President Putin träffar FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. Vad sägs?

DN skriver i artikeln FN: Putin kan tillåta evakuering av civila från stålverket i Mariupol

”Rysslands president Vladimir Putin samtycker ”i princip” till att FN och Internationella Röda Korset deltar i evakueringen av civila från stålverket Azovstal i Mariupol, sade FN i ett uttalande på tisdagskvällen…. Under måndagen utlyste Ryssland eldupphör för industriområdet och hävdar att man tillåtit evakueringar av de civila som tagit skydd där tillsammans med ukrainska soldater. Den ryska armén hävdade under måndagskvällen att ingen nyttjade den föreslagna humanitära korridoren, rapporterar AFP.”

Det är kanske inte så konstigt. Uppbackad av (stryrd av?) USA uppmanar den av även Ryssland erkände presidenten Zelensky till strid i stället. Vidare finns uppgifter om att Under en TV-sändning i Ukraina 24 den 21 april 2022 förklarade guvernören för Mykolaiv Oblast, Vitaly Kim (foto), som står president Zelensky nära, följande: ”Alla förrädare kommer att avrättas, jag är inte rädd för det ordet. Det kommer att bli så!”.
Han definierade ”förrädare” som personer som ifrågasätter president Zelenskijs politik. Den regionala polisen har redan arresterat medborgare som ertappats med att dela ut flygblad där man uppmanar till att fira segerdagen, som markerar slutet på andra världskriget. Guvernören har avslöjat att en hemlig styrka har skapats för att eliminera ”förrädare”. här.

Putins i sammanhanget tämligen viktiga uttalanden återges vanligen högst sparsmakat i våra etablerade medier. Nedan från Sputniknews igår kväll.

https://sputniknews.com/20220426/putin-to-guterres-russia-hopes-agreement-with-ukraine-along-diplomatic-track-possible-1095077796.html

________________________________________________________________

Putin och Guterres om mötet och kriget i Ukraina.

FN:s generalsekreterare reste till Moskva på tisdagen för att träffa ryska tjänstemän, däribland president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov. Ukrainakrisen stod i centrum för diskussionerna.
Ryssland har inte vänt sig bort från förhandlingar med Ukraina och fortsätter att hoppas att ett varaktigt fredsavtal kan nås, har president Vladimir Putin sagt.
”Trots att den militära operationen pågår hoppas vi fortfarande att vi ska kunna nå överenskommelser även på det diplomatiska spåret. Vi för samtal, vi ger inte upp dem”, sade Putin inför FN-chefen Antonio Guterres.
”Dessutom lyckades vi vid samtalen i Istanbul [den 29 mars] … nå ett ganska viktigt genombrott, eftersom våra ukrainska kolleger inte kopplade samman kraven på internationella säkerhetsgarantier med sådana frågor som ’Ukrainas internationellt erkända gränser’. Krim, Sevastopol och de av Ryssland erkända Donbassrepublikerna lämnades utanför, om än med vissa reservationer”, tillade han.

Tyvärr, sade den ryske presidenten, ”efter att dessa överenskommelser nåtts och efter att Moskva bevisligen vidtagit åtgärder för att samtalen skulle kunna fortsätta, bland annat genom att dra tillbaka trupper från områden runt Kiev och Tjernigov, ”möttes vi av provokationen i bosättningen Bucha, som den ryska armén inte har något med att göra”.
”Vi vet vem som gjorde detta, vi vet vem som planerade denna provokation, vilka resurser och personer som var inblandade”, betonade Putin.

Följaktligen, sade han, ”har våra förhandlare med Ukraina ändrat sin ståndpunkt radikalt”.
Putin påpekade att Ukraina nu kräver fredssamtal på statschefsnivå – dvs. mellan honom själv och president Zelenskij, för att diskutera frågor som rör bland annat Krim och Donbass status. ”För oss är det uppenbart att om dessa frågor förs upp på statschefsnivå utan att ha överenskommits i förväg, åtminstone i utkastform, kommer de inte att lösas. Att underteckna ett säkerhetsavtal utan att lösa territoriella frågor … är något som vi helt enkelt inte kan göra”, betonade han.

Samtalen fortsätter dock – för närvarande i online-format – och Putin uttryckte förhoppningar om att de kommer att leda till ett positivt resultat.
Guterres tackade Putin för inbjudan och sade att Ukraina var hans främsta angelägenhet. FN-chefen betonade att han hade en ”tydlig förståelse för behovet av en multilateral ordning som bygger på FN-stadgan och på internationella rättigheter” och som uppnås på grundval av konsensus i det internationella samfundet.

”Jag förstår att Ryska federationen har ett antal missförhållanden när det gäller det som sker i Ukraina, liksom säkerheten i hela Europa”, sade Guterres. ”Vår ståndpunkt är att dessa missförhållanden måste lösas med hjälp av olika instrument som finns enligt FN-stadgan. Vi är fast övertygade om att kränkningar av något lands territoriella integritet strider mot FN-stadgan, och vi är allvarligt oroade över vad som sker”, tillade han.

”Icke desto mindre har jag kommit till Moskva med en pragmatisk ståndpunkt. Vi är allvarligt oroade över den humanitära situationen i Ukraina. FN är inte en part i politiska förhandlingar”, betonade Guterres, men stöder sådana samtal. Generalsekreteraren sade att hans samtal med utrikesminister Sergej Lavrov fokuserade på humanitärt bistånd samt humanitära korridorer.
FN-chefen angav att FN skulle vilja samarbeta med Röda korset och med de ryska och ukrainska väpnade styrkorna för att lösa evakueringen av civila från Azovstalanläggningen i Mariupol.

Krisens rötter

Putin upprepade den ryska ståndpunkten om de grundläggande orsakerna till krisen i Ukraina och konstaterade att ”hela problemet uppstod efter den statskupp som ägde rum i Ukraina 2014”. Detta är ett uppenbart faktum. Man kan kalla den vad man vill, ha vilka anknytningar man vill till dem som genomförde den, men detta var verkligen en konstitutionsvidrig kupp”.
USA:s biträdande minister för europeiska och eurasiska frågor Victoria Nuland och ambassadör i Ukraina Geoffrey Pyatt, som erbjuder kakor och (bakom kulisserna) politiska råd till Ukrainas Maidanaktivister och deras ledare.

Efter det, erinrade han, valde invånarna på Krim att bryta sig loss från Ukraina och åter ansluta sig till Ryssland, på samma sätt som folk i Kosovo, Serbien flyttade för att bryta sig loss från Serbien, ”med den enda skillnaden att på Krim och i Sevastopol skedde detta i en folkomröstning”.

Även i östra Ukraina sade Putin att lokalbefolkningen ”inte stödde kuppen och dess resultat, utan ställdes inför mycket allvarliga påtryckningar, inklusive en storskalig militär operation med användning av flyg och tung militär utrustning”.

Ryssland, påminde han, gick tillsammans med sina europeiska kollegor in för att hamra fram Minsk-avtalen 2015 i ett försök att lösa situationen på fredlig väg. ”Tyvärr för oss har de människor som bodde i dessa områden under åtta år först och främst utsatts för en blockad, där myndigheterna i Kiev offentligt och utan att skygga för att säga att de organiserade en blockad av dessa områden … Och de fortsatte att utöva militära påtryckningar. Under dessa omständigheter, efter att myndigheterna i Kiev offentligt – och jag vill betona detta – sagt att de inte hade för avsikt att genomföra Minskavtalen, tvingades vi – med målet att stoppa folkmordet på de människor som bor i dessa territorier – att erkänna dem som suveräna och oberoende stater. Jag upprepar: detta var en nödvändig åtgärd som vidtogs för att stoppa lidandet för de människor som bor i dessa områden.

Efter detta, sade Putin, vädjade folkrepublikerna Donetsk och Lugansk till Ryssland om hjälp mitt i den ukrainska militära aggressionen, och Moskva tvingades svara med sin militära operation.

Ryssland erkände folkrepublikerna i Donbass självständighet den 21 februari. Under de veckor som föregick detta utsattes Donetsk och Lugansk för eskalerande beskjutning, sabotage och krypskytteattacker från ukrainska styrkor, och observatörer från Organisationen för säkerhetssamarbete i Europa (OSSE) registrerade dagligen tusentals brott mot eldupphöret i mitten av februari.

I mars publicerade den ryska militären beslagtagna dokument som tycktes visa att Kiev planerade att inleda en fullständig militär offensiv i Donbass för att ”lösa” krisen en gång för alla.