USA, Kina, Ryssland: Ute på okända vatten

Denna artikel  25/4 av Israel Shamir Okända farvatten har vänligen översatts av Rolf Nilsson. Observera att läget har ändrats sedan artikeln skrevs för omkring 10 dagar sedan. Den innehåller ändå intressanta kompletterande synpunkter till annat som exempelvis publicerats.

Ute på okända farvatten

USA har utkämpat två krig: med Ukraina mot Ryssland och med Ryssland mot klimatförädringarna. Båda är mycket kostsamma, båda ger noll vinst för amerikanerna, båda är helt onödiga, men båda är väsentliga för Biden-regimen just nu, allteftersom Covid-pandemin tappar fart. Hur kommer saker och ting att utvecklas?

Kriget i Ukraina kan ha skjutits upp. Ryska trupper drog sig tillbaka från sina framskjutna positioner vid den ukrainska gränsen, till sina permanenta baser. Kanske beslutade Putin att hotet om ett kraftfullt ryskt svar skulle räcka för Kiev för att ge upp sina planer för en Donbas-invasion. Det brände till: Kievs artilleri besköt Donbas; Ryska stridsvagnar stod mot dem och väntade på ordern att rulla västerut, men ordern kom inte.

Det bränns fortfarande. Under de senaste dagarna för en dryg vecka sedan hade Kievregimens beskjutning av Donbas faktiskt intensifierats. Kiev-trupper har gått framåt till frontlinjen som skiljer de regimkontrollerade områdena från det fria Donbas, och de tog med sig mer av sina tunga vapen. I Donbas är människor på ett eländigt humör: de känner sig övergivna av Ryssland, eller snarare har återvänt till samma helvete av intermittent beskjutning som de har levt med i åratal.

De har inte fått gå med i Ryska federationen, vilket de hoppats skulle ske. I Kiev tror de att Putin blinkade först. Som britterna säger. Den försiktige Putin vill inte ha krig, men han kan ändå få det. Det vi har nu känns som en paus snarare än som en stabil situation.

Europe Defender, en av de största amerikanska arméledda militära övningarna på decennier, har startat och kommer att löpa fram till juni. Den ryska försvarsministern Shoygu uppmanade sina trupper att vara redo att svara på alla ”ogynnsamma händelser” under Natos övningar; tunga vapen kommer att förbli i framåtriktade positioner, så truppförflyttningar kan gå snabbt. I maj kommer Royal Navy-fartyg att passera Bosporen, medan ryssarna har flyttat sina missilbåtar från Kaspiska havet och Östersjön till Svarta havet. Så det finns fortfarande många chanser för att saker ska gå fel.

Rysslands relationer med USA och dess skyddslingar är lika dåliga som de någonsin varit. Lika illa som 1962, under Kuba-krisen? Nej, men lika illa som 1952 under Koreakriget. Förenta staterna är en fiende, förklarade vice utrikesminister Ryabkov, och ett sådant ord har inte använts sedan Koreakriget. USA och Storbritannien har också kallat Ryssland för sin farligaste fiende.

Fram till nyligen trodde Putin fortfarande på möjligheten att integrera Ryssland i västvärlden, inte som högsta hönset utan som en mäktig stat i nivå med Tyskland eller Frankrike. Åren som gått har bevisat för honom att detta var en omöjlig önskedröm. Han har varit tvungen att justera sina mål. Och dessutom har världen förändrats. Det har skett en tektonisk förändring: Ryssland blev starkare; USA gick till attack mot Kina; det amerikanska folket är otåligt och olyckligt; Européer är fångar i sina egna hem. I en sådan värld kan Ryssland omöjligen stillatigande ta emot amerikanska proxyanfall i all evighet.

Relationerna mellan Ryssland och USA har skiftat från ”rivalitet” till ”konfrontation” och är tillbaka till en nivå som under det kalla kriget, skrev ex-president Dmitry Medvedev, Rysslands nummer man nummer 2, som har ansetts vara en mer västvänlig medlem av Kremls team. Ryssland har skickat hem USA:s ambassadör ”för samråd”; han försökte vara olydig med ”Helvete, nej, jag kommer inte att resa” men gav till slut upp och avreste till Washington, tillsammans med tio utvisade amerikanska diplomater. Ryssarna förbjöd också USA:s ambassad att anställa lokal personal, ta emot besökande diplomater och resa fritt i Ryssland, vilket gjorde de diplomatiska relationerna ganska ansträngda.

Under denna tid upptäcktes planen att mörda president Lukashenko och / eller kidnappa hans söner i Moskva. Konspiratörerna åtnjöt CIA-stöd, sade den vitryska presidenten, och hävdade att det planerade mordet på honom hade godkänts på högsta nivå i Biden-administrationen. Detta avslöjande förde Vitryssland närmare Moskva. För ett år sedan stod Minsk och Moskva långt ifrån varandra. Lukashenko hade god anledning att misstänka att de ryska oligarkerna var inblandade i färgrevolutionen i hans land. De hoppades kunna avlägsna den envisa presidenten, och därefter privatisera och köpa Vitrysslands industri, eftersom denna republik är den enda som bevarat och förbättrat arvet från sovjettiden. Sedan dess har Lukashenko insett att Putin inte är emot honom och relationerna har börjat förbättras.

Med tanke på detta väntade folk något nervöst på Putins årliga tal till nationen den 21 april och förväntade sig något dramatiskt tillkännagivande, vare sig det handlade om krig eller integrering av Vitryssland, eller erkännande av Donbas; Talet handlade dock främst om statlig hjälp till barnfamiljer. Putin agerade jultomte: han gratulerade det ryska folket till att nästan ha besegrat pandemin; nu måste vi vara fruktbara och mångfaldiga oss, antydde han. Han gav också ryssarna tio dagars betald semester från och med den 1 maj, förmodligen för att öka på fritiden i deras sommarstugor. Praktiskt taget alla etablerade ryska stadsfamiljer har ett lantgård för exakt sådana ändamål. I år kommer den ryska påsksöndagen den 2 maj, så ryssarna får alla påskens åtta dagar som en fullt betald helg. Staten kommer att täcka hälften av barnens sommarlovskostnader och ge ett anständigt engångsbelopp till varje barn i god tid inför nästa läsår, tillräckligt för att köpa rätt kläder och böcker. Semestrar i Ryssland kommer att subventioneras för alla, för att kompensera för svårigheten att resa utomlands på grund av koronarestriktioner. För dem som insisterar på att åka utomlands kommer Egypten snart att vara öppet som semestermål.

Sådan generositet har ryssarna oroat sig för. Det påminde dem om de sista timmarnas vila och glaset med vodka som deras fäder fick innan de skickades för att attackera de tyska linjerna – en paus innan striden. Men Putin nämnde inte Kiev-regimen och Ukraina en enda gång.

Han lovade allvarlig vedergällning för den som korsar Rysslands röda linjer, och jämförde tjecker och polacker med ”Tabaqui [Sjakalen] som svansade runt [den människoätande tigern] Shere Khan och ylade för att blidka sin suverän”. Shere Khan är verkligen USA, den stora fienden till Mowgli [Ryssland], det mänskliga barnet i djungeln. Rudyard Kipling har strukits i USA för sin White Man’s Burden, och Tabaqui dök inte upp i de amerikanska filmversionerna av Jungle Book, men ryssarna känner till karaktären som den visats i deras tecknade version.

De tjeckiska sjakalerna har orsakat mycket glädje bland ryssarna genom att hävda att deras vapendepå sprängdes 2014 av Petrov och Boshirov, de legendariska GRU-agenterna i den famösa Skripal-historien. Hundratals memes dök genast upp, vilka tilltalade den ryska humorn.

Bild på Putin, Boshiro och Petrov – ryskt skämt

Historien om vapendepån är grumlig. Tjeckerna sa att depån tillhörde en bulgarisk vapenhandlare, som omedelbart förnekade anklagelsen; det verkar som om vapnen skulle smugglas till Ukraina och Syrien för att användas mot Ryssland, samtidigt som det tjeckiska ursprunget förnekas. En rysk James Bond skulle hantera depån precis som Petrov och Boshirov påstås ha gjort. Men varför bestämde sig tjeckerna för att dra upp den här gamla historien just nu?

Det finns tre möjliga förklaringar: (1) Det gjordes för att ta bort ryska Rosatoms anbud för att bygga ett kärnkraftverk, ett anbud som det ansågs att de skulle vinna. Utan Rosatom kommer troligen budgeten på 5 miljarder dollar att gå till det amerikanska företaget Westinghouse, även om det är i konkurs och inte kan bygga anläggningen. (2) Att distrahera uppmärksamheten från CIA-kopplade konspiratörers försök att döda eller kidnappa Vitrysslands president Lukashenko och hans familj. (3) Tjeckerna gör vad de fick order om av sina amerikanska herrar, och det är inte deras sak att fråga varför.

Oavsett orsaken utvisade tjeckerna 18 ryska diplomater; ryssarna svarade genom att utvisa 20 tjeckiska diplomater; tjeckerna ökade sin insats genom att utvisa över 60 ryska ambassadanställda; ryssarna svarade och förbjöd tjeckerna att anställa lokal personal. Nu överväger de att sanktionera tjeckisk öl, den största tjeckiska exportvaran till Ryssland, och eventuellt Skoda-bilar. Tjecker kommer sannolikt att sanktionera Ryssland genom att stoppa leveransen av högteknologiska delar. Andra östeuropeiska tabakiter (sjakaler, se ovan, ö.a.) bidrog till oron. Polackerna, bulgarerna och Baltikum utvisade några ryska diplomater; Ryssland använde sin rutin för motsvarande utvisningar.

För några dagar sedan reste den ryska utrikesministern Sergei Lavrov till Teheran och förklarade att förbindelserna mellan Ryssland och Iran ligger på en ”aldrig tidigare skådad” nivå. Den första frukten av denna proklamation har tillkännagivits. Ryska flottans fartyg kommer att eskortera de iranska fraktfartyg, som levererar iransk olja och vete till Syrien. Detta kommer att hindra Israel eller USA från att attackera tankfartygen. Israeler skvallrade glatt om att de hade saboterat dussintals iranska tankfartyg som orsakat Syrien enormt elände. Nu är detta förhoppningsvis ett avslutat kapitel (eller kanske inte. Eller kanske ja).

Och bara uti fall att  Israel inte skulle bry sig om denna fingervisning, gavs det en annan. En rysk C-200-missil, som avfyrades av syrier, landade ”av en slump” nära en israelisk kärnvapenfabrik, kärnkraftscentret Dimona. Israelerna försökte minimera effekten på allmänheten genom att koka ihop en osannolik berättelse om en gammal syrisk mark-till-luft-missil, som avfyrades mot ett israeliskt jaktflyg och som flög över målet cirka 300 km och föll ner någonstans i Negevöknen. Syrier och iranier motsatte sig inte denna förklaring och hävdade att de bara avvisade en israelisk luftattack. Men israeliska sociala nätverk avslöjade att den israeliska allmänheten är orolig, och det med rätta, för det USA-tillverkade Patriot-missilförsvaret misslyckades med att stoppa den inkommande missilen. Den ryska nyhetsbyrån rapporterade att ryska elektroniska apparater baserade i Syrien hade stört ut det israeliska missilförsvarssystemet i 12 distrikt, så att missilen nått Dimona. ”Detta var ett ryskt svar på israeliska överträdelser av våra överenskommelser om Syrien”, tillade byrån.

Beträffande Afghanistan, när Biden-regimen beslutade att skjuta upp det föreslagna tillbakadragandet av trupper till den 11 september är ryska experter som jag talat med övertygade om att USA aldrig frivilligt kommer att lämna Afghanistan. De kommer att hålla kvar tusentals privata militära entreprenörer och behålla sina positioner på flygplatserna om det uppstår ett behov av att återta någon mark.