used to justify the Iraq war”. Globalresearch

Slutsats: Bedöm uppgifter om krigsförbrytelser mycket kritiskt, och var medveten om partsintressen. Pröva alla inblandade i en konflikt, och efter samma måttstock. En utredning måste vara opartisk och/eller godkänd av alla parter.