Vi har haft flera demonstrationer i Stockholm för fred, rättvisa, stöd till Palestina och mot Israels apartheid- och våldspolitik. Se från förra helgen.
Med deltagande av flera judar. Arrangörerna är för att en stat med israeler ska finnas och stödjer ej övergrepp av Hamas.
Välkommen!
Relaterat
Kloka ord!!
av Jonathan Cook
Hur kontraintuitivt det än låter så finns det tre goda skäl – alltså etiska – för att vägra delta i kören av fördömande av Hamas agerande den 7 oktober.
Det är inte samma sak som att tolerera vad Hamas gjorde. Det är uppenbart att gruppen utförde krigsförbrytelser den dagen – inte minst genom att attackera civila och ta dem som gisslan.
Men det finns en viktig skillnad att göra mellan att erkänna att brott begicks och att samverka i en fördömande handling som öppet har politiserats, och fortsätter att vara politiserad, för att rättfärdiga att skada civila palestinska.
Hur så?
1. De som kräver fördömande är främst intresserade av att införa ett samförstånd, och ett farligt sådant, som insisterar på att grymhetsklockan startade den 7 oktober.
Sådana människor vill ta bort från styrkortet årtionden av illdåd av Israel mot palestinier: etnisk rensning, massakrer, kolonisering, belägring, våldsamt fördrivande.
Och de kan uppnå sitt mål på grund av en stark narrativ maktobalans i Israel-Palestina. I västerländska samhällen är pro-israeliska känslor inbakade, ständigt artikulerade av våra politiker och media. Den som fördömer Hamas har ingen som helst kontroll över de mål som deras fördömande kommer att ägnas åt.
Kort sagt, fördömande av det slag som krävs av alla kring den 7 oktober är inte gratis. Det har beväpnats för att driva ut sammanhang; radera palestinskt lidande och israeliskt förtryck; och för att förenkla och förvränga historien.
2. De som kräver fördömande vill inte ha fördömandet för att världen ska kunna göras till en bättre, säkrare plats, utan för att deras rationaliseringar för den fortsatta bombningen av palestinska civila i Gaza låter mer rimliga.
Om Hamas agerande behöver pekas ut för särskilt fördömande (medan Israels decennier av brott inte gör det), så måste Hamas agerande vara en storleksordning värre än något Israel någonsin har gjort.
Hamas kan då betraktas som en speciell sorts depraverad, omänsklig, barbarisk fiende. Vilket i sin tur betyder att det är både en särskild brådska att utrota Hamas och särskilda förhållanden som motiverar att Israel använder särskild grymhet för att uppnå detta mål.
Under dessa omständigheter är samverkan i vad som motsvarar en politiserad handling av fördömande bortom oklokt. Det är inte en handling av solidaritet med israeler. Det är inte ett uttryck för delad mänsklighet. Det är ett verktyg för att elda upp hatets lågor, för att rättfärdiga etnisk rensning och folkmord mot palestinier.
3. Implicit i kravet på fördömande är en avsikt att frånta palestinierna rätten till alla slags motstånd mot brutal militär ockupation av Israel.
Folkrätten är tydlig på denna punkt, även om västerländska politiker och media inte är det. Palestinier har rätt att göra motstånd.
Det finns massor av saker som Hamas gjorde den 7 oktober som var legitima enligt internationell lag, som att attackera israeliska militärbaser som har genomdrivit belägringen av Gaza i 16 år. Det är huvudorsaken till att ett så stort antal israeliska soldater dog den dagen.
Men kravet på fördömande försöker avsiktligt att sudda ut skillnaden mellan vad Hamas hade all laglig rätt att göra – attackera den israeliska armén – och vad den inte hade rätt att göra, som är att döda civila och ta dem som gisslan. Istället målas alla dagens händelser ut som olagliga, alla dagens händelser blandas till en gigantisk illdåd.
Om det inte är klart, titta på BBC och Sky News mycket sympatiska rapporter om soldater som skadats i Hamas attack.
BBC:s Reeta Chakrabarti tillbringade till exempel tid med en soldat som valde att hämnas sina döda kamrater genom att delta i invasionen av Gaza. Rapporten gav honom status som nästan hjälte. Men sanningen är att han och hans kamrater var stationerade bredvid Gaza eftersom de hjälpte till att genomdriva det kollektiva bestraffningen av 2,3 miljoner palestinska civila genom en 16-årig belägring – ett krigsbrott.
Dessa handlingar gjorde honom och hans kamrater till ett helt legitimt mål för Hamas attack. Men att påpeka det, för att stödja internationell rätt, har gjorts tabu av västerländska politiker och media.
På alla dessa sätt är kravet på fördömande utformat för att implantera idén att palestinierna måste acceptera sitt öde: att permanent förslavas av Israels bosättare-koloniala projekt, att permanent underkastas Israels apartheidstyre, att vara under en permanent belägring som räknas de minsta kalorier som behövs för att överleva, och för att bombas närhelst stämningen tar Israel.
Fördömandet av den 7 oktober är vad västvärldens krigsmaskin vill ha av dig. Det är det som säkerställer att palestinska barn fortsätter att dödas och att palestinier aldrig får sin frihet eller värdighet.
Fördöm om du vill, men förstå att palestinierna kommer att betala ett högt pris för dina ord.
Jonathan Cook är en prisbelönt brittisk journalist. Han var baserad i Nasaret, Israel, i 20 år. Han återvände till Storbritannien 2021. Han är författare till tre böcker om Israel-Palestina-konflikten: Blood and Religion: The Unmasking of the Jewish State (2006), Israel and the Clash of Civilisations: Iraq, Iran and the Plan to Remake the Middle East (2008) och Disappearing Palestine: Israel’s Experiments in Human Despair (2008). Om du uppskattar hans artiklar, överväg att prenumerera på hans Substack-sida eller erbjuda din ekonomiska stöd
Det är en av de allra bästa kommentar jag läst här. Tack Catarina för din kloka analys. Palestina solidariteten är kapad av opportunism och borgerlig pisshumanism. Intifadan måste fortsätta !! Karl Tingström från djupet av mitt hjärta och hjärna måste belätet SIONISM utrotas.
Karl Tingström, jag hittar inte Catarinas kommentar och kloka analys, var läste du den? inte här på sidan kan jag tydligt se, hm…!
Förlåt jag menade dig Carina Lundström, jag råkade slarva, men resterande var noggrant valda ord, hoppas det inte förstörde mitt viktiga bejakande av ditt inlägg. Jag vill passa på att citera Krupskaja (osäker om jag stavar rätt) Lenins fru. ”När man studerar Lenin för att riktigt förstå det djupa innehållet i det han skriver duger det inte att lära sig det utantill utan man måste göra en egen inre reflektion över det man läst”. Detta var en fri tolkning och inte ett exakt citat. Jag uppfattar att du noggrant tänkt igenom helheten i motståndskampen där vi Marxist-Leninister naturligtvis är främmande för det religiösa fanatiska som Hamas och många andra grupper står för. Men din slutsats är beundransvärd. Däremot är jag inte kritisk mot gisslantagandet som en metod i kampen mot folkmordssionisterna. Så länge man behandlar dem mänskligt för att utväxla dem mot alla palestinier som Sionisterna har fängslat vilket också är ett gisslantagande. Kampen fortsätter Leve Intifadan.
Karl Tingström,
Som Marxist-Leninist förstår jag
helheten i den palestinska motståndskampen och jag är inte främmande för Hamas som är en integrerad del av den palestinska nationella befrielsekampen.
Den palestinska motståndsoperationen ”Al-Aqsa Flood” gav Tel Aviv ett ultimatum: avvisa era polisligister och bosättarfanatiker från att attackera fredliga tillbedjare vid al-Aqsa, stoppa era bulldozrar från att riva palestinska hem i östra Jerusalem och på Västbanken, eller ta konsekvenserna av dem. Du kan betitla dem religösa fanatiker, men Hamas var lika bra som sitt ord…det är vad som saknas bland besatta kommunister.
Hamas är en palestinsk islamisk motståndsrörelse.
Hamas är en politisk organisation med rötter i det palestinska folkets djupaste strävan efter befrielse från det koloniala dominansen av sitt hemland.
Hamas är inte den enda gruppen palestinier som kämpar för befrielsen av sitt hemland. Det finns många fler. Alla representerar de en djupt odlad och historiskt medveten palestinsk befolkning som kollektivt motsätter sig den sionistiska stölden av sitt hemland.
Palestina är inte Hamas. Palestina är dess heroiska folk, dess generationer av forskare, historiker, konstnärer, romanförfattare, dramatiker, poeter, filmskapare, vetenskapsmän, läkare, ingenjörer, revolutionära tänkare och aktivister.
Palestina får betala ett högt pris för att våga konfrontera den koloniala förtryckaren och stå fast i att hävda palestinska nationella rättigheter.
Jag skrev en kommentar men den försvann. !
16/11 publicerade jag en kommentar av dig som jag kommenterade.
Erik Backlund: Jo tack det vore intressant. Om jag bara visste var detta möte tilldrager sig.
Jag antar att det nämnda huset ligger i Stockholm. Men Stockholm är inte centrum av världen.
Vi andra bor i andra hus i Sverige och världen.
Hälsningar
Erik Backlund
Göteborg
Anders Romelsjö Som svar till Erik Backlund.
Tack. Har lagt till adressuppgifter: ”St Paulsgatan 39C, Södermalm, Stockholm. Ungefär 150 meter från Maria-torget som kan nås med tunnelbana och bussar.”